Hej bebis. Åh vad du är lugn där inne i magen. Du är inte alls lika sparkig och vild som dina bröder var. Jag blir så orolig när jag inte känner dig sparka varje dag, och försöker buffa på magen för att få igång dig, men du är alldeles lugn. I natt däremot när din storebror (Moltas) kom in till vår säng och kröp ner så fick jag en liten spark från dig. Jag blir så glad varje gång jag får känna ett tecken på att du lever och mår bra där inne. Vid det här laget borde din pappa kunna få känna sparkarna på utsidan med, men du sparkar alldeles för sällan för att han ska ha haft nån möjlighet att känna än. Hoppas du blir lite vildare snart, så man får känna av dig lite oftare. Och så pappa får känna dig sparka med.
Nu börjar det förresten synas väldigt väl att du finns där inne i magen i alla fall. Mammas mage putar och det är svårt att dölja att det är en bebis där inne. Men det gör ju inget, alla som vill får veta 🙂