Texmex-soppa

Här kommer recept på en smaskig texmex-soppa som passar fint på altanen/balkongen en lite kylig sommarkväll.

Ingredienser (4 portioner):
1 st lök
3-5 st vitlöksklyfta(or)
1 st chilifrukt, eller chilipulver
1 st röd paprika
400 g nötfärs
3 msk tacomix
5 dl passerade tomater
8 dl vatten
1 st köttbuljongtärning(ar)
3 msk majskorn
2 dl kokta bönor, ex cannelini
gräddfil
majschips

Hacka lök och vitlök. Skär paprikan i bitar. Stek sedan köttfärsen, och tillsätta lök och vitlök efter ett tag. Strö över tacomixen. Lägg sedan alltihop i en kastrull tillsammans med resten av ingredienserna förutom majs och bönor.

Låt soppan koka i 15-20 minuter, sedan häller du i majs och bönor och låter dem bli varma.

Servera sedan med en klick gräddfil och majschips.

Frank

Det finns många bra restauranger i Västerås (för många skulle jag gissa om man ser till hur få som går ut och äter i den här stan). Det finns dock en restaurang som är utöver alla andra, Frank. Att gå dit är total lycka, med god mat, trevligt barhäng, lagom många platser, gott bröd innan maten, trevlig personal, gott vin och fina menyer. Det är ett litet supermysigt ställe, där du allt som oftast måste ta en drink innan maten medan du väntar på bord, eftersom antalet sittplatser är få. Men det höjer bara restaurangupplevelsen tycker en fördrinks-gillare som jag 🙂 De har dessutom ingen fast meny utan den ändras beroende på säsongens råvaror, vilket gör att det blir spännande och oväntat för varje besök, och fantastiskt gott. En klar femma i betyg, kom och käka med oss nån gång vet jag!

 

Ps. På lördagar finns något som heter "Frank rules" som innebär att köket bestämmer menyn, och man kan köpa till dryckespaket till, där de även bestämmer drycken till. Inget vi testat än, men förhoppningsvis snart. Man behöver vara minst 6 personer för att välja det alternativet, så om nån vill hänga med oss, säg till så vi kan fixa barnvakt. Och vi lovar, Frank rules 🙂

Vernissage på dagis

Idag var det dags för det årliga vernissaget på dagis. Åh vad vi väntade på mamma och pappa, som vanligt, så att vi skulle få äta vår rulltårtsbakelse. Vi gick runt och tittade på alla fina teckningar vi gjort först, så vi fick visa dem för mamma och pappa. Men vi var mest intresserade av att fika. Sen var vi så ivriga att vi lyckades tappa ut två rulltårtsbakelser på golvet, tokigt va? Men när vi väl hade fått ut dem till borden ute så fikade vi upp dem glatt.

Efter vernissaget var slut gick vi till lekparken och gungade och åkte rutschkana. Och busade förstås.


Ikväll hoppas jag på storverk

Sedan jag jobbade på tidningen Mobil så har jag varit lite av en mobilnörd, eller åtminstone onormalt intresserad av vad som händer på mobilfronten (fråga Ullis om hur mycket jag uttråkat henne med mobilsnack).

Men sedan lanseringen av Iphone så har intresset svalnat rejält, åtminstone för allt annat än den ;-). Det spelar ingen roll att Nokia släpper ett nytt flaggskepp, eller att HTC och Samsung försöker göra "iphone-killers"… jag lyfter knappt på ögonbrynen längre.

Googles satsning Android (som hitills bara finns i två telefoner från HTC) fick mig att lyfta blicken litegrann, bara för att konstatera att det här kanske kan bli intressant i framtiden… samma sak med Palm Pres WebOS.

Nåväl, ikväll händer det antagligen. Iphone OS 3 släpps och tredje generationens Iphone presenteras högst sannolikt på Apples Worldwide Developers Conference (WWDC). Spänningen är på topp, blir det den lite mindre uppdateringen med bättre kamera, mer minne, snabbare processor mm som ryktena talar om, eller har Apple ett ess i skjortärmen?

Två saker är säkra: Iphone OS 3.0 kommer snabbt installeras på min lur, och Ullis kommer rusa till närmaste Iphone-återförsäljare då Iphone Video (namnet enligt ryktena) släpps!!!


Het tomatsoppa med kyckling och feta

Här kommer ytterligare en tomatsoppa. Mindre vitlök än i Shermans, men kryddigare och mustigare i övrigt. En storfavorit just nu.

