Författare: Moltas

Jag gick nån dag innan jul omkring på dagis och berättade vitt och brett för alla att jag hade en tidsmaskin hemma i garaget. En röd som kunde flyga. När mamma och pappa kom och hämtade mig sa jag till dem att vi var tvungna att gå hem och kolla på min tidsmaskin. Vi kom hem och pappa låste upp garageporten. Ni må tro att jag blev alldeles iskall när jag kom in där och upptäckte att den var borta. Tjuvar hade varit där och tagit min tidsmaskin!! Jag blev så arg så arg och sa till mamma och pappa att polisen nog skulle komma och ta tjuvarna snart, det hoppades jag verkligen. Och sen sa jag att jag hoppades på att tomten skulle ha med sig en ny tidsmaskin till mig när han ska komma. Men det hade han inte. Åh vilka dumma tjuvar som tog min tidsmaskin!

14 augusti 2007

När jag fyllde fyra år så hade jag ett Shrek-kalas. Då kom det massor med kompisar och jag fick en massa fina presenter, till exempel lego och spel och böcker. Och en ny Blixten-bil av min bästis Adam, och en ficklampa. Av mamma och pappa fick jag en massa saker med, till exempel en Mack. Mack är en lastbil som Blixten kan åka i.

Pappa hade fixat en massa roliga Shrek-grejor till mitt kalas. Till exempel så gjorde han fina inbjudningskort med Shrek på som det stod Moltas på, fast med Shrek-öron. Kul va? Och en girlang gjorde han med. Sen letade han och mamma som galningar efter Shrek-figurer att ha på min tårta, och att ha i godispåsarna som vi barn skulle få, men icke sa Nicke, det fanns inte en Shrek-figur att få tag i så långt ögat nådde. Så pappa fixade egna figurer som fick pryda tårtan, och det gick ju bra det med. Och i godispåsarna fick vi fingerlampor istället, och det var ju minst lika skoj.

Nu några månader senare kryllar det av Shrek-figurer överallt. Både i Mc Donalds-meal och på leksaksaffärer och i Kinder-ägg. Så skulle jag ha haft mitt Shrek-kalas nu så hade det varit lite lättare. Men å andra sidan är jag ju lite cool som hade kalaset innan det blev Shrek-hysteri igen, jag är lite före min tid liksom.

Jag, mamma och pappa var förresten och såg Shrek på bio för ett par veckor sedan. Den var jättebra tyckte jag, och mamma och pappa med.

Hej alla!
Eftersom publiceringen av mina dagboksinlägg ligger nästan en månad efter tidsmässigt så tänkte jag sno åt mig lite av twums nyhetsplats för att visa vad synd det är om mig nu. Jag har nämligen blivit jätteprickig. Det är nåt som heter vattkoppor tydligen, och det kliar jättemycket.

Vet ni? Jag tycker att det är lite orättvist att det bara är mamma och pappa som får komma till tals här på TWUMs förstasida. Jo, jag har ju min dagbok förstås, men den syns ju bara pyttelite. Men nu tänker jag i alla fall ta lite plats. Vet ni varför? Jo, för jag ska bli STOREBROR! Mamma och pappa berättade det för mig igår, att det bor en bebis i mammas mage. Jag tyckte minsann att det skulle bo en bebis i min mage med, och i pappas mage, men det gjorde det inte sa mamma och pappa då. Vad orättvist!

Egentligen så har jag förstått för länge sedan att det bor en bebis i mammas mage, för jag har varit väldigt intresserad av bebisar och bebisskrik sista tiden, och jag har gosat extra mycket med mammas mage (den har blivit lite större på sista tiden). Men ni behöver inte berätta för mamma och pappa att jag misstänkt att det ska komma småsyskon, för de var så glada över att få berätta det för mig igår.

Det dröjer såklart jättelänge innan mitt syskon ska komma ut och hälsa på utanför mammas mage. Ända till i maj. Typiskt. Jag längtar ju efter mitt bebissyskon så jag får nån att leka med. Fast bebisen kanske kommer att vara så pytteliten så att den inte går att leka med på en gång?

Men tänk ändå va? Jag, Moltas, ska bli storebror… Coolt… Bäst jag lär mig riktigt mycket nu fram till i maj, så jag kan lära mitt lilla syskon vidare sen. Jag ska lära mig prata (fast det kan jag ju nästan redan), cykla och åka skidor innan bebisen kommer har jag bestämt, för sånt måste man nog kunna när man ska bli storasyskon.

Puss och kram från storebror

051031

…som vi har haft hoppas jag att alla ni andra har haft också! Vi har varit i fjällen och åkt skidor och pulka och solat och busat och ätit gott och myst och myst och myst. Mamma och pappa lyckades lära sig åka slalom utan brutna ben och jag fick vara med mormor, morfar, morbror, moster och Alex hela helgen, och slippa mamma och pappas tjat och gnäll.

Mer om vår resa kommer ni snart att kunna läsa om i min dagbok. Och fjällbilderna hamnar inom kort i bildarkivet.

Kram så länge!