En galet bra föreställning

Förra lördagen hade vi lyckan att få gå ut och roa oss på tu man hand. Valet föll på Bounce föreställning av Gökboet som visades i Västerås den helgen. Det visade sig vara ett bra val. Högt tempo, bra story (ja, den känner man ju till sedan tidigare), snygga scener och tolkningar, skön musik och förbannat mycket cool dans. Stort tack Emmelie och Alex för barnvaktandet!

Ullis: Jag har sett Bounce tidigare, och kanske tyckte jag att den förra showen var något bättre rent dansmässigt än den här. Men man kan inte bortse från att Gökboet-storyn ju är så fantastiskt sorglig och hemsk att man bara inte kan låta bli att bli helt tagen av dess historia, oavsett hur den framförs. Här framfördes den dessutom riktigt bra, på ett snyggt, skönt och annorlunda sätt. Och nog för att jag är extra gråtmild nu som gravid, men den här föreställningen var värd många tårar även för en icke-gravid Ullis.
Tård: För mig var det premiär för Bounce och jag tycker verkligen att det var grymt. De hade fruktansvärt smarta och coola lösnigar för att få till häftiga scener. Dock märkte man att de ordinarie medlemmarna var väldigt mycket mer samspelta än de som var inhyrda för just Gökboet. Lite synd, showen skulle vunnit på att alla var supersynkade. 

Bounce hemsida »

Hej, hej!

Idag när pappa och Moltas satt och fikade vid köksbordet, så kröp jag bort till en låda som var i hallen, kröp upp på den och satte mig mot pappa och Moltas och vinkade och sa ”haj, haj”. Jag gjorde så jättemånga gånger och pappa skrattde och plockade fram kameran för att filma mig när jag satt och vinkade och sa hej. Visst är jag söt?

Vem i helvete har kommit på det här!?

För någon vecka sedan när vi var och handlade skulle jag gå och plocka en cider att lägga i kundvagnen. Det var inte det lättaste, varenda tillverkare verkade ha slutat tillverka cider. Det tog en stund innan jag upptäckte att alla dessa "Äppeldryck" som fanns i hyllan hade en liten text under där det stod "ciderkaraktär".

På grund av nya regler kring hur man i Sverige får definiera cider så måste alltså alkoholfri cider heta "fruktdryck med ciderkaraktär" nu för tiden.

Vem i helvete är det som har slösat tid (och skattepengar gissar jag) på att ens komma på den här förändringen!?!?!? Dessutom tvingat en massa tillverkare ta fram nya etiketter. För att inte tala om att det förvirrar konsumenten! (Och nu fått mig att lägga ytterligare tid och irritation på att skriva det här 😉

Nä, men ärligt talat. Jag har sökt lite på nätet för att få svar på vad reglerna innebär och vad fan poängen är med dem. Någon som vet?

Dina första jeans

Idag har jag köpte ett par jeans till dig som du ska få när du kommer ut. Liksom dina två storebröder så ska du naturligtvis få åka ifrån BB i jeans, din pappa skulle aldrig tillåta något annat 😉 Jag gick och kikade på en del olika jeans, men om man ville ha ett par könsneutrala jeans i babystorlek (storlek 56) så fanns det bara ett enda par, på pojkbebis-avdelningen. De som fanns på tjejavdelningen var samtliga utsmyckade med rosa detaljer. Synd men sant. Men de jag hittade var jättefina, och utan könsdiskriminerande detaljer 🙂 Längtar tills vi får se dig i dem… Puss och kram min lilla sparkunge i magen!

Pumpar cykeln och cyklar till dagis

Idag fixade vi ordning min cykel så jag kunde cykla till dagis. Jag hjälpte till att pumpa däcken, och sedan bar det av. Jag lärde mig snabbt att bromsa med, det är bra att kunna sa pappa. Men jag bromsar för fullt varje gång, så det blir lite farligt när det går för fort.

Som tur är kan pappa hålla i handtaget i bak på cykeln när det känns lite osäkert. Men det är kul att cykla jättefort så pappa inte hinner med.

Knytte-dags igen

Idag var det dags att ta med ryggsäcken med smörgås och jos till dagis igen, för det var knytte idag för första gången efter vinteruppehållet. Jag gillar att ha matsäck med mig till dagis och att fika smörgås och jos i skogen, det är gott. Och kul 🙂

På kvällen när pappa hämtat mig på dagis och mamma kommit hem från jobbet, så lekte jag och Tett en stund medan mamma och pappa höll på att röja runt på kontoret. Ni må tro att de stökade till. De skulle tydligen möblera om, och då blev det stökigt må ni tro. Jag spelade dator en stund mitt i röran, men det gick inget vidare, för det låg saker precis överallt. Hoppas det blir bra när de är klara med allt i alla fall…

Fallhöjd

Har precis läst en bok av Nick Hornby, kallad Fallhöjd. Den handlar om fyra personer som träffas på ett hustak i London, där alla är för att ta livet av sig. Det ena leder till det andra och det blir en tragikomisk historia om ett udda möte. Den reflekterar över människors olika anledning till att tänka tanken att ta livet av sig…

 

…och jag funderar och funderar över hur människor ens kan överväga tanken. På riktigt menar jag. För att ta livet av sig är väl ändå det elakaste och mest egoistiska man någonsin kan göra? Jag kan förstå att man mår så dåligt att man inte vill leva längre. Men att man vill orsaka sin familj en ångest i resten av deras liv över om de var orsak till att deras mamma, pappa, dotter, son, man eller fru tog livet av sig, det kan jag för mitt liv inte förstå. För det är alltid det man gör. Man kan tänka att familjen ska må bättre utan en. Men man orsakar alltid sin familj ett lidande i resten av deras liv om man tar livet av sig. Familjen undrar om de inte var kärleksfulla nog, om de inte var snälla nog, om de bråkade för mycket, om de tog personen för mycket för given och så vidare och så vidare, i all oändlighet.

 

Min före detta svärfar tog livet av sig. Han var fram till dagen han tog livet av sig en av de vackraste personer jag mött. Han ville alla gott. Men när han tog livet av sig, och orsakade alla runt omkring sig den smärta han gjorde, ja, då kan jag bara inte tycka att han är en fin människa längre. Och jag tycker det är förbannat synd att han inte har fått se hur mycket illa han har orsakat sin familj genom att ta den enkla vägen ur livet för sig själv, men lämnat alla andra kvar med livslång ångest, dåligt samvete och sorg. Att misshandla sina barn fysiskt är fruktansvärt. Men att misshandla dem psykiskt är ännu värre. Och det är precis det du som förälder gör om du tar livet av dig. Och ingen terapi i världen kan nånsin hjälpa din familj ur det, för du som är den enda som kan ge svaren finns inte där för att svara.

 

Det här är ett inlägg till…

…alla er som tänkt tanken att ta livet av er – tänk er för om ni verkligen är beredda att göra era familjer det ondaste någon någonsin kan göra.

…och till er som gjort det – fan ta er.

 

Läs våra recensioner av boken här.

Målning, shopping och leker hos Ponthep

Idag på förmiddagen så målade vi lite. Sen åkte vi ut på en liten shoppingrunda (som vanligt på helgerna) och åkte till Barnens hus och beställde en vagn till bebisen och Tett. Jag älskar att åka till Barnens hus, för det finns så mycket roliga leksaker där som man kan leka med.

På eftermiddagen när vi kommit hem och ätit så gick jag och hälsade på Ponthep och lekte hemma hos honom en stund, tills pappa kom och hämtade mig för att det var dags att gå och sova.