Ja, det är ungefär så jag känner mig nu. Jag vet inte om jag kan skylla det på dig, men jag tror det. Det känns som att det är graviditeten som håller på att ta musten ur mig helt. Men i natt och i morse fick jag en massa sparkar av dig, du som är så lugn där i magen i vanliga fall, och då känns det värt allt ändå. Att få känna dig snurra runt och leka där inne är så oerhört underbart, så det kan nog ingen som inte känt det förstå. Särskilt när man som jag är så orolig när det är lugnt i magen (jag är ju van dina bröder som var som galningar inne i magen).
Det sägs att flickor tar sin mammas skönhet under graviditeten. Om det skulle ligga någon fakta i det så är du definitivt en tjej där inne i magen. Eller så blir du helt enkelt en jäkligt snygg pojke (hm, fast det stämmer nog inte så bra det där ändå, för dina bröder är ju de vackraste barnen som finns, och när jag väntade dem så kände jag mig vackrare än någonsin). Ja, ja. Jag hoppas det vänder snart så jag får tillbaka min vanliga hy, mitt vanliga hår och mitt vanliga jag… Och om jag nu ska se ut såhär tills du kommer ut så hoppas jag att tiden fram till juni går ruskigt fort.