Ingredienser (3-4 portioner):
2 charlottenlökar
1 msk vetemjöl
4 tsk basilika (torkad)
1 förpackning finkrossade tomater med chili (500 g)
5 dl vatten
1 buljongtärning
0,5 dl tomatpuré
1 nypa socker
0,5 tsk salt
1 krm peppar
2 tsk paprikapulver
2-3 vitlöksklyftor
1-2 tsk chilipulver
2 kycklingfiléer
fetaost

Rensa kycklingfiléerna, krydda dem med grillkrydda och släng in dem i ugnen på en plåt 30-40 minuter i 200 grader.

Mixa charlottenlöken och vitlöken, häll sedan alla ingredienser utom kyckling och feta ost i en kastrull och låt det småputtra ihop i 10-20 minuter. Om ni önskar riktigt slät soppa så kör ner stavmixern en sväng.

Skär sedan kycklingen och fetaosten i lite lagom stora bitar och strö över soppan direkt i tallriken vid servering. Lite färskt vitt brytbröd är ju inte fel till heller.

Mycket mumsigt. Ett extra tips är att koka på lite pasta och käka resterna av soppan som pastasås dagen efter.

Å

För ett par år sedan, när jag väntade Vila, var vi ute och åt på mysiga Å här i Västerås. Ju mer klockan blev desto högre blev musiken, och jag blev meddragen av partystämningen och fick ett sjukt sug efter att parta. Men det gick ju inte så bra eftersom det låg en Vila i min mage (dessutom såg Tård ganska oförstående ut på just partybiten). Sen har det dröjt hela två år innan vi tog oss dit igen. Nu hann det bli både ett och två glas vin däremot, och god mat och fin service. En självklar 4:a i betyg och jag vill gärna testa partystämningen där nån gång med, så är det några partyglada vänner därute som vill testa Å så kom så går vi dit 🙂

Avskedsfest på dagis

Ikväll efter dagis kom Britta hit och passade Tett och Vila. Jag, mamma och pappa skulle nämligen på avskedsfest på dagis för oss barn som ska börja på förskolan till hösten. Vi lekte lekar alla föräldrar, barn och fröknar, t ex ”Knack, knack, är Mulle hemma?”. Alla föräldrar och barn sprang jättesnabbt. Och sen fick vi gå en hinderbana med, och hålla i en tråd som gick runt träd och så.

Efter leken gick vi in och fikade, också fick vi en varsin present alla barnen. Det var en Mulle-bok. Det var lite sorgligt att säga hej då till alla förstås. Men några kommer ju att gå i min nya klass också som tur är. Jag fick låna kameran av mamma och knäppa kort på alla kompisar och fröknarna och så.

Dinosauriekalas

När Tett fyllde tre år hade vi bestämt att det var dags även för honom att få ha ett "barnkalas" på riktigt. Han skulle få välja själv vilka kompisar han skulle bjuda och vad han ville ha på sitt kalas. Och efter allt tjat om kalas och 3-årsdag så hade Tett bestämt följande:

 

– Inga kompisar, bara mamma, pappa, mormor, morfar, farmor, farfar, oldemor, oldefar, Moltas och Vila

– Dinosaurietårta

– Tårthattar

– Ballonger

– Dinosaurie- tallrikar, servetter och glas

 

Vi gick väl med på de flesta önskemålen utan att argumentera. Förutom det första önskemålet, om att inga kompisar skulle få komma. Vi försökte berätta att hans dagiskompisar skulle komma, de han leker med jättemånga timmar varje dag, och pratar glatt om varje kväll. Moltas försökte locka med att om det skulle komma kompisar så skulle han få fler paket. Men Tett var fast besluten om vilka som skulle få komma, och inga kompisar fanns på gästlistan. Han ville bara ha ett paket dessutom, ett grönt med vita snören. Och i det skulle dinosaurietårtan vara, nåt annat ville han inte ha…

 

På själva födelsedagen uppvaktade vi med sång, dinosaurieljus, ballonger, dinosaurietallrik, paket och glasstårta med dinosaurieljus i. Och paket förstås. Han var mycket nöjd, men pratade mycket om kalaset som skulle äga rum några dagar senare, och var mycket förväntansfull. Och gissa om en glad Tett när mormor, morfar, farmor, farfar, oldemor och oldefar ramlade in på fredagen, tog på sig tårthattar och mamma och pappa bar ut en dinosaurie-tårta. Lyckan var gjord, och vi insåg att presenter och kompisar inte var så mycket värt jämfört med besök av familjen/släkten, tårthattar och en fin tårta. Sen hade han såklart inget emot att öppna paket med pengar, bollar, sängkläder, sandlåda och annat kul. Men det han fortfarande pratar om, flera veckor senare, är dinosaurietårtan och sällskapet. Och då måste man väl ändå få säga att man uppfostrat en alldeles underbar 3-åring?