Så mycket kärlek

Jag tittade på Vila idag när hon låg och sov i soffan. Tittade på hur hon log i sömnen, hur hon rörde sina läppar i drömmen och fascinerades över hur lik sina bröder hon är. Ena sekunden lik Moltas, nästa Tett. Trots att hon egentligen inte är särskilt lika nån av dem. När jag tittat på henne ett tag till förstod jag – hennes likhet med sina bröder hade inget med utseende att göra. Det låg helt i betraktarens ögon – mina – och hade till allra största del att göra med hur mycket kärlek jag känner för de här barnen. Så jäkla obeskrivbar. Bara så mycket kärlek.