Kategori: TWUM

Puss och kram på er alla!

Från Turning Torsos till Turning Twenty…

…min lilla lillasyster Emmelie fyller 20 år idag. Så hipp, hipp hurra för henne, och ett stort grattis och massor med pussar och kramar till dig från oss.

Synd att vi inte kan vara där… men hoppas att du får en toppendag och att festen ikväll blir underbart kul!

Puss och kram igen från oss tre!

Det gick rykten om musikprojektet Turning Torsos tidigare här på sajten. Men sedan har det varit tyst om detta. Vad har hänt?

Svaret är att arbetet pågår. Det har varit en lucka nu under min sjukdom, och sången står nog still ett tag till pga lunginflammationen (eftersom den andra halvan av TT fortfarande vägrar sjunga).

Men låt nummer två har påbörjats, och den blir nog en lika stark hit som den första ;), som f ö forfarande väntar på slutmixning (ska ske vid vårt nästa icke-virtuella möte).

Jag håller på att läsa en bok med ovanstående titel. Boken innehåller så mycket bra text att man nästan vill slita sönder boken i stycken för att den träffar så jävla rätt. Men istället delar jag med mig av några sköna citat från boken här istället 🙂

Ps. Låt inte längden på det här inlägget avskräcka från att läsa det, alla ord inom citattecknen är mycket läsvärda.

Citat 1: ”Datorer, skrivare, cd-rom och andra intelligenta smårobotar förmodas vara framtagna för att underlätta människors arbete. Vilken ironi”

Kommentar: Dessa ord kommer efter ”i afrikanska stammar arbetar en vuxen man ungefär tio timmar i veckan. Medan den europeiska människan arbetar långt mer än 40”. Och var finns datorerna?

Citat 2: ”Där tillbringade jag livet, sittande i mitt lilla bås, min gödningsplats, ett utrymme på knappt två kvadratmeter avgränsat av två plastlaminerade bord uppställda i ett L. Jag fick fel på synen för att jag ansträngde ögonen hela dagarna, bländad av datorns spöklika ljus och det starka skenet från halogenlamporna, och den konstant framåtlutade ställningen över tangentbordet gav upphov till en fruktansvärd ryggvärk.”

Kommentar: Någon som känner igen sig??

Citat 3: ”Vi kom aldrig därifrån när vi skulle, det handlade aldrig om några regelmässiga åtta timmar, och vi fick förstås inte ut något för övertid, vi måste arbeta och offra oss för firman och vi kunde allt känna oss lyckligt lottade, vi var alla privilegierade för på var och en av oss gick det fyra som fick svälta, fyra asgamar som kretsade över våra huvuden redo att ta våra platser så snart tillfälle gavs, något personalchefen aldrig missade ett tillfälle att påpeka. När jag räknade efter upptäckte jag att jag hade lägre timlön än ett hembiträde. Jag steg upp klockan åtta och kom hem igen halv nio på kvällen helt slut, utan lust att göra något alls utom att äta och gå och lägga sig. Jag slutade läsa, slutade gå på konsert, slutade gå på bio.”

Kommentar: Någon som känner igen sig??

Citat 4: ”Jag hade blivit svindlad, de lurade mig som värsta åsnan med hjälp av det gamla tricket moroten och piskan, och en morgon när jag gick till apoteket för att köpa värktabletter eftersom jag inte stod ut med ryggontet längre lyste solen mig med ens i ansiktet och talade om att jag höll på att kasta bort mitt liv, det enda liv jag har för jag är kvinna och ingen katt, och jag insåg att det hade gått två år sedan jag kände solens gyllene smekning i ansiktet, att min ungdom höll på att fly bort medan jag satt instängd på ett kontor med galler för fönstren, så jag tog lugnt och stilla den talande hissen i den intelligenta byggnaden till plan tre, dörrarna öppnas sade hissen med mekanisk röst, och jag gick till mitt bord och skrev på datorn ”delete all”. Datorn varnade mig för att all information på hårddisken skulle raderas med orden ”Är du säker på att du vill ta bort allt?” och jag tryckte, fullkomligt säker, säkrare än jag någonsin förr varit, ”ja”, och kände mig som den friaste kvinnan på jorden, jag kände mig lycklig, fullbordad, extatisk, för första gången på två år”.

Kommentar: Någon som känner igen sig??

Citat 5: ”Nu är jag servitris. Jag har förmiddagarna för mig själv, bara för mig själv, och fritiden är mera värld än världens bästa lön”

Kommentar: Någon som säger emot?

Vissa morgnar kan man vakna och bara vara så där bubblande glad. Det kan vara för att man vaknar bredvid den man älskar. Eller för att man hör sin son ropa glatt från sitt rum. Eller för att det är vackert väder ute. Eller för att det är jättetrist väder ute och du får stanna i sängen en stund till. Eller för att man ser fram emot dagen som kommer, då man kanske ska träffa en kompis på stan och fika och shoppa. Eller kanske kvällen, då man ska gå på fest. Eller bara titta på ett tv-program man sett fram emot.

Oavsett på grund av vad så är det jävligt skönt. Att vara glad alltså.

Så har de då gått. De drygt 10 månaderna som jag skulle vara hemma med Moltas. Det som kändes som det skulle vara en evighet i mars förra året är nu redan här.

Det enda som får mig att förstå att det har gått lång tid är att titta på bilder på Moltas från när ledigheten började och jämföra med honom nu. Det gick betydligt lugnare till i början än vad det gjort under den senaste tiden. Han har ju ändå lärt sig krypa, stå, gå, springa, klättra och för att inte tala om ”att trotsa”.

Moltas däremot är hemma en vecka till, då med Ullis, innan den troligtvis efterlängtade dagisstarten. Han börjar nog bli lite rastlös på vår lilla lägenhet och kommer säkert att uppskatta alla stora ytor, busiga barn och nya leksaker som dagiset kommer att innebära.

Vi har idag varit och avverkat vår sista sångstund tillsammans på Öppna förskolan (just det är nog något jag inte kommer att sakna). ”Kalle Anka satt på en planka…” osv.

Till sist vill jag bara säga kram, gos, puss och bus på dig Moltas. För nu kommer jag inte kunna göra det på riktigt när jag vill längre och det kommer att kännas jättekonstigt.

Usch, det känns faktiskt sorgset. Vi har precis sett sista avsnittet av Sex and the city (på DVD eftersom vi är lite efter). Sista säsongen var i motsats till många andra serier banne mig den bästa. Vilket borde kännas bra, men det gör det bara ännu tråkigare att man inte får se dem igen.

Jag rekommenderar er som inte sett serien (eller bara delar av den) att låna den och kolla igenom. Den är faktiskt riktigt underhållande.

Så var det dags, förra måndagen, det nya årets tredje dag, så blev spelkvällen äntligen av… Vi hade till slut lyckats hitta en kväll då Karin, Erik, Lina, Andreas, Tård och jag inte hade något annat inbokat, efter månader av letande.

Vi började med en varsin Spångamacka, sen följde en hård fejd i ”Kampen mellan man och kvinna”. Självklart så vann tjejerna.

Det blev för många glas vin och en alldeles för sen kväll för stackarna som skulle upp och jobba dagen efter. Jag är glad att jag inte var en av dem. Men allra mest glad är jag såklart för den förkrossande segern. Och för det trevliga sällskapet!

Nu kan man se de tre senaste inläggen i forumet, så man kan följa diskussionen redan på förstasidan.

Nån som har någon bra id

Från och med nu kommer man direkt till Moltas Djungelhydda genom att knappa in www.moltas.se i sin webläsare.

Tack för detta Erik.