Det är lätt att vara pedant när man är pedant

Jag är ganska pedant, men lever sedan snart 11 år tillbaka i ett lite mer rörigt hem, och sedan snart 6 år ett VÄLDIGT rörigt hem.

Anledningen är, som ni kanske gissar, en inte lika pedant fru och såklart barnen. Någon av dem kanske blir pedant (alltså av barnen, frun är nog ett hopplöst fall 😉 men som tur är fokuserar de mer på lek än att hålla reda på grejer och städning än så länge.

Hur stelt och tråkigt det än är att vara pedant så är det så att jag mår mycket bättre när hemmet är städat från grejer, och de eventuella dammråttor som finns gömmer sig under soffor och sängar istället för att ligga framme mitt på golvet. Hur kommer det då sig att jag inte städar oftare och ser till att det är på det viset?

…jo, det slog mig härom veckan när jag skulle dammsuga. När jag bodde själv så var det inte någon ansträngning att dammsuga och torka golven, för eftersom jag är pedant så behövde inget städas upp innan dammsugaren och moppen kan sväva fram i frihet över golven.

Det är helt enkelt "enkelt att vara pedant när man är pedant". Nu när det ställs lite högre krav för att efterleva min pedanta sida så visar det sig helt enkelt att jag kanske inte är så pedant… på sin höjd lat och pedant.

Tilde, Sebastian och Molly här när vi vaknar

I morse när vi vaknade var Tilde, Sebastian och Molly här. Ja, och Daniel och Susann förstås också. De sov lite längre än oss, men det var inte så konstigt, för de hade kommit sent mitt i natten.

Vi åt frukost på altanen när alla vaknat, och sen lekte vi hela hela dan. Vi tyckte att Molly var en söt bebis, och såg spänt på när Tilde matade henne med välling.

Också lekte och busade vi såklart. Vila, hon var ganska mammig, och gick omkring och sa ”min mamma” (eller mimamma) hela tiden, men annars hade vi bara, bara kul.

På kvällen kom Emmelie hit också, men det var efter vi somnat.


Framnäs och Diggiloo

Efter frukost idag åkte vi till Framnäs och kastade sten och gungade. Det var kul men oj vilket ösregn det kom när vi skulle gå därifrån…

Sen shoppade vi lite, och åkte hem och åt lunch med Björn och Jenny. Sedan slappade vi lite, och då somnade vi hela bunten i soffan, så vi till och med kom iväg till Diggiloo-showen alldeles för sent. Men när vi kom dit märkte vi att det nog var lika bra, för det regnade och regnade och regnade när vi kom dit, så mycket att vi satt kvar i bilen en stund. När det regnat klart gick vi ut och hade jätteroligt på Diggiloo, vi hoppade i hoppborgar och de sjöng bra musik som vi dansade till, som var från melodifestivalen. Också fick vi korv och chips och dricka med.

När det var paus i mitten på showen så åkte vi hemåt. Vi hade en lång resa framför oss och klockan var mycket. Och Daniel, Susann, Tilde, Sebastian och Molly var på väg till oss, så vi behövde vara hemma tills de skulle dyka upp senare på natten. Gissa om vi var tre stycken i bilen som sov gott hela vägen hem…



På stan med mamma, pappa och Jenny

I morse när vi vaknat hade Björn nyss kommit hem från sitt nattjobb, så vi åt frukost med Jenny medan han sov. Sen gick vi på stan, vi fick målarböcker och pennor, och köpte presenter till Måns och Ellen. Också fikade vi ju med förstås, det måste man ju göra när man går på stan.

Vi åkte hem till Björn och Jenny sen och åt lunch med dem (fast för Björn blev det ju frukost). Vi målade lite i våra nya målarböcker, sen på kvällen åkte vi och hälsade på Linda, Tobbe, Ellen och Måns. Oj vad vi lekte och hade kul. Först åt vi grillat, det var gott, och sen lekte vi uppe på Måns och Ellens rum. Sen fick vi lördagsgodis, och strax innan vi skulle åka hem gick vi ut och lekte med, i lekstugan och i på gungorna.

Det blev ganska sent innan vi åkte hem, och sen somnade vi direkt när vi kom hem. Det gjorde mamma och pappa med.


Mot Lidköping

Idag kom pappa och hämtade oss på dagis. Sista dan innan jättemånga veckors ledigt, åh vad härligt. När pappa hämtat oss så åkte vi vidare till mammas jobb, där vi hämtade upp henne. Sen åkte vi vidare till Lidköping, till Björn och Jenny. Vi stannade på Roma när vi kommit till stan, så att mamma och pappa fick köpa kebabtallrik. Den är visst nåt speciellt där 🙂

Precis lagom stor stad

Det ultimata beviset på att Västerås är en precis lagom stor stad upptäckte jag häromdagen. Jag skulle köpa hem lite käk på stan och passerade ett antal uteserveringar. På allihop var kanske 70% av uteserveringen upptagen, men det fanns alltså platser kvar.

Det är ju så man vill ha det… det ska finnas täckning för ett stort antal restauranger, men man ska kunna få plats på en uteservering när som helst.

I t ex Sthlm är chansen att få plats på en bra uteservering en solig dag ofantligt liten… om man är beredd att vänta kan man möjligtvis hitta plats på en uteservering som ligger i en mörk gränd eller mitt i en trafikkorsning.