Lena, Orup och k-tjejerna

I fredags var jag och k-tjejerna ute på galej. Kvällen började smått stressigt och hysteriskt hemma hos Karin, där jag hade ungefär 10 minuter på mig att förvandlas från stressad arbetande grafisk formgivare till kalaspingla. Förvandlingen gick sådär, så fortfarande stressad och irriterad på mig själv över att jag jobbat sent istället för att ägna mig åt tillsnofsning så skjutsades jag och Karin in till stan av snälle Erik.

Vi mötte upp de andra tjejerna på Teatergrillen, där vi började med ett glas rosévin (ja, alla utom ständigt gravida Ullis då) och sedan ganska snabbt bestämde oss för vad vi ville äta. Det blev kalv av olika slag och sjötunga. Vi funderade på om vi skulle beställa in desserten direkt också, men vi bestämde oss för att först kolla så att vi skulle hinna med. Efter middagen väntade nämligen en show som skulle börja klockan åtta.

Ganska långt senare kom maten in. Det var gudomligt gott, och servitörerna såg hyfsat undrande ut över att fem tjejer beställde in både mer potatis och bearnaise-sås. Händer säkert inte så ofta på en restaurang i den prisklassen, och framför allt kanske inte av tjejer. Gott var det i alla fall och alla var nöjda. Tjugo i åtta var vi färdigätna, och insåg att det var tur att vi avstått från att beställa in desserter. Inte för att vi inte var sugna (oj vad mycket gott det fanns att välja på), utan för att vi skulle sitta på China om mindre än tjugo minuter. Vi beställde in notan och sprang sedan (så fort man nu kan springa i högklackade skor i snart åttonde månaden) till China och rusade in och satte oss. Sekunden efter vi satt ner våra rumpor kom Lena & Orup upp på scenen och satte igång med sin show.

Showen började sådär. Två låtar kördes av på rad, och sen tog Orup över en stund själv medan Lena gjorde ett klädbyte. Musik varvades med nyinspelade filmsnuttar om huvudrollsinnehavarna, och det var väl rätt mycket humor. Som jag som är anklagad för att vara humorlös inte var så imponerad över. Lite för många lugna låtar generellt också genom showen, och jag tyckte även att Orup lät lite småkrasslig i halsen, ibland lät skönsången tillsammans med Lena till och med lite småfalsk.

Efter pausen (som ägnades till toalettköande) framfördes ett antal lugna låtar med Orup på gitarr och Lena på flygel, innan de snabba låtarna tog över. Fina låtar i och för sig (de lugna), men jag hade förväntat mig ett högre tempo. Innan showen var över hade det i alla fall de flesta hitarna avverkats från båda artisterna, både av dem själva och av publiken, i ett lite för långt karaoke-nummer som framfördes med hjälp av torra japaner.

Betyget för showen blir en halvsvag trea. Jag hade nog högre förväntningar, och hade hoppats på att få höra Orup framföra "Det gör ont", vilket jag tyvärr inte fick (är dock övertygad om att hans version hade varit jäkligt mycket bättre än den vi lyssnat sönder med Lena). Eftersom båda artisterna har många bra låtar så trodde jag showen skulle vara klockren. Det var den inte. Men jag var tydligen lite kräsen, för den fick stående ovationer och mitt sällskap gillade den också skarpt…

När showen var över var klockan närmare elva, och vi knallade iväg (nåja, jag, Marie och Karin delade en taxi) och ställde oss i en låååång kö till "Golden Hits". Där lyssnade vi till fulla människors pladder och patetiska raggningsförsök i ungefär en timme innan det blev vår tur att få komma in. Jag var fascinerad över att jag fortfarande var vaken, gravidtrött som jag är nuförtiden, men hängde in min jacka med målet att orka dansa i en timme i alla fall. Men först blev det drinkar i baren, och min alkoholfria variant var supergod (de med alkohol med, jag tjuvsmakade). Sen blev det dans blandat med drinkar i flera timmar tills stället stängde vid tre. Jag var helt fascinerad över att jag hållit mig vaken under hela kvällen, och dessutom orkat dansa som en galning i högklackade skor (ja, ni som varit gravida vet ju hur det känns med en sisådär 10 kg extra mage, svullna fötter, värkande fogar och så vidare). Men har man kul så går det mesta, och jag hade helt klart glömt bort hur kul det är att gå ut och dansa. Dessutom fick jag sjukt mycket komplimanger för min fina mage under kvällen, så jag kände mig som världens vackraste. Och det var ett tag sedan sist vill jag lova, för den här graviditeten har tagit kål på både hår, hy och självförtroende. Men än en gång har jag fått bevisat att man kan ha sjukt roligt utan alkohol, bara sällskapet (och musiken) är den rätta. Och trots att jag inte kom i säng förrän vid halv fem på morgonen, och vaknade vid halv tio av en frukostfixande Erik (hemma hos Karin och Erik) så var jag inte så trött som jag kunde ha varit. Och det beror nog delvis på de alkoholfria drinkarna (varav en var sjukt god med sönderhackade jordgubbar och paraply som tjejerna tjatat sig till hos bartendern).

Ja, ja. Man går i alla fall ut och har skoj alldeles för sällan. Tack tjejer för en sjukt rolig kväll. Den får en stark femma i betyg trots att showen bara fick en svag trea! Kram på er!