Hej gosing,
idag har vi varit hos barnmorskan igen och tagit blodtryck på mamma och mätt dina hjärtljud. När vi mätte dina hjärtljud så började de på 180 men gick ner till 140 efter en stund som tur var. Stina som är barnmorska sa att hjärtljuden inte bör ligga över 160… (du bökade runt i magen först, och mamma var lite stressad när hon kom, så det kunde bero på det).
Annars var allt bra som tur var. Magen växer som den ska och mammas värden är ok. Konstigt eftersom jag känner mig såååå trött… Men det beror kanske på sömnbrist och din busiga storebror snarare än på att du finns där i magen…
Sen bar det av till jobbet, och när vi kom hem på kvällen så tittade jag på ett tv-program som jag spelat in som handlade om hur bebisen mår och växer i magen. Där berättade de bland annat hur bebisar i magen påverkas av om mamman stressar. Och usch vad rädd mamma blev när hon hörde. Långvarig stress kunde medföra sjukdomar för barnen ända upp i vuxen ålder. Och det funkade tydligen så att när mamman blir stressad så går antalet hjärtslag automatiskt ner hos bebisen, för att mammans hjärtslag ökar. Och sen när mamman blir lugn igen så går hjärtslagen upp och blir jättehöga hos bebisen, för att kompensera på nåt sätt (om jag förstod det rätt). Då blev jag förstås lite rädd att det var det som hänt i morse när du hade så höga hjärtslag. Och livrädd att du inte mår bra där inne i magen med tanke på hur mycket jag stressat under hela den här graviditeten med jobb och allt. Men nu är det ta mig sjutton slutstressat i alla fall, det lovar jag dig, vårt lilla underverk i magen. Vill för allt i världen inte utsätta dig för minsta lilla risk och hoppas att du är en liten stark krabat så att du inte påverkats av mammas dumma stressande hittills.
Puss och kram och förlåt att jag stressat så ifall du mått dåligt för det
/mamma