Idag drar vi upp till norrland för en sista check av allt där uppe innan bröllopet. Tror att allt kommer att kännas mer överskådligt om jag får ta en sista titt till på allt. Kanske kommer jag att sova bättre på nätterna efter norrlandsbesöket också. Hoppas det i alla fall.
Författare: Ulrica
På stan, boll och bongo
Idag har jag, mamma och pappa varit på stan. Vi har uträttat en massa ärenden. Och fikat på Mc Caf
00:08. Preliminär bordsplacering är klar…
Jippie. Bordsplaceringen är klar. Nåja, nästan i alla fall… alla har inte svarat än (tiden går ju inte ut förrän på söndag). Så tidigast då kan vi ju bli helt klara. Men vi har kommit en bra bit på väg i alla fall ikväll. Känns skönt, det har varit en grej som känts oövervinnerlig.
Vi har dessutom hunnit med att köpa lite bordsdekorationer idag och att välja ut ett antal sånger till bröllopet. Otroligt vad man kan hinna med när man bara har hunnit ha semester i några timmar 🙂
Fast nu är det dags att sova. I morgon ska det shoppas ytterligare bordsdekorationer, lite vinglas och annat. Bara bröllopsbestyr hela helgen. Men nu känns det kul igen när man känner att man har tid för planerandet och inte behöver spendera 10 timmar per dag på jobbet. Semestern kommer lägligt med andra ord. Godnatt så länge. Mer rapporter kommer imorgon.
Boll är kul!
Idag har jag kommit på att bollen är en jättekul leksak. Jag har kastat den, jagat den och busat med den massor massor. Åh vilken kul grej! Fast det är besvärligt när den åker under saker, då måste man försöka krypa under dem för att nå bollen.
Provdukat
Igår kväll provdukade vi upp bröllopsmiddagsbordet. Eftersom det är med inriktning på party och ganska lite på bröllop så blir det enkelt som sjutton, med papptallrikar och plastbestick. Bara för att alla ska kunna parta hela kvällen och ingen ska behöva hålla på med disk och så… Så dukningen blev väl inte så himla upphetsande. Jag menar, hur snyggt är det med papptallrikar och plastbestick? Får hoppas att gästerna är så upprymda av händelsen och allt annat runt om att de inte kollar dukningen så noga 😉
Blod som forsar och hörntänder… är jag kanske Dracula?
Idag var jag och pappa till Vällingby runt lunch. Jag fick åka en jätterutschbana på en lekplats i Vällingby. Fast jag var inte så väldans imponerad.
När jag och pappa satt i soffan och väntade på att mamma skulle komma hem på kvällen så hände nåt jätteotäckt. Jag ramlade bakåt nerför soffan och slog i huvudet i soffbordet. Pappa tog upp mig och jag fick sitta i hans famn och bli tröstad. Men gissa om pappa blev jättejätterädd när han efter ett tag upptäckte att hans hand som höll om mitt huvud blev alldeles blodig. Jag hade slagit upp ett stort jack i bakhuvudet och blödde massor. Pappa ringde med andan i halsen till mamma och hon blev såklart jätterädd. Sen pratade pappa med vårdcentralen, men tanten där lugnade honom ganska mycket och sa att såret skulle läka bra av sig själv och att det alltid blödde mycket när man slog sig i huvudet. Så det var ingen fara alls. De skulle hålla lite extra koll på mig bara så jag inte började bete mig konstigt, för i så fall kunde det tyda på att jag fått en hjärnskakning…
Mamma kom hem fort som sjutton efter att pappa ringt henne, hon måste ha kört om många bilar på vägen hem… hon kramades med mig och tyckte jättesynd om mig. Fast jag var inte ett dugg ledsen längre, jag hade redan glömt bort att jag hade slagit mig. Tror jag ärvt mitt minne efter pappa.
