Vila

Ännu ett nostalgi-inlägg (sorry, postar alla inlägg som legat som utkast i hundra år)… Här ett och ett halvt år efter att Vila föddes. Fram till hennes födelse var jag en mamma som skrev dagbok för mina söner som publicerades i bloggform. Som trebarnsmamma lyckades jag inte lika bra med varken dagboksskrivande eller bloggande. Men att jobba har jag varit bra på ända sedan Vila föddes…

2007-12-13
Tänka sig att vi för 1,5 år sedan var precis i början av sommaren. Jag hade stooor mage och Vila hade inte kommit ut till oss än. Vi låg på BB och funderade om vem det var som låg där i magen. Var det en lillebror eller en lillasyster? Skulle operationen gå bra? Skulle bebisen vara frisk.

Ut kom hon i alla fall, kl 11.32, och en liten tjej var det ju, som det första hon gjorde utanför mammas mage var att kissa på pappa. Vilas första tid har gått enormt fort. Ett och ett halvt år har susat förbi trots sjukt mycket jobb, trist väder, mörker och en sommar med alldeles för mycket regn.

Vila log sitt första leende tidigt och har lyst upp sin tid hos oss med det ever since. Hon ler så fort man tittar på henne och hon kikar på sina storebröder storögt och alltid med ett leende. Hon är bestämd och lika sina bröder på olika vis. Är som en kopia av Moltas rent utseendemässigt, medan sötsuget mer kommer från Tett (eller pappa). Hon är mitt emellan bröderna vad gäller bus. Mer klättrig än Tett, men betydligt lugnare än Moltas. Hon avskyr allt vad huvudbonader heter, och så fort jag försöker ta på henne ett diadem eller hårspänne slutar det alltid med att det ligger i Tetts rum.

Lämna ett svar