I morse när jag vaknade så var det första jag sa ”mormor komma idag, tåget?”. Då svarade mamma att ja, så var det ju. Men först skulle jag åka till dagis.
När mamma lämnat mig på dagis så sa var jag noga med att berätta för både henne och dagis att efter dagis så skulle mormor komma innan jag släppte iväg mamma. Men sedan pratade jag nästan inte om något annat på hela dagen, än att mormor skulle komma.
På eftermiddagen när vi var ute och lekte på dagis och jag var uppe i skogen så fick jag syn på mamma som om för att hämta mig. Och oj vad glad jag blev. Jag skrek ”mamma” allt jag kunde uppifrån skogen, och skyndade mig och sprang ner. Mamma blev lite chockad eftersom jag för det mesta inte vill åka hem från dagis. Men när jag kom ner och sa ”hämta mormor tåget” så förstod mamma varför jag var så ivrig att få åka hem. Och när personalen sa ”hej då, ses imorrn” så sa jag ”nej, inte morron, morron mormor”, för imorgon ska jag inte gå på dagis, för då är ju mormor här.
Men när vi var på väg hem så sa mamma att vi inte skulle hämta mormor förrän sent ikväll, så vi skulle åka hem en stund först. Då gjorde vi det, och sen kom pappa hem efter en stund. Då tyckte jag i alla fall att det var dags att åka och hämta mormor. Men inte då heller utan vi åkte till Karin och Erik istället i Solna och åt middag med dem på Micheles. Vi såg fina kaniner utanför restaurangen när vi väntade på att Karin och Erik skulle komma.
På Micheles fick jag penne och köttfärssås och mamma åt också pasta (men pappa åt pizza). När jag hade ätit så mycket jag orkade gick jag runt och pratade med de andra gästerna. Jag ifrågasatte lite då och då om det inte var dags att hämta mormor snart, men då sa mamma och pappa att vi skulle åka hem först!!! Typiskt!
Men när vi varit hemma en liten stund och jag kollat lite på Nemo tillsammans med mamma och pappa så var det äntligen, äntligen dags att åka och hämta mormor vid tåget, och oj vad glad jag var då. Och trots att klockan var jättesent så satt jag jättepigg i bilen hela vägen in till centralen och pratade om mormor och tåget och alla vovvarna som var hemma.
När vi kom fram så parkerade vi bilen (ikea bilen säger jag om att parkera bilen), sen gick vi in och letade upp tåget som mormor skulle komma med. Vi såg det komma på spåret precis när vi kom ut genom dörrarna till spåret, det var jättespännande. Sen gick vi på perrongen och kollade efter mormor, och när vi fick syn på henne så blev jag nästan lite blyg. Men när vi kom ut till bilen igen och mormor satt bak med mig i bilen så försvann blygheten och jag pratade och pratade med mormor. Och när vi kom hem var det ju ännu senare på natten, så då fick jag gå direkt och sova. Men det gjorde inget för oj vad glad jag var för att mormor var här och för att hon skulle vara här imorgon bitti när jag vaknar…
