I dag så åkte vi in till stan efter frukost, för det var så himla fint väder. Vi stannade vid Humlegården för att jag skulle få leka i Humlegårdens lekpark. Den var JÄTTESTOR. Det fanns cyklar, tåg, lekstugor, rutschkanor, tåg, spadar, hinkar och sandlådor. Och massor med barn. Jag blev alldeles vild och ville leka med allt samtidigt, men det gick ju inte. Men jag hann i alla fall leka med alla grejor under de timmarna vi var på lekplatsen. Roligast var nog en snurr-rutschkana som jag slängde mig i. Egentligen var den till för större barn, men den var jätterolig. Utom när jag valde att åka nerför den på magen, med huvudet först, för det var jättehögt från rutschkanans slut till marken. Så då gjorde det lite ont. Men det gick över fort.
När jag lekt och lekt och lekt så gick vi ut i parken och sprang och busade lite jag, mamma och pappa. Det låg massor med höstlöv på marken, de var jätteroliga att springa i.
Efter all lek så hade jag hunnit bli vrålhungrig. Vi åkte till en pizzeria som ligger vid pappas jobb, som han tjatat och tjatat om att vi ska äta på i flera veckor, så det var tur att det äntligen blev av. Jag var så himla hungrig att jag åt upp nästan all pizzasallad som fanns på hela pizzerian, jag bara skyfflade in. Sen när pizzorna kom, som var JÄTTESTORA, så hade jag nästan hunnit äta mig mätt på pizzasallad. Men lite pizza orkade jag. De var riktigt mumsiga de där pizzorna. Jag var på jättegott humör och mamma och pappa tyckte att jag var jätteduktig. Jag satt på en vanlig stol och åt, så jag kunde skyffla maten rakt in i munnen direkt från tallriken på bordet, för den var i lagom höjd med min mun.
Mätta och belåtna så åkte vi hem sedan. Jag somnade i bilen och fick sova vidare gott hemma sen. På vägen hem ringde Karin och Erik och undrade om vi ville gå ut och käka med dem på kvällen. Så när jag vaknade efter min eftermiddagssömn några timmar senare så åkte vi till Sumpan och mötte upp dem på en tex-mex-restaurang där. Det var på samma gata som morbror Daniel och Malin bodde på, så jag trodde att vi skulle hälsa på dem. Jag blev jättejätteledsen när jag upptäckte att vi inte skulle hälsa på Daniel, så jag grät och ropade ”Danel, Danel”. Då fick jag ringa och prata med Daniel i telefon, och då berättade han att han och Malin ju flyttat upp till norrland, där mormor och morfar bor. Usch vad trist!
När jag pratat klart gick vi in och satte oss på restaurangen med Karin och Erik och beställde god mat. Jag var inte riktigt på restaurangbesök, det är jobbigt att hålla sig snäll under två restaurangbesök samma dag. Men jag var ganska snäll. Men i slutet var jag trött och ville helst inte sitta stilla. Som tur var så var det inga andra på restauragen vid den tiden, så jag fick springa omkring lite. Karin kom upp och dansade med mig när hon ätit klart. Det var jättekul. Hon busade massor med mig, och jag lärde mig värsta dansmovesen av henne, kolla in bilden 🙂
