Jaha. Så då var vi husägare då. Oj vad knasigt det känns… Efter en halvdagskonferens i Småland idag så åkte vi tåg hem. Höll på att missa tåget från Växjö när vi skulle byta, för tåget dit var sent. Men vi hann med det som tur var… Jag sov nästan hela vägen hem sen, och det gjorde nog du med, för jag kände inget av dig i alla fall. När vi kom hem till Stockholm så stod din pappa där och väntade på oss. Vi skulle passa på att gå ut och äta barnlösa (nåja, du var ju med förstås) innan din storebror kommer hem ikväll. Det blev tapas och sen gick vi och tog en fika till efterrätt innan vi åkte hem och hämtade bilen för att åka in till stan igen och hämta upp din storebror och morbror Daniel som kom med tåget. Åh vad mysigt det känns att ha Moltas hemma igen. Det tyckte Moltas med som kramades massor med både mamma, pappa och magen (dig). 
Tid för dig att komma ut
Hej sötis. Vet du vad? Idag har din pappa och jag köpt ett hus som vi ska bo i sen när du kommit ut. Och inte nog med det. Dessutom har vi fått tid för när du ska komma ut. Den 28 april har vi fått tid för kejsarsnitt om du inte kommer på att du ska komma ut den vanliga vägen (men det får du bara göra ifall du ligger med huvudet neråt).
Det har varit en stor dag på många sätt. Och knasig eftersom jag sitter nere i småländska skogarna på konferens och pappa är hemma i Stockholm, och så stora och viktiga beslut och saker bestämts just idag. Men jag kommer att somna gott i alla fall eftersom allt verkar falla på plats. 
Vårdcentralen och penicillin
Idag tyckte mormor att det gått för långt med min feber, eftersom jag haft det i så många dagar, så hon tog med mig till vårdcentralen. De såg att jag hade nåt rossel i halsen och lungorna, så jag fick penicillin som jag ska äta i en vecka. När vi kom ut från vårdcentralen upptäckte mormor att vi hade råkat låsa in bilnycklarna i bilen, så mormor ringde till Emmelie som fick komma med extranycklarna. Knasigt. När vi kom hem fick jag penicillinet och var jätteduktig att ta det, jag protesterade inte det minsta! Såklart, jag vill ju bli frisk ju!
Femtusen!?!!!
Under Mars månad besöktes twum 5293 gånger. Det är drygt tusen fler besök än tidigare rekordmånad. Nu börjar man nästan bli lite nervös för vilka det är som besöker sidan. Kanske dags att plocka bort filmrecensioner och länklistan eftersom dessa kan orsaka Google-träffar för människor som inte har någon relation med oss.
I vilket fall är det roligt, och extra roligt är det när det kommenteras och diskuteras så mycket som det har gjorts den senaste veckan.
Sjuk igen :-(
Idag var moster Emmelie hemma med mig under förmiddagen. Hon tyckte att jag var ovanligt gnällig, så hon tog febern på mig. Och som hon trodde så hade jag feber igen. Typiskt. Jag vill ju vara frisk nu! Sen blev jag jätteledsen för att jag inte fick välling, men Emmelie sa att mormor skulle komma hem med mat snart, och det gjorde hon. Sedan var mormor hemma med mig resten av dan. Vi vilade lite och jag tittade på traktorn på tv:n. Och på ”gänget” (ko-gänget) som är min nya favvofilm.
Sundsvall med Bettan och mormor
I morse åkte mormor och morfar iväg och jobbade på Träporten som vanligt. Sen kom mormor hem, för jag, Bettan och hon skulle åka till Sundsvall. Mormor släppte av mig och Bettan i Birsta, så gick vi i affärer där medan mormor uträttade ärenden. Jag fick åka massor med roliga åkgrejor, också fick jag en gummisnodd ur en automat. När mormor kom tillbaka så var jag ganska trött, sen fikade och åt vi, och sen ville jag nästan mest sova. Jag pratade med mamma i telefonen och berättade att jag ville sova, och precis då hittade jag nappen. Vilken tur va? Då hade jag inte tid att prata med mamma längre.
På kvällen när vi kom hem från Sundsvall så hade jag fått lite feber igen. Det var dumt det!
