Hårda paket är bäst

jag har ju alltid gillat nallar och har med förhoppning om att kunna föra över det till Moltas överöst honom med mjukdjur av olika slag… dock utan större framgång, han har inte tagit till sig en enda, och det han i stället sover med i sängen är bilar, traktorer eller tåg av olika slag. Och han bryr sig inte ett dugg om hur otrevligt det måste vara att vakna med huvudet på en traktor eller nåt sånt.

 

Jag har avundsjukt kollat på barnen på dagis som kommer bärandes på sina nallar varje morgon. Moltas skulle ta med sig ett mjukdjur till dagis en dag på nallens dag, så då frågade vi vilket han ville ta med sig. Han valde mellan pippidockan (en trasdocke-pippi, som är det närmaste mjukdjur han umgåtts med i sängen) och ett litet lejon som han fick när han föddes av Andreas och Lina. Det blev till slut lejonet, för den har han faktiskt sovit med hela tiden även om han inte brytt sig särskilt mycket om den…

 

Så förstå min lycka när lillebror kom, och det han allra helst myser med är mjukisdjur. Han fick en fin blå katt (som vi döpt till Maja) på sin namngivning, och det är nästan bara storebror som gör honom mer glad än vad katten gör. Han kramar Maja så fort han når henne, och håller på att vrida huvudet av sig om vi går ut från rummet och lämnar Maja kvar. Jippie, äntligen har jag fått min gosedjursunge. Bara att hoppas att det håller i sig när intresset för hårda leksaker tar vid…

Lämna ett svar