I dag var det dags att lämna lägenheten i Falun för att åka vidare upp till mormor och morfar. Jippie!
Pappa åkte och köpte McDonaldsfrukost till sig själv och mamma, medan mamma matade mig och började packa ihop allt. Sen åt mamma och pappa frukost och städade ur lägenheten. Sen åkte vi runt och kikade lite mera på Falun innan vi letade reda på pappas moster Tinnas hus, och hälsade på henne. Hon blev alldeles chockad när vi kom och hälsade på helt hipp som happ. Hon bodde i ett jättefint gammalt rött hus. Så vill jag också bo sen när jag blir lite större! Mamma och pappa fick fika, sen gick vi rundvandring och tittade på det fina huset…
Sen åkte vi och åt lunch på en american pizza-restaurang innan det bar av mot Norrland. Jag fick mat på Statoil medan pappa tankade och köpte färdkost till sig och mamma. Sedan sov jag första halvan av resan upp till mormor och morfar. Andra halvan körde mamma, då var jag vaken och satt och log och pratade med pappa i baksätet. Tills vi nästan var framme, då höll jag på att svälta ihjäl, så då var jag ganska arg.
När vi kom fram till mormor och morfars restaurang Träporten så var det många som väntade på oss där. Mormor, morfar, min moster Bettan, moster Emmelie, Emmelies kille Alex, mammas faster Anki, mammas kusin Karin och Rikard. Det var så många som gullade och pratade med mig att jag helt glömde bort att jag var så hungrig!! Också fick jag paket också av Anki och hennes familj, en jättefin gosig nalle!
Jag fick lite mat sen i alla fall när Anki, Karin och Rikard hade åkt, medan mormor lagade fiskplankor och de andra hjälptes åt att förbereda för att stänga restaurangen för dagen.
Sen åkte vi hem till mormor och morfar och åt goda fiskplankor. Fast jag fick inget sånt förstås… men jag fick vara med på middagen, mitt på köksbordet fick jag sitta och gunga i min babysitter, det var mysigt det 🙂 På kvällen somnade jag i morfars famn i fåtöljerna vid tv:n. De är bra mysiga de där fåtöljerna, jag önskar vi hade såna hemma som mamma kunde sitta i när hon matar mig…
Åh vad skönt…
…att det äntligen är där…