Idag när mamma kom och hämtade mig på dagis så höll jag på att busa med William. Vi slog kullerbyttor (eller ja, försökte i alla fall) på mattan i skogsrummet. Jag försökte säga kullerbytta med, fast det gick ungefär lika bra som att göra själva kullerbyttorna (det vill säga inget vidare). När mamma kom så tog vi ett varsitt åkdon jag och William och skyndade oss allt vi kunde att åka ifrån mamma så att hon inte skulle kunna ta med mig hem. Fast hon hann ikapp oss. Typiskt.
Men idag var det äntligen äntligen dags för babysim igen så det gjorde faktiskt inget att hon hann fånga mig. Jag har ju varit sjuk varendaste evigaste gång nästan, och idag var det sista gången (jag har bara varit där en gång av alla sju gångerna). Men idag var det dags alltså. Trots att jag faktiskt även nu var lite förkyld.
Jag blev jätteglad när vi kom till badhallen. Jag kände igen mig och visste vad det skulle bli för kul. Och när vi kom ner i bassängen så dök jag och var jätteduktig. Mamma säger att hon aldrig sett mig så duktig på att dyka. Visste att jag behövde hålla upp huvudet när jag hade flytkuddar på mig med, för att undvika kallsupar. Jag kröp genom tunneln, åkte groda och åkte rutschbana. Vattenrutschbanan är roligast. Idag fick jag gå själv upp ur bassängen och runt till rutschbanan och åka rakt ner i bassängen till mamma. Åh vad kul det var 🙂
När jag kom hem var jag jättetrött. På natten var jag varm, så mamma trodde jag hade fått feber igen, och pappa trodde att jag var allergisk mot att babysimma. Men imorgon mår jag nog bra, jag är ju bara lite utsliten efter all vattenlek.