Mamma berättar:
Idag efter frukost (på rummet igen) åkte vi till Hyde Park för att Moltas skulle få springa lite igen, och vi andra få en skön promenad, innan vi skulle avsluta dagen med en sista shoppingtur.
Vi promenerade lugnt, och Moltas sprang omkring som en vilde (såklart). Vi turades om att jaga/bli jagad av honom och han skrattade så att han kiknade. Tett låg i vagnen och myste hela tiden. Sen fick Moltas syn på en liten kille som flög drake och tog direkt sikte på det och sprang över hela parken rakt mot draken. Han tyckte att det var mycket spännande och sprang omkring nere på marken för att jaga draken. Han pratade massor med den lille engelske killen som såklart inte förstod ett skvatt av vad Moltas sa 🙂
När vi stått och tittat på Moltas jagande av draken tillräckligt länge så försökte vi ropa honom till oss. Men nä, han ville då rakt inte följa med oss. Spelade ingen roll att vi började gå heller, han hade bara ögonen på draken. Tård gick för att hämta honom, och när Moltas såg att han höll på att bli fångad tog han sats och sprang iväg allt vad han kunde. Och han blev inte nådigt arg när pappa trots allt hann ikapp honom. Desto gladare blev han när Tård lyfte upp honom på sina axlar. Sen var han nöjd och vi gick mot en restaurang vi tagit i sikte mitt i parken för att kolla om de hade något gott till en picknick-lunch. Och jo då, de hade de allt. Vi köpte med oss mackor och sallader och gick och satte oss på en lugn plätt i den stora parken och åt. Åh vad mysigt, man kunde knappast tro att man satt mitt i en 8-mils och 8-miljonersstad…
Sedan gav vi oss av genom resten av parken för att så småningom komma in till stan. När vi började närma oss slutet av parken stod där en karusell med bilar som åkte runt runt. Såklart måste Moltas få åka, och han sprang raka vägen fram till en rosa blommig bil. Hm… Han hoppade in och satt nöjt och åkte runt runt. När karusellen stannat hoppade han snabbt ur och in i en lastbil istället på samma karusell. Vi betalade ytterligare en tur och Moltas sken som en sol. Ända tills åkturen var över och han hade spanat in ytterligare en bil att åka. Då sa vi stopp, och Moltas var ledsen i säkert en timme efteråt. Dumma, dumma oss som inte förvarnade innan att han bara fick åka lastbilen också och att det var slut sen. Moltas tjatade om den bilen han inte fick åka hela eftermiddagen sen, och jag kände mig alldeles elak i hjärtat. Usch att man är så klantig ibland…
Vi promenerade i alla fall den lilla biten som var kvar in till stan sen, och gick och shoppade lite. Malin coh Björn stack iväg till Carnaby street där Malin skulle prata med nån släkting om att sälja sina smycken i hennes butik, och vi i familjen gick och kikade i lite affärer och gick till Debenhams på deras fina toaletter när Moltas bad om det. Sen mötte vi upp Björn och Malin igen och gick en sväng på Top Shop. Sedan stack Moltas, Tård, Björn och Malin iväg till Madame Thaussauds för att kolla om det var öppet fortfarande, och jag och Tet gick till ett par barnaffärer till innan de stängde. Sen gav vi oss också av mot Baker street, bara för att få veta att Madame Thaussauds var stängt. Där hade jag burit Tett och vagn och allt alldeles själv i alla trappor alldeles i onödan. Pjuh!
Ja, ja. När vi ändå var på Baker Street gick vi och hälsade på Sherlock Holmes, och sen gick vi vidare för en promenad i Regents park. Åh vilken fin park. Så många gånger jag varit i London och aldrig sett den fina parken. Knasigt.
Vi promenerade i parken tills det blev mörkt, då gick vi tillbaka till Baker Street och tog tunnelbanan till Leicester Square för att hitta någonstans att äta. Det blev efter mycket letande Pasta House. Vi åt god pasta hela gänget och Moltas fick låna kameran och fotografera alla. Sen åkte vi hem till hotellet igen och mötte välbäddade sängar som vi bara längtade att få krypa ner i.
