Lejonrädd i djungelhyddan

Vi tyckte vi hade en lysande idé när vår första son skulle få en riktig djungelhydda. Det började med en djungelgrön hemsida fylld med palmer, apor och annat djungligt. Sen blev det rummet. Det målades med gröna väggar, pryddes med bambuväggar- och stänger, hängdes upp djungellöv i taket, lianer, repstegar och fylldes med lejon, apor och andra djungliga djur (ja, ja, så djungligt nu ett lejon är). Ett stort lejonhuvud hängdes på väggen och en tigerfäll lades på golvet. Och ja, rummet blev riktigt riktigt djungligt och jättemysigt. Tyckte vi…

Moltas har nu, efter tre år i en djungelhydda, utvecklat en lejonskräck, och måste ständigt stänga dörren om sig i rädsla att ett lejon ska komma och ta honom. Och lejonhuvudet på väggen har fått plockas ner då Moltas blir livrädd när han ska sova med ett par lejonögon stirrandes på sig. Så bra var den idén med en egen djungelhydda.

Tetts planet

Tett ska få en egen planet och ett rymdrum. Undrar vilken som kommer att bli hans största fobi. Fallande meteorer? En sak lär vara säker, lillebror kommer nog inte att gå i Fuglesangs fotspår, inte om han reagerar på samma sätt över inredningen i sitt rum som storebror i alla fall…