Daniel hämtar mig på dagis

Idag följde Daniel med pappa och lämnade mig på dagis. När vi kom så hade de redan börjat sångstunden. Då blir jag lite blyg när de redan börjat, så jag ville att pappa och Daniel skulle stanna och sitta med mig när vi sjöng. Så det gjorde de.

När jag hade lekt hela dagen på dagis så kom Daniel och hämtade mig själv. Pappa, mamma och Tett hade åkt och tittat på en bil till. Så det var bara jag och Daniel hemma. Vi busade och lekte, bl a med de radiostyrda bilarna jag hade fått dagen innan.

Sedan spelade jag och Daniel på min dator medan pappa lagade mat och mamma jobbade.

Håll kvinnorna vid spisen?

I mitten av 2006 höjdes föräldrapenningstaket så att normalinkomsttagare kunde få ut 80% av sin lön. Jag jublade och var jätteglad, för det här skulle innebära att få pappor skulle kunna skylla på ekonomi för att inte vara hemma med sina barn. Så fick vi en ny regering. Och nu sänks föräldrapenningstaket tillbaka till den gamla gränsen igen. Och vad vill man säga med det? Håll kvinnorna vid spisen? Det är i alla fall den uppmaning jag läser i att man sänker taket på föräldrapenningen, så att papporna/familjerna återigen ska kunna skylla på ekonomi för att papporna inte ska ta del av föräldraledigheten. Fy fan!

Lejonrädd i djungelhyddan

Vi tyckte vi hade en lysande idé när vår första son skulle få en riktig djungelhydda. Det började med en djungelgrön hemsida fylld med palmer, apor och annat djungligt. Sen blev det rummet. Det målades med gröna väggar, pryddes med bambuväggar- och stänger, hängdes upp djungellöv i taket, lianer, repstegar och fylldes med lejon, apor och andra djungliga djur (ja, ja, så djungligt nu ett lejon är). Ett stort lejonhuvud hängdes på väggen och en tigerfäll lades på golvet. Och ja, rummet blev riktigt riktigt djungligt och jättemysigt. Tyckte vi…

 

Moltas har nu, efter tre år i en djungelhydda, utvecklat en lejonskräck, och måste ständigt stänga dörren om sig i rädsla att ett lejon ska komma och ta honom. Och lejonhuvudet på väggen har fått plockas ner då Moltas blir livrädd när han ska sova med ett par lejonögon stirrandes på sig. Så bra var den idén med en egen djungelhydda.

 

Tetts planet

Tett ska få en egen planet och ett rymdrum. Undrar vilken som kommer att bli hans största fobi. Fallande meteorer? En sak lär vara säker, lillebror kommer nog inte att gå i Fuglesangs fotspår, inte om han reagerar på samma sätt över inredningen i sitt rum som storebror i alla fall…



Spark från en liten lugn en

Hej bebis. Åh vad du är lugn där inne i magen. Du är inte alls lika sparkig och vild som dina bröder var. Jag blir så orolig när jag inte känner dig sparka varje dag, och försöker buffa på magen för att få igång dig, men du är alldeles lugn. I natt däremot när din storebror (Moltas) kom in till vår säng och kröp ner så fick jag en liten spark från dig. Jag blir så glad varje gång jag får känna ett tecken på att du lever och mår bra där inne. Vid det här laget borde din pappa kunna få känna sparkarna på utsidan med, men du sparkar alldeles för sällan för att han ska ha haft nån möjlighet att känna än. Hoppas du blir lite vildare snart, så man får känna av dig lite oftare. Och så pappa får känna dig sparka med.

Nu börjar det förresten synas väldigt väl att du finns där inne i magen i alla fall. Mammas mage putar och det är svårt att dölja att det är en bebis där inne. Men det gör ju inget, alla som vill får veta 🙂

Daniel kommer

Idag kom pappa och hämtade mig tidigare på dagis. Jag blev lite förvånad när han kom, men så berättade han att Daniel hade kommit och var hemma hos oss. Då sprang jag fram och tillbaka genom hela dagis och skrek ”Daniel. Daniel”, men jag hade inte riktigt tid att gå hem ändå, jag var ju mitt uppe i en lek med Gabriel.

Men när pappa berättade att han hade sett att Daniel hade med sig ett paket, då blev jag så nyfiken att det tog överhanden. När vi kom hem så var jag lite blyg för Daniel, men inte så blyg att jag inte kunde fråga efter det där paketet som pappa hade pratat om.

I paketet var det två jättefina radiostyrda bilar, en röd och en silverfärgad. Jag ville köra den röda såklart, röd är min favoritfärg. Vi körde massor i vardagsrummet och köket. Tett var på golvet, men han blev lite rädd när bilarna kom åkandes så han fick komma upp i pappas famn.

Sedan lekte jag och Daniel hela eftermiddagen och kvällen. Mamma och pappa åkte iväg en stund och tittade på en ny bil, men jag märkte det knappt.

Spark

Idag när din pappa och jag satt och gick igenom bilder från Thailand så sparkade du till en gång. Jag blev så glad, för jag har inte känt ifrån dig på flera dagar nu. Puss från mamma

Åker pulka och hoppar i hoppgunga

Idag var vi ute i skogen och åkte pulka. Mamma drog mig i min pulka, och pappa drog Moltas i hans pulka. Vi gick till skogen, men det var fasligt isigt och lite snö, så mamma och pappa vågade nästan inte låta mig åka alls. Men jag tyckte att det var roligt att titta på när brorsan och pappa åkte.

När vi kom in så fick jag en ny leksak. En hoppgunga som man kan hoppa i. Jag var lite försiktig till en början, men sen kom jag minsann på hur jag skulle göra, och hoppade som bara den. Jag tror storebrorsan var lite avis, han hade nog gärna velat ha en hoppgunga han med…

Hälsar på hos Emmelie och Alex i Uppsala

I förmiddags tog vi bilen och åkte till Uppsala för att hälsa på Emmelie och Alex. Jag och brorsan fick stanna i Emmelies söta lilla lägenhet medan mamma och pappa åkte ut och tittade på bilar. Det var kul det, för Emmelie och Alex busade massor med oss. Sen tog vi en promenad till en lekpark, där jag också lekte massor. Och brorsan han vilade i vagnen.

När mamma och pappa kom tillbaka hade de köpt med sig kinamat som alla åt av. Men jag åt mest ris, och nån vårrulle. Sen fick jag godis efter maten, som vi varit och köpt medan mamma och pappa var borta, och de andra drack te och åt glass och friterad banan. Det verkade inte så gott tyckte jag…

Efter maten så packade vi in oss i bilen och åkte hemåt, och när vi kom hem var det så sent att det var dags att sova för mig och Tett. Vi var så trötta så vi gjorde inga större protester…


Under torsdag-kvällen visade det sig att Twum-Tård hade fått nog. Efter åratal med Robinson-fyllefester, nakenchocker, Big Brother-skandaler och Persbrandt-otrohetsrykten rasar han mot nyhetsbristen hos kvällstidningarna.

– Mitt liv faller samman, säger Tård i en exklusiv intervju för Twum.
Hård kamp tillbaka
Ända sedan tonåren har Tård mått väldigt dåligt över kvällstidningslöpen. Nu har kampen börjat för att komma tillbaka efter löp-chocken.
– Min familj har räddat mig från att gå under, fortsätter Tård och konstaterar att situationen måste få en förändring. Med hjälp av nära och kära kan han dock se ett ljus och få ytterligare kraft att ta sig igenom mardrömsscenariot som aldrig verkar få ett slut.