Min vecka 9

Måndag
Lite sovmorgon idag, klockan ringer kl 7. Innan klockan ringde hade jag varit vaken ett par gånger, T klev upp tidigare och skulle till jobbet en sväng innan jag skulle åka vid nio. Masade mig ur sängen vid 7:15, och gjorde mig iordning. Småttingarna var vakna och lekte i sitt rum, M sov och var fortfarande febrig.

Vid kvart i nio hade jag dukat fram frukost till kidsen och stressade runt med det sista av min packning innan jag skulle ge mig av mot Arlanda. T var hemma igen vid nio och jag satte mig i bilen vid halv tio, ungefär en halvtimme senare än jag tänkt, men ändå i hyfsat god tid. Telefonmöte med en kollega medan jag satt i bilen, och hann prata med T en stund på vägen med. Jag fördriver ofta biltid med telefonsamtal.

Efter en dryg timme var jag framme på Arlanda och hade parkerat. Tog mig inte in på utomhusparkeringen av nån anledning så det fick bli parkeringshus. Ganska fullt där med.

I kön till säkerhetskontrollen klarade jag av ännu ett telefonmöte, och när jag gått igenom köpte jag med svensk choklad till Grekland, och inspirerades av Liselotte Watkins Absolut vodka-flaskor. Hann köpa ett par grejor på Designtorget med innan det var dags att kliva på flyget.

Flyget var lite sent iväg vilket stressade mig lite, jag hade ett anslutningsflyg från München och bara 30 min från landning till avgång. Frågade flygvärdinnan om det var någon fara men hon försäkrade om att vi skulle flyga in tiden. Jag satt och jobbade på planet och en medpassagerare såg min rutiga penna och sen blev det en hel del snack om sängar. Han jobbade som trafikplanerare i Stockholm och skulle på konferens i Venedig. Intressant arbete.

I München hann jag precis kliva av och ta mig till den delen av flygplatsen där jag skulle kliva på flyget till Aten tills det var lagom att gå ombord. Ringde T medan jag förflyttade mig mellan gaterna, M hade haft feberyrsel igen och mådde inget vidare. Orolig. Och irriterad på att läkarna inte tar ens oro på allvar.

Landade i Aten vid 18-tiden och tog taxi in till hotellet. Hotellet, oh my. Ett designhotell in i minsta detalj, designat av Karim Rashid. Färgsprakande och så oerhört designat att jag inte kunde göra annat än att älska det. Symboler istället för rumsnummer, färgkodning istället för våningar och färgglatt som innehållet i en godispåse.

Skypade lite med T och kidsen innan jag blev hämtad av en av butiksägarna för en sen middag. Vi åt middag och drack vin på en fantastisk seafood-restaurang, och vid 23-tiden igen var jag tillbaka på hotellet. Jobbade en timme och sen var det dags att sova. Kollade mig runt i karamellrummet en sista gång innan jag släckte och log. Galet fint.

Tisdag
Vaknade innan klockan och strax efter gick min telefonväckning på tv:n igång, långt innan den skulle. Insåg efter ett tag att klockan på tv:n var felställd och gick 45 min fel. Gick ner och käkade hotellfrukost. Mycket gott, och såklart, fantastisk fin frukostmatsal. Utanför fanns en såklart urdesignad pool, och jag önskade att det hade varit liiiite varmare. Skypade med T och barnen innan jag blev hämtad av butiksägaren och vi åkte till butiken. Där träffade jag en av de andra ägarna och satt mer eller mindre resten av dagen och diskuterade marknadsföring med honom, efter att ha fått en rundtur i butiken. På eftermiddagen åkte vi till den andra butiken i Aten (såg Akropolis på vägen dit) och sedan hann vi med en sen lunch innan det var dags att bege sig till flygplatsen. Jobbade på flyget till Frankfurt och i väntan på anslutningsflyget i Frankfurt hann jag med ännu ett telefonmöte.

Landade på Arlanda vid 23:50, ca 20 minuter sent. Hemma vid 01:20 och i säng strax efter kl 2. Trött men nöjd med dagen.

Onsdag
Vaknade av klockan vid 7. Framme på jobbet strax innan nio och fullspäckat schema. Möten, möten, möten och mycket att ta igen efter att ha varit borta från kontoret några dagar. Lunch med kollegorna och sen rekande av fotomiljö till nästa vecka. Möten igen efter lunch och vid 19-tiden åkte jag från jobbet. Hann hem och pussade barnen godnatt innan de somnade, sen middag med T och förberedelser inför torsdagens arbetsdag.

