Säkert!

080829

I fredags på väg till jobbet satt jag nästan och grät av irritation, uppgivenhet och ledsamhet över att jag inte skulle kunna få se en av mina stora idoler, Säkert, när hon gjorde en av få spelningar i sommar (dessutom den sista på länge). Anledningen? Vi hade inte någon barnvakt (och det var en nedre åldersgräns på konserten/festivalen på 13 år). Tård sa till mig att åka själv och jag tänkte tanken, men jag gillar att dela viktiga ögonblick med någon, och det kändes inte rätt.

Väl framme på jobbet så skickade jag ändå ett sms till Emmelie och frågade om hon jobbade till åtta som vanligt (konserten började kl åtta), eller om hon kanske ville hänga med på konsert? Emmelie ringde upp vid halv fem på eftermiddagen och säger att hon bara jobbar till sju. Så om vi skyndar oss dit kan hon passa barnen hemma hos sig medan vi går på konsert. Jag håller på att dö av lycka och upphetsning.

Kastade mig från skrivbordet på Hästens och ringde upp Tård på vägen, varpå han köpte biljetter och såg till att ha tre barn klara för avfärd när jag stod utanför dörren fyrtio minuter senare. Två minuter över sju stod vi utanför Åhlens och hämtade upp Emmelie, och tre minuter över åtta stod jag och Tård framför scenen där Säkert skulle uppträda, medan Emmelies lilla lägenhet var fylld av tre barn, en Emmelie och en massa mutor (film, godis, snacks och leksaker).

Jag grät öppet flera gånger under konserten. Inte bara av den underbara känslan av att få stå där och höra hennes fantastiska låtar, i ett fantastiskt väder med min fantastiska man, utan även för att jag hade fått möjligheten att komma dit, trots allt. Med rödgråtna ögon gick vi och åt middag innan vi åkte hem till Emmelie och räddade henne från tre trötta barn, som hade varit jätteglada hela tiden vi varit borta, och inte alls ville att mamma och pappa skulle komma och hämta dem.

Tusen tack Säkert för en fantastisk (om än tår-fylld) konsert, och ännu flera tack till Emmelie som ställde upp och barnvaktade med kort varsel. I love you! Och till er som inte hade möjlighet att medverka på konserten kommer här ännu en Säkert-text. Hade tänkt välja den mest berörande och otäcka av dem alla – Allt som är ditt, men ni får bara länken till den. Istället blir det den låten som gått på repeat i min iPod i snart en månads tid nu. En låt som får mig att ramla tillbaka till många av de känslor som snurrade i huvudet, magen och hjärtat för ganska exakt tio år sedan. Och visst har det gjort ont ibland, men åh vad jag är glad för den där kyssen. Varsågoda – Det kommer bara leda till nåt ont ändå:

Följer dig hem
tar den långa vägen så jag får känna mer av din lukt

En kort paus
utanför statoilmacken vi köper folköl 3,5
det kommer bara leda till nåt ont ändå
det kommer bara leda till nåt ont ändå

Jag är rädd för du ser för bra ut i svart svart lugg och blå anorak

Den där skogen gör nånting med mig jag blir alldeles för ärlig säger
kyss mig inte det kommer bara leda till nåt ont ändå
det kommer bara leda till nåt ont ändå

Det är kallt
du får låna min halsduk du går så misstänkt nära mig

Du har missförstått
jag är inte värd det här jag har ingenting som du vill ha
det kommer bara leda till nåt ont ändå
det kommer bara leda till nåt ont ändå

kyss mig inte det kommer bara leda till nåt ont ändå
kyss mig inte det kommer bara leda till nåt ont ändå

Du kysste mig nyss det kommer bara leda till nåt ont

/>