Sen åkte vi ut en sväng. Pappa skulle springa, så då passade jag och mamma på att gå på Willys och handla lite under tiden. Där hade de mycket roliga saker, djungeldjur och boccia-klot. Jag fick några djungeldjur av mamma, fast jag hade hellre velat ha kloten om jag fått välja.
När vi hämtat pappa i spåret och kommit hem så fick jag duscha med pappa. Det var kul. Jag kröp omkring i badkaret och busade. Sen när mamma skulle klä på mig pyjamasen upptäckte hon att jag fått två hörntänder upptill. Men framtänderna upptill syns inte alls, så mamma och pappa sa att jag nog kommer att se ut som Dracula nu när jag får hörntänderna innan framtänderna. Men man kan väl inte hjälpa i vilken ordning ens tänder kommer heller 🙁
(ps. På bilden kan ni se en suddig bild av mitt jack i huvudet. ds.
Pappa köper skärm och mamma läser Bamse
Idag har jag och pappa bara varit inne hela dagen. Det har varit jätteregnigt väder och jättetur att vi inte gick ut nåt. Då skulle vi ju blivit plaskvåta.
Mamma kom hem tidigare idag för att jobba hemma under eftermiddagen. Det för att pappa var tvungen att åka in till stan för att köpa en ny datorskärm. Hans skärm gick sönder igår. Och han måste ju ha en skärm förstås. Jag vaknade precis när pappa skulle gå, så mamma kunde glömma att jobba nåt. Tur att det bara var en timme kvar på hennes arbetsdag, då kan hon jobba igen den timmen ikväll när jag somnat! För nu när hon är hemma och jag är vaken så måste jag ju få passa på att ha henne lite för mig själv (och inte dela henne med datorn).
Vi pysslade lite, åt mat och lite sånt. Jag kämpar som attan för att försöka ta mig fram på nåt annat sätt än att behöva krypa (det tar lite för lång tid tycker jag), men jag kan inte komma på vad jag ska göra. Mamma och pappa pratar om nåt som kallas att gå, men det verkar läskigt.
När jag kämpat och kämpat och sprungit omkring med gåvagnen (fast det är inte helt lätt det heller för det är ju saker som tar emot hela tiden, trösklar och sånt) så plockade mamma fram BAMSE-boken. Jag kröp så fort jag bara kunde till henne när jag såg att hon hade den i handen, sen satte vi oss i soffan och läste tills pappa kom hem. Jag har blivit så duktig nu och kan peka på Bamse när mamma frågar var han är. Dessutom har boken en massa roliga saker som man kan känna på, bland annat Lille skutts sten i morotslandet, Bamses honung och Skalmans skottkärra.
När pappa kom hem hade han en jättestor kartong med sig. Vilken tur att han hade hittat en skärm ändå! Han hade köpt den på Dabus. Där har mamma och pappa jobbat förut.
Mamma stack iväg igen nästan direkt när pappa kommit hem, för hon skulle träffa Sara i Sumpan och äta där. Så hela kvällen var jag ensam hemma med pappa.
Choklad är mums!
Idag har jag läst Bamse med mamma. Det var första gången nånsin som jag suttit stilla så länge att mamma har hunnit läsa en hel bok för mig. Men Bamse är himla spännande. Det är tur att vi åkte till Kolmården i helgen så jag fick den där fina boken (och så att Anton kunde visa mig hur jag skulle göra när någon läste sagor för mig).
Jag har blivit duktig på att peka på saker nu. När mamma och pappa frågar var lampan är så pekar jag direkt. Jag har kunnat det länge, men med viss tvekan. Nu tvekar jag inte ett dugg. Sen vet jag vem pappa är med. Och mamma. Fast jag gillar att busa med henne och inte visa att jag vet vem hon är. Då blir hon jättestressad. Då ler jag och sträcker ut armarna mot henne.
