2010-09-08
Vila älskar skor. Och dockor, nallar, prinsessor och allt som är rosa eller lila. Hon är så tjejig som en tjej kan vara, och kan stå och spegla sig i evighet. Hon vägrar leka med killarnas killeksaker, och finns det något rosa i huset så är det hennes. Vi som hade bestämt att våran dotter inte skulle vara så. Att hon skulle vara precis som killarna. Men vi kunde inte bestämma det. Och nu när vi vet hur hon är så är det svårt att låta bli när man ska köpa present till henne att välja något könsneutralt. Vi vet ju att hon blir så himla mycket gladare för nåt rosa. Varje gång vi gör valet att göra henne lite gladare gör det lite ont, och så fort hon visar minsta tendens att vilja ha samma sak som sina bröder så får hon det, utan tvekan.
Vila älskar också att dansa. Så fort hon hör musik börjar hon dansa. Och hon älskar att sjunga. Innan hon ens kunde prata rent så sjöng hon, för full hals. Hennes absoluta favorit är ”Novas sång” från julkalendern 2009. Hon går och sjunger ”jag är ingen superhjälte än” och dansar runt. Hon var väldigt tidig att prata rent, och när vi skulle fylla i en enkät inför 3-årskontrollen började både jag och Tård att skratta. Kunde hon säga meningar på 1-3 ord i rad? Hennes meningar har länge varit långa och utförliga, och med perfekt uttal. Hon pratar så mycket och ur henne kommer så komplicerade meningar att vi ganska ofta inte kan låta bli att skratta. Hon älskar också att rita och färglägga, och har från när hon började färglägga hållit sig perfekt inom linjerna, och har nu börjat rita egna prinsar och prinsessor, alla med kronor förstås.
Vila är utan tvekan den mest envisa av våra barn, men också den som är allra pussigast. Och duktigast på att förhandla.
