Det är lätt att vara pedant när man är pedant

Jag är ganska pedant, men lever sedan snart 11 år tillbaka i ett lite mer rörigt hem, och sedan snart 6 år ett VÄLDIGT rörigt hem.

Anledningen är, som ni kanske gissar, en inte lika pedant fru och såklart barnen. Någon av dem kanske blir pedant (alltså av barnen, frun är nog ett hopplöst fall 😉 men som tur är fokuserar de mer på lek än att hålla reda på grejer och städning än så länge.

Hur stelt och tråkigt det än är att vara pedant så är det så att jag mår mycket bättre när hemmet är städat från grejer, och de eventuella dammråttor som finns gömmer sig under soffor och sängar istället för att ligga framme mitt på golvet. Hur kommer det då sig att jag inte städar oftare och ser till att det är på det viset?

…jo, det slog mig härom veckan när jag skulle dammsuga. När jag bodde själv så var det inte någon ansträngning att dammsuga och torka golven, för eftersom jag är pedant så behövde inget städas upp innan dammsugaren och moppen kan sväva fram i frihet över golven.

Det är helt enkelt "enkelt att vara pedant när man är pedant". Nu när det ställs lite högre krav för att efterleva min pedanta sida så visar det sig helt enkelt att jag kanske inte är så pedant… på sin höjd lat och pedant.

Lämna ett svar