Jag har också lärt mig att slå igång diskmaskinen nu. Jag har kunnat trycka på knappen för att sätta igång diskmaskinen jättelänge, men den har varit tvungen att ha varit vriden till rätt läge av mamma och pappa. Men nu har jag lärt mig vrida själv med. Gissa om det är kul. Tycker jag i alla fall. Mamma och pappa tyckte det var bättre när jag inte kunde det.
Vet ni? Efter middagen idag så plockade pappa fram ett gott chokladpålägg från Arla. Och smetade på en massa sånt på mina kex så jag skulle få smaka. Oj jisses vad gott. Fast inte så nyttigt tydligen. Efter att jag ätit klart mina chokladkex så hade jag choklad ÖVERALLT. Mamma och pappa var tvungna att bada mig för att få mig ren. Så den ena roliga saken (chokladen) ledde till den andra roliga saken (badet). Jag härjade omkring i badkaret som en galning (som vanligt) och busade med nalle puh:ar, ior, sköldpaddan och mm-muggen. Jag lyckades ge mig själv ca 100 kallsupar med genom att försöka dricka ur muggen. Det gick inte så bra för jag var lite för ivrig och hade för mycket badvatten i muggen. Hm… vad svårt allt ska vara!
På bilden ser ni hur jag såg ut innan jag blev kastad i badet…
Klänningspaniken över för ett tag
Igår kväll hade jag fått mail med förslag hur vi löser klänningsproblemet. De skrev att jag hade tre alternativ:
1. Att avboka klänningsordern (vad ska jag då ha på mig???!)
2. Att köpa eget färgat tyg och skicka ner (och riskera att inte få den i tid???!)
3. Att beställa klänningen helt i vitt och få rabatt för att de inte kunnat fixa min beställning (låter kanske som bästa alternativet???!)
Ja… efter en dels funderande fram och tillbaka blev det alternativ 3. Känns som ett ganska ok alternativ faktiskt… Det var ju så jag hade tänkt mig klänningen från början. Även om det känns lite trist nu när jag gjort ritningar på ändringar av klänningen. Men jag får i alla fall klänningen i tid nu (förhoppningsvis) och kan justera den i efterhand om det behövs (både storleks- och färgmässigt).
Efter allt strul som varit hittills så känns det helt plötsligt bra bara jag hinner få en klänning till bröllopet…
Jag har dock inte varit ensam i min klänningsoro. Tård har drömt mardrömmar om klänningen han med. I hans dröm levererades en klänning helt i tyll med vita hjärtan på. Vi kan ju hålla tummarna för att det inte är en sån klänning som kommer i alla fall…
Sover mig igenom ett regnigt Norrköping
I morse sov jag rätt länge. Sen gick vi ner till restaurangen för en god hotellfrukost. Jag fick gröt förstås. Men lite annat gott också.
Efter maten fick jag och Anton busa i lekhörnan i hotellrestaurangen. Det var jättekul tyckte jag. Anton var mest snäll och satt stilla som vanligt medan jag flängde runt som en galning. Jag åkte rutschbana, det är kul!
Sen checkade vi ut från hotellet och åkte och ställde oss på en parkering inne i stan. Sen gick vi runt där och skulle ta oss en titt på Norrköping. Men alla affärer var stängda och det ösregnade hela tiden, så jag och Anton passade på att sova. Det var allt en bra tråkig stad.
När vi vaknade åkte vi till ett köpcentrum utanför Norrköping. Där fick vi mat jag och Anton, och våra föräldrar med för den delen. Sen shoppade mammorna för sig, och jag och Anton fick gå med papporna på pappaaffärer, sen åkte vi hem allihopa.
När vi kom hem fick mamma läsa Bamseboken för mig och jag satt alldeles stilla. Också pekade jag på pappa när mamma frågade var pappa var. Och på mamma när pappa frågade var hon var. Och på lampan. Och på kissen i Bamseboken. Jag har nog lärt mig en del av Anton i helgen. Jag kan förresten säga ”Tisse” när jag ser en kisse med, så det så.