Torsdag
Min dag att lämna barnen på dagis och skola, och jag bestämde när jag vaknade att det fick bli frukost hemma idag. Jag skulle ändå släppa in en rörmokare kl 8 för att byta ut ett element, så jag skulle behöva åka tillbaka hem efter jag lämnat dem annars. Barnen åt frukost och rörmokaren blev insläppt. Jag var sen iväg hemifrån och motorvägen var avstängd så fick åka en omväg till jobbet. Några minuter sen till ett möte som vi ändå ställde in pga tidsbrist. Fixade och förberedde för eftermiddagens pr-träff och 11:57 var jag färdig, och lunchen började kl 12. Snacka om att utnyttja tiden maximalt.

Inspirerande möte med pr-byråer från hela Europa resten av dagen, med sen middag som avslutning. T skickade godnatt-hälsning från barnen via MMS och jag längtade hem. Vid 23-tiden var jag tillbaka hemma igen. Pussade på sovande barnen och pratade med T ett par timmar innan det var dags att släcka igen.

Fredag
As-trött när jag vaknade av klockan. Stress för att hinna till jobbet i tid, och förbereda för dagens möten. Strax innan nio var allt klart för start och jag var på plats i butiken, och sen följde ett pressat schema. Vid 12.30 hade jag sagt hej då till alla våra gäster och mötte upp mina kollegor för lunch. Satt kvar en stund på lunch-stället och diskuterade nästa veckas fotografering med en kollega innan jag åkte tillbaka till kontoret. Betade av lite mail och vid 16-tiden åkte jag hemåt för att hämta barnen på dagis och skola. Telefonmöten på vägen hem, och efter att jag hämtat upp barnen stannade vi och handlade lite inför kvällen. Precis när vi kommit hem kom T också hem och vi var redo för fredagkväll. Middag och sen film tillsammans med kidsen. Alla vakna filmen igenom utom jag. Lagom tills det var sängdags för småttingarna så vaknade jag till igen. Och var varken till sent igen…

2010

2010, wow vilket år! Ett år när vi gjort fler utomlandsresor än något annat år (London, Warsawa, London igen, Barcelona, Lissabon och Dublin). Ett år som varit så fullbokat av jobb och roligheter att vi inte ens la märke till att sommaren övergått i vinter (mer än att bilen var tvungen att skottas fram under snön). Ett år när våra barn växt och när vi spenderade sommarsemestern i campingstugor, och uppskattade det. Ett år som fullkomligt bara swischat förbi, men som vi ändå kommer att minnas. Jag kände ganska tidigt under året att 2010 skulle bli ett bra år, och jag hade rätt. Jag har lärt känna nya människor, har upplevt mycket och har jobbat ännu mer. Och trots detta har jag hunnit vara med barnen lite mer än vanligt. Barnen ja…

Vila

Lilltjejen växte ca 10 cm under sommaren, och alla tights blev cykelbyxor och alla klänningar tröjor eller korta tunikor. Och när man växer så fort hinner man inte riktigt med sig själv, kanske är det därför Vila drabbats av jack i pannan, en avslagen tand och en och annan fläskläpp under året. Hon sjunger bedårande och älskar allt tjejigt som finns. Hon blir vansinnigt arg på sina bröder om de tar de rosa glasen eller tallrikarna vid middagen, de är hennes, så det så. Hon kallar store storebror för Monki, och ska gifta sig med Tett. Han är ju faktiskt hennes prins.

Moltas

Moltas har börjat spela fotboll, och älskar det. Från början mest för att bästisen spelade, men nu kan man inte hålla honom från träningarna trots att bästisen inte kunde komma. Han älskar tv-spel (fortfarande) och är väldigt fascinerad av datorer och teknikprylar. Vem kan han ha ärvt det intresset från måntro? Tård visade en legofilms-trailer för Moltas en kväll för inte så länge sedan, och Moltas satt och berättade vad som skulle hända. Tård undrade om han hade sett den förut, och var i så fall. Moltas tittade på honom och sa ”men pappa, jag har väl också internet på min dator”.

Tett

I år har vi äntligen förstått var Tetts fascination över att plocka isär legogubbar skulle leda. Han bygger ihop alla karaktärer man kan tänka sig som legogubbar, och nästan finare än originalen. Han är oerhört petig med att allt från hårfärg till handfärg, kläder, ansiktsuttryck och accessoarer ska vara rätt, och har fått till Stålmannen, Harry Potter, Mario, Luigi, Batman, Robin med flera i lego. Förutom legoproffs har han även börjat åka skridskor i år, och älskar det. Han gillar också att rita och när pappa läser Alfons. Och han har fortfarande en stor fascination över monster och drakar, ju läskigare desto bättre.

