Stockholm storstad?

Läste en artikel som handlade om att en kvinna fått en barnvagn över sig och inte fått någon hjälp. Anledningen till detta skulle vara det s k "storstadsfenomenet". Typ att det är så många människor att ingen ser en, ingen hjälper till för att man förväntar sig att någon annan ska hjälpa till, eller nåt sånt.

 

 

Händelsen hade skett i Stockholm. Och då har jag några frågor:

 

– Är Stockholm verkligen en så stor stad att man kan prata om "storstadsfenomen"?

 

– Är det generellt så att människor som bor i en "stor stad" bryr sig mindre om sina medmänniskor än sådana som bor på landsbygden?

 

– Om det nu har med storlek på stan att göra, hade kvinnan fått ligga längre på marken med sin barnvagn över sig i New York eller London än vad hon fick göra i Stockholm?

 

 

Jag tror överhuvudtaget inte på "storstadsfenomen" av det här slaget. Jag lever i tron att ju fler människor du har omkring dig, desto större är chansen att någon hjälper dig. Jag har sällan mött så många hjälpsamma människor som under tiden jag bodde i London. Och det är väl inte så konstigt? Om det springer runt 10 miljoner människor i staden vore det väl riktigt märkligt om inte några av dem var trevliga, trots att de är så knasiga att de väljer att bo i en storstad…

 

Vad tror ni?



En kommentar till “Stockholm storstad?”

  1. Låter lite väl…
    …otroligt. Det är säkert många som går i sin egen bubbla och inte ser när någon med barnvagn behöver hjälp på tåger eller bussen. Eller kanske inte upptäcker pensionären som står och håller i sig förbrilt i en stolpe för att inte ramla på t-banan, och därför inte erbjuder sin sittplats…

    …men visst fan finns det gott om trevliga och hjälpsamma människor även i ”storstan”.

Lämna ett svar