Blöjfri = högt kalsongkonto
I ett tappert försök lät vi Moltas gå utan blöja häromdagen. Efter knappt fem minuter var första kalsongparet dyngsura. Någon minut efter det var det dags för nästa. Sedan kom det faktiskt en ljusning, ett lyckat pottbesök.
Tyvärr rasade allt efter detta. Så fem kalsongpar senare gav vi upp för dagen. Nya friska tag imorgon… om vi hunnit tvätta alla kalsonger vill säga.
Drömhus i Västerås
Hej bebben! Idag har din pappa och jag varit och kollat på ett radhus i Västerås som vi bara VILL ha. Det var så perfekt på nästan alla sätt. Knasigt att man vill ha det första bästa huset man kollar på, men det kändes verkligen rätt. Hoppas verkligen att det inte blir för dyrt och att vi får köpa det… I så fall blir det flytt till Västerås redan i juni-juli. Åh vad skönt det vore, då ska vi sitta på verandan och mysa hela sommaren du och jag, storebror och pappa. Håll tummarna där inne för att vi får köpa huset!
Puss från mamma
Smärta?
Såhär inför en eventuell kommande förlossning (men mer troligt ett kejsarsnitt) så börjar man ju osökt att fundera över smärta. Har ofta tänkt att jag nog har en ganska hög smärttröskel, och tror många andra ser det så också. Kanske för att jag sällan klagar över att jag har ont. Men jag har börjat fundera över det där nu när jag på mina yoga-klasser övar andning och smärthantering… Hur ofta har jag egentligen haft ont? Och har antalet smärtor jag upplevt verkligen att göra med huruvida jag har hög smärttröskel eller inte, eller handlar det helt enkelt om att jag gått genom livet utan att ha drabbats av riktig smärta? Visst har jag åkt åt helsike på slalomskidor ett par gånger och fått knäont. Och visst har jag drabbats av något liknande migrän-anfall några gånger, fått kärringstötar och haft eftervärkar efter Moltas födsel. Men ärligt talat, jag har tyckt att alla de grejorna har gjort skitont! Och vad säger det egentligen om min smärttröskel? Knappast att den är särskilt hög i alla fall… Sen kanske jag inte skriker rakt ut när det gör ont, utan biter ihop allt jag kan istället. Men det handlar ju inte om hög smärttröskel eller inte, det har ju bara att göra med hur man hanterar smärtan. Och det är ju en helt annan sak…
Hur hanterar du smärta och vilken är den jobbigaste smärtan du varit med om?
Hälsar på hos Elvy och Sven medan mormor och morfar har fredagsmys på Träporten
Idag har jag varit med på Träporten nästan hela dan. Eller nja, hela dan. Mamma ringde och väckte mig och Emmelie först tjugo i tio i morse, så vi tog oss en rejäl sovmorgon först vi två. Men sen fick jag åka till Träporten, för Emmelie var sjuk, hon var förkyld och hade feber. På Träporten hade jag jätteskoj. Jag fick ta med min cykel dit och körde omkring där som ett jehu mellan köket, matsalarna och turistbyrån. Jag fick sälar av en av dem som jobbade på Träporten med, också spelade jag på Jack Vegas-maskinerna, det tycker jag är jättekul. Mamma ringde och skulle pratat med mig med, men det hade jag knappt inte tid med.
På sena eftermiddagen/början av kvällen så skjutsade mormor mig till Elvy och Sven. Jag skulle få vara där medan mormor och morfar skulle ha fredagsmys och pub på Träporten på kvällen, för då skulle de inte riktigt hinna med mig där. Jag ville först inte att mormor skulle lämna mig hos Elvy och sa ”inte säga hej då mormor, mormor inte hämta sen” när vi klev ur bilen. Men sen berättade mormor att jag skulle få se på film hos Elvy, så då sa jag ”ok, mormor hämta sen, hej då” och då var det helt ok att stanna hos Elvy och Sven. Där tittade jag på film och la pussel och lekte med Elvys vovve Molly ända tills mormor kom och hämtade mig sent. Då var jag jättetrött och somnade som en stock när vi kom hem till mormor och morfar igen.