Nu har jag äntligen vågat mig på att ta mina första steg på egen hand – och gissa om det är kul… fast svårt. Men snart ska jag springa ikapp med brorsorna.
/>
Nu har jag äntligen vågat mig på att ta mina första steg på egen hand – och gissa om det är kul… fast svårt. Men snart ska jag springa ikapp med brorsorna.
/>
Igår fick jag komma ut ur mammas mage, äntligen, det har varit rätt trångt där inne den sista tiden, trots att jag desperat försökt böka till mig lite mer plats.
Nåväl, jag kom i alla fall ut kl 11:32 och vägde då 3642 gram och var 51 cm lång. Eftersom mina två storebröder legat med rumpan före och därför snittats ut så blev det samma sak med mig. Men operationen gick bra och mamma var uppe på benen igen redan samma kväll, så vi får nog åka hem redan på fredag.
På kvällen dök förresten mormor, morfar, moster Emmelie och mina två bröder upp. Det var roligt att träffa dem… tror jag… jag sov mest. Moltas, min största bror tyckte att jag var söt, Tett tyckte också det tror jag, fast han kan ju inte prata än så han sa inget.
Ja, ja. Jag vill i alla fall att ni kommer och hälsar på mig i sommar. Jag vill träffa er alla. Har ju bara hört er inifrån mammas mage förut.