Det är så himla kul med alla som gör och/eller framför musik bland våra vänner så jag kände att jag måste skriva ett inlägg om dessa.
Björns hårdrockargäng Backwater och hans softare tvåmansprojekt Orchid (som tyvärr inte har någon hemsida, så ni kan inte provlyssna utan får lita på mig när jag säger att de är grymma).
Jennys enmans-heroinrocks(!?)-projekt Sinik…
…med gitarrhjälp av Tedde (som vi förövrigt väntar på ska göra uppföljaren till "Hey you").
Alex band This time divine som spelar funkalicious pop med en Lifehouse-inspirerad sångare.
Björnstigens melankoliska rockskiva "The age of not telling too many lies" (när kommer uppföljaren?).
…och såklart vår framtida idol(!?!) Emmelie, som förutom glädjechockande musikalupplevelser förgyller våra bröllop, namngivningsdagar och sånt tillsammans med Alex, Björn, Tedde och Jenny. 
Imponerad…
…av Emmelie! Vilken röst!
Däremot var hennes motsjungare(?) inte lika imponerande.
Ja, snacka chock…
…hon har gått och hållit på den här talangen i alla år dessutom. Hela hennes familj (och jag) blev helt chockade när hon började sjunga på den här föreställningen.
Är du ironinsk, Tård?
En sådan talang kan väl inte gå att dölja? Någon måste väl ha hört något nynnande i duschen eller så?
Nej…
…jag är inte ironisk. Hon har dolt det. Det var en chock för alla som var där.
Mycket nynnande i duschen…
…har man hört, men det var mest förvrängd sång. Inte ens i närheten av vad hon visade sig kunna. Jag kan fortfarande inte höra den här sångsnutten utan att gråta så som jag gjorde när jag hörde den i verkligheten första gången…