Efter att nästan halva baracktiden är gången är det dags för en ny barackrapport.
Hela familjen tycker att baracklivet går över förväntningarna. Lite oväntat är kanske att Ullis har mindre lägenhetshemlängtan än Tård. Tård saknar sin musik, inspelningsmöjligheter, sitt städade skrivbord, balkongen och ett riktigt kök (den längtan visar vem det är som stått för mestadelen av matlagningen i det trånga barackköket, men det behöver vi inte låtsas om). Ullis tycker mest att det är mysigt med lite picknickliv, att slippa disk (papptallrikar ni vet), högarna med papper som måste sorteras, sitt stökiga skrivbord och trapporna upp till lägenheten (de är det ingen i familjen som saknar). Sen sover hon godare i baracksängen än i lägenhetssängen med. Moltas gjorde idag ett försök att ”gå hem” för första gången och gick fram till trappuppgången. Men han ångrade sig snabbt när han fick syn på pappa vinkandes genom barackfönstret. Moltas sover bra i sin baracksäng med. Dock lite ovan vid att inte ha kanter på sängen och har, trots att mamma och pappa bullat upp med kuddar, ramlat ur sängen två nätter i rad (dock utan skador som tur är).
Lite vemodigt känns det faktiskt att vi ska flytta ifrån den här baracken om inte så länge. Det har ju liksom blivit vårt nya hem nu. Men att få ett fräscht badrum med riktig dusch (ingen ihopfällbar variant), ett nykaklat kök (hoppas hoppas) och kvällssolsbalkongen tillbaka börjar till trots kännas allt mer lockande…