Jag tror och hoppas att 2010 kommer att smitta av sig lite på 2011. Gärna många resor och roliga jobb. Tett har lagt in ett önskemål om en resa med flygplan till nånstans där vi kan bada, och han tyckte vi skulle packa med armpuffar och mormor och morfar också. Det låter ju onekligen lite lockande… Hösten 2011 hoppas vi få se New York för första gången (om det inte sker tidigare) och första London-resan blir av redan i januari. Ett par shower och seminarier är redan inbokade också, och känner jag oss själva rätt så kommer även 2011 bli ett fartfyllt och händelserikt år.

Gott nytt år!

Knarkiga namn?

Någon (nämner inga namn 😉 uttryckte när vi väntade Vila att han "såg fram emot att höra vad ni har hittat på för knarkigt namn den här gången". Knarkiga namn? Nja, jag vet inte. Moltas namn kom till oss långt innan vi ens tänkt på barn, och vi tyckte båda att namnet var så himla fint. Så att Moltas skulle heta Moltas var helt självklart. Sen är vi medvetna om att många andra inte tyckte att Moltas var världens finaste namn, men det brydde vi oss inte ett dugg om. Till och med vår närmaste familj hade svårt för namnet till att börja med, även om ingen av dem vill kännas vid det idag 😉 Nu tycker alla att Moltas är världens finaste namn. På världens finaste 7-åring.

 

När Tett låg i magen visste vi självklart att han skulle heta Tett också. Inte för att det var ovanligt eller udda, utan helt enkelt för att vi tyckte att det var så himla fint. Och det passade ihop med Moltas. Om han hade varit en flicka skulle han ha fått heta Vila. Inte heller för att det var ovanligt utan bara och enbart för att det var så himla fint. Och vem kan säga annat än att vår Tett är just en Tett?

 

När vi väntade vårt tredje barn blev dock det här med ovanligheten på våra tidigare pojknamn lite av ett problem. Med det i bagaget kändes det inte rätt att ge nästa barn ett topp-tio-namn. Tjejnamnet hade vi kvar från förra gången, men pojknamnet var ju desto svårare. Och diskussionen slutade utan att vi hade något pojknamn. Men här är en lista på några av de namn vi funderade över (men slutligen trots allt dissade av olika anledningar):
– Eko

– Art

– Mimer (en av våra favoriter, men lades ner eftersom den kommunala bostadsförmedlingen i Västerås heter Mimer)

– Elif

– Emmet (Ullis favorit men gillades inte av Tård)

– Didrik (Tårds favorit men gillades inte av Ullis)

– Love (också en favorit, men valdes bort för att det faktiskt kändes för "vanligt")

 

Men så blev det ju en Vila. Och trots att hon fick det mest ovanliga namnet av våra barn har hon fått allra mest beröm för sitt namn. Det mest negativa vi hört om hennes namn är "ja, vi lär väl vänja oss vid det med". Och det var inte ens illa menat, utan mest som ett konstaterande att det var väntat med ett ovanligt namn. Några månader efter att Vila var född hittade vi däremot namnet Villis som hade passat perfekt om det hade varit en pojke i magen.

 

Jag tycker att barns namn är oerhört viktigt, och sååå himla roligt. Det är bland det första jag frågar en nybliven mamma eller pappa, just vad bebisen heter. Det säger så mycket om både barnet och föräldrarna tycker jag. Men nä, jag skulle inte vilja kalla varken oss eller våra barns namn för knarkiga. Kanske bara lite mer fantasifulla än topplistans.

 

Och apropå namn så har vår lilla tjej dessutom fått ett eget efternamn: Tårdsdotter. Vila Tårdsdotter. Kan det bli finare?

Höstlovsbio

Igår hade jag och Moltas en höstlovsdag. En enda ynka dag lyckades vi snylta till oss (nja, vi ska ha en till imorgon faktiskt). Vi var ute och fikade, lunchade med Tårdie och gick på höstlovsbio. Vi var på Elektra här i Västerås och såg filmen Äpplet och Masken, en dansk animerad barnfilm. Som var jättebra faktiskt (över förväntan). Fint budskap och roligt att se något annat än Disney-animerat för omväxlings skull.

 

Imorgon står Smurf-film på att-göra-listan och våfflor till lunch. Barnen har fått bestämma. Till middag ville de ha korv och makaroner. De är riktiga gourmander våra barn… Tård ska ut och äta med sina kollegor, så jag får väl hitta på en egen middag på fredag. Nog för att rött vin är gott till det mesta, men jag har svårt att få det att funka med korv och makaroner… 😉

 

Förutom smurfar ska vi nog hinna med att måla några t-shirts också hoppas jag. Och bygga lite lego och rita prinsessor, flygande hästar, rymdraketer, drakar och Marios.

Varumärkesförstörda barn?

