Idag var den allra sista dagen på mitt gamla dagis. Eller ja, gamla och gamla, jag har ju bara gått där i ett år. Men till hösten ska jag ju börja på ett nytt dagis. Det känns alltid lite vemodigt att säga hej då till alla kompisar, men blev lite lättare än sist eftersom mina bästa kompisar på det här dagiset inte var där idag, för de har haft semester hela veckan. Sen ligger ju det här dagiset nära fortfarande med, så jag kan gå och hälsa på ibland.
Mamma, pappa, Tett och Vila kom och hämtade mig när sista dagisdagen på gamla dagiset var över. Då höll vi barn som bäst på att leka i klätterställningen. Jag ville inte riktigt följa med hem, eller säga hej då till vare sig kompisar eller fröken Eva (som var den enda fröken som var kvar, för Lise-Lotte och Gunilla gick på semester förra veckan). Men när jag hoppat från klätterställningen åtta gånger så vinkade jag ändå hej då, sen hämtade vi min cykel och tog mina grejor och gick hem. Och det kändes inte så jobbigt som tur var.