En vattkoppsprickig Taltas

Hej alla!
Eftersom publiceringen av mina dagboksinlägg ligger nästan en månad efter tidsmässigt så tänkte jag sno åt mig lite av twums nyhetsplats för att visa vad synd det är om mig nu. Jag har nämligen blivit jätteprickig. Det är nåt som heter vattkoppor tydligen, och det kliar jättemycket.

101 prickar
Det började för nästan en vecka sedan när mamma upptäckte en massa prickar på min rygg när jag vaknade på natten. Men då var det inte så massa som det skulle bli… Igår räknade jag och mamma prickarna på min mage, och det var över 100 stycken. Så nu är jag till och med prickigare än mormors hund Ceylon. Och det vill inte säga lite… Men jag är himlans stolt över mina prickar (även fast jag blir arg på dem när de kliar). Jag vill gärna räkna dem själv med, och säger "många prickar" till mamma när hon frågar hur många prickar det är. Jag är noga med att det är mina prickar med "Taltas prickar", så ingen ska försöka ta dem.

Sömnlösa nätter
Gissa hur lite jag har kunnat sova med flera hundra kliande prickar på mig… Jag har legat och vridit mig och mamma och pappa har turats om att försöka få mig att inte klia sönder kopporna. Och ändå har jag inte klagat en sekund. Har varit precis lika go och glad som vanligt. Förutom att jag varit lite tröttare förstås eftersom jag vägrat sova. Men hur lätt är det när det kliar överallt?

Prickig födelsedag
Det som var allra tristast med att vattkopporna kom just nu var att Dina skulle ha haft 3-årskalas i lördags som jag ju inte kunde gå på eftersom jag är prickig. Men tristast är det förstås för Dina, för hon fick också vattkoppor i fredags och tänk vad trist att vara sjuk i en jättesmittsam sjukdom på sin egen födelsedag…

Läs mer om vattkoppor
Tills dess att mina dagboksinlägg från de prickiga dagarna kommer upp på moltas.se så kan ni läsa mer om vattkoppor, prickar, smittorisk etc här
Puss & kram & kli



En kommentar till “En vattkoppsprickig Taltas”

Lämna ett svar