Moltas var nog bara ett par år när han vid frukosten en morgon plockade upp en gul paprikabit, vände den som ett M och sa "Mc Donalds". I morse hade jag lagt fram en småblårutig klänning till Vila att ha på sig under dagen. Hon är väldigt bestämt med vad hon ska ha på sig och inte, och vill gärna vara med och välja. Hon var därför lite sur över att jag plockat fram kläder utan att fråga henne, och sa "mamma, jag vill inte ha en Hästens-klänning på mig idag"…

 

Ja, ja, kan ju i mitt yrke inte annat än beundra starka varumärken 🙂

Barnen flyger och trollar

Efter att ha kollat på några av Harry Potter-filmerna och julkalendern med Supersnällasilversara (som fortfarande går varm hemma) med barnen så har frågan dykt upp om de kan trolla och flyga på riktigt. Moltas har börjat få lite koll på det där om de är på ”riktigt” eller om de är skådisar. Men flygningen och trollandet, hur går det till?

Sagt och gjort, vi gick ut på gården och filmade lite för att sedan klippa och klistra lite i Flash och Imovie. Och även om Moltas älskade filmerna så konstaterade han att Harry Potter var bättre när han såg resultatet… så nu gäller det bara att förklara skillnaden på filmbolagens budget och kunskaper jämfört med våra 😉

/>

Ännu en nominering

Vafan, jag måste få skryta och utbrista ännu mera glädje över min fina katalog. Den har blivit nominerad till ännu ett designpris, den här gången till Populär kommunikations fina Publishing-pris. Jag är så glad 🙂

 

Det här priset avgörs av enbart jury, så här kan ni inte hjälpa till på annat sätt än att hålla tummarna för att vi vinner priset den 25 oktober när prisutdelningsgalan går av stapeln.


Vila Pila

2010-09-08

Vila älskar skor. Och dockor, nallar, prinsessor och allt som är rosa eller lila. Hon är så tjejig som en tjej kan vara, och kan stå och spegla sig i evighet. Hon vägrar leka med killarnas killeksaker, och finns det något rosa i huset så är det hennes. Vi som hade bestämt att våran dotter inte skulle vara så. Att hon skulle vara precis som killarna. Men vi kunde inte bestämma det. Och nu när vi vet hur hon är så är det svårt att låta bli när man ska köpa present till henne att välja något könsneutralt. Vi vet ju att hon blir så himla mycket gladare för nåt rosa. Varje gång vi gör valet att göra henne lite gladare gör det lite ont, och så fort hon visar minsta tendens att vilja ha samma sak som sina bröder så får hon det, utan tvekan.

Vila älskar också att dansa. Så fort hon hör musik börjar hon dansa. Och hon älskar att sjunga. Innan hon ens kunde prata rent så sjöng hon, för full hals. Hennes absoluta favorit är ”Novas sång” från julkalendern 2009. Hon går och sjunger ”jag är ingen superhjälte än” och dansar runt. Hon var väldigt tidig att prata rent, och när vi skulle fylla i en enkät inför 3-årskontrollen började både jag och Tård att skratta. Kunde hon säga meningar på 1-3 ord i rad? Hennes meningar har länge varit långa och utförliga, och med perfekt uttal. Hon pratar så mycket och ur henne kommer så komplicerade meningar att vi ganska ofta inte kan låta bli att skratta. Hon älskar också att rita och färglägga, och har från när hon började färglägga hållit sig perfekt inom linjerna, och har nu börjat rita egna prinsar och prinsessor, alla med kronor förstås.

Vila är utan tvekan den mest envisa av våra barn, men också den som är allra pussigast. Och duktigast på att förhandla.

Tett plätt

2010-09-08

Tett har sedan han fick börja leka med smålego plockat isär legogubbar in i minsta detalj. En anings frustrerande eftersom inte bara en utan flera legogubbshänder smattrat in i dammsugaren lite då och då. Inte en gubbe har fått vara intakt och vi har varit galna över att ha köpt unika karaktärer som Indiana Jones och Buzz Lightyear bara för att Tett någon minut efter att han fått dem plockat isär och byggt någon annan gubbe av dem.

Nu börjar vi dock skörda frukterna av hans legogubbs-isärplockande. Vilken film- eller sagokaraktär vi än pratar om går Tett och sätter sig med gubbdels-lådan och plockar ihop en så gott som exakt kopia av just den karaktären. Och han är noggrann. Det ska vara rätt min i ansiktet, rätt hårfärg och längd på hår, rätt färg på händer, byxor och tröja, och rätt accessoar (keps, hatt, pistol, blomma, mantel eller vad det nu kan vara). Vi som förut har irriterat oss på att det varit onödigt att köpa legokaraktärer eftersom de ändå plockas isär har nu hamnat i sitsen att vi inte behöver köpa specifika karaktärer alls, för Tett hittar alltid delar att bygga ihop karaktärerna själv.