Den som klivit på bussen bör få stiga av

Klippt ur Metros insändare torsdag den 15 februari:
"I dag hände det igen. Jag fick inte gå av Nacka-bussen vid min hållplats på väg hem från skolan. Jag steg på vid Järla station. Vid Henriksdal tryckte någon för att gå av, men bussen körde bara förbi. Vid Londonviadukten tryckte jag, men bussen körde förbi. Jag klämde mig fram till chauffören och påpekade att jag skulle gå av. Till min förvåning sa han då: "Jag hinner inte, för jag ligger efter tidtabellen"."
Jag började nästan skratta när jag läste ovanstående insändare. Men sen förstod jag att det faktiskt hade hänt, och då börjar man ju undra… vad är vitsen med att ha bussar om folk inte få kliva på och av där de vill? Nog sjutton vore det bättre att bussen var lite sen än att man hamnar någon helt annanstans än var man nu ska?
Jag hoppas att det inte är ett vanligt förekommande problem, men om det är det så hoppas jag att fler än den som skrivit den här insändaren skriker högt och tvingar chauffören att stanna nästa gång. För att göra sådär är ju ändå helt sjukt…


Illa, jag mår illa

Hej bebis. Nu har jag mått illa i några dagar, lite till och från. Undrar om du ligger och trycker på nåt konstigt sätt så att det är det jag blir illamående av? I morse när jag satte mig för att äta frukost blev jag jätteplötsligt illamående och fick springa och kräkas. Men sen var illamåendet som bortblåst igen. Och så har jag känt i några dagar nu. Knasigt. Inget jag varit med om när jag väntade dina bröder, då höll sig illamåendet till de första 12-13 veckorna. Och nu är jag ju faktiskt i v 27. Eller 28 eller nåt sånt…

Hemma från dagis och fredagsmys med film och popcorn

Idag fick jag vara hemma från dagis och busa med pappa och Tett hela dan. Det var roligt det. Vi åt frukost med mamma innan hon åkte till jobbet, och sen lekte vi och fixade på dan. Vi gick och handlade med, jag gick själv hela vägen till Ica som ligger jättelångt borta, och pappa körde Tett i vagnen.

När mamma kom hem så var jag inne hos Isak och lekte, men jag kom hem ganska snart efter att hon kommit hem. Och då sprang jag allt vad jag kunde och plockade fram den nya filmen vi skulle se. Den hette Bortspolad. Också sa jag till mamma och pappa att de skulle plocka fram popcorn och cola, för nu var det dags för fredagsmys. Sen myste vi i soffan jag, pappa och mamma. Tett var också med en stund, men ville hellre gå och lägga sig, så han såg bara lite av filmen.

Efter filmen var slut så var det dags för mig att sova, men jag fick läsa en stund innan jag somnade, så jag fick ha lampan tänd. Mamma och pappa har lovat att de ska köpa en sänglampa till mig, så jag slipper ha taklampan tänd bara för att kunna läsa lite innan jag somnar…

Tre eller fyra?

Det var ganska få som reagerade utan chock när vi berättade att det var en bebis till på gång. Och jag förstår, vi var själva lite chockade över att det gick så fort. Men beslutet togs mest för att vi börjar bli sugna på egen vuxentid, och det är ju så svårt så länge man har spädisar och barn som är för små för att lämna bort till mor- och farföräldrar, syskon och andra som vill barnvakta. Så då tänkte vi att vi kör på nu när vi ändå har en liten kille som är för liten att lämna bort, och tar nästa direkt.
Ja, och nu är vi där. Snart kommer bebis nummer tre, och jag går och funderar om den här graviditeten kommer att bli min sista. De första tre månaderna hade jag bestämt mig för att oavsett om det blir en pojke eller flicka den här gången så skulle det här vara min sista graviditet, för jag skulle nog inte orka en gång till. Nu när bebisen börjar bli så stor att jag känner dess sparkar hela dagarna, och jag dessutom inte mår illa längre och börjar få en fin stor mage, så har jag genast glömt bort de där jobbiga första månaderna. Nu känner jag mig mest vemodig över att det kanske är sista gången jag får känna en bebis sparka i min mage. Sista gången jag får ha en stor mage som jag kan vara stolt över, och som folk tycker är vacker. Och jag börjar tänka i banor som att även om det här skulle vara en tjej, så kanske det skulle vara roligt med två tjejer? Och om det inte är en tjej så måste vi ju nästan prova en gång till…
Ja, ja. Jag tror inte att det är något som går att bestämma just nu. Framtiden får utvisa hur många barn det blir i vår familj. Även om jag kan se det besvärliga med fyra barn (man får inte plats i en "vanlig" bil, man kommer kanske inte att ha råd att ge alla barn det de vill ha, man ska ha råd att vara föräldraledig i ytterligare nåt år, min kropp ska orka vara gravid igen, det blir desto svårare att få någon som barnvaktar ju fler barn man har) och så vidare, så kan jag inte låta bli att släppa den där tanken jag haft i hjärnan så länge att jag ska ha fyra barn…
Hur många barn tycker ni är lagom?

Som en filmatisering av en serietidning

Hörde på radio en dag att tv-programmet Prisonbreak inte får visas på fängelser i USA längre pga att fångarna kan få idéer om hur de ska rymma. Huvudrollsinnehavaren Wentworth Miller hade svarat på det med orden "Är det någon som inte förstått att det här inte är någon dokumentär? Att det är en påhittad historia, mer som en filmatisering av en serietidning liksom?".

 

Underbart svar 🙂

 

Mvc-besök igen

Hej gosbebis! Idag har du och mamma varit på besök hos MVC igen. Där mätte barnmorskan magen och lyssnade på dina hjärtljud. Hjärtljuden låg på 148 idag (lite lägre än sist) och magen växer som den ska (lite över medel). Mammas järnvärde hade gått ner något, så nu blir det dubbel dos av järntabletter ett tag… Annars var allt bra, och om tre veckor ska vi dit igen. Och i början av maj ska vi på läkarbesök för att få en definitiv tid för när du ska komma ut, spännande va? 🙂 Vi ska även prata med läkaren då din pappa och jag om hur länge man måste stanna på BB, om det är risker med att föda ytterligare ett barn efter dig (ifall du inte ska få bli minstingen) och lite annat. Barnmorskan sa nämligen idag att de bara rekommenderar att man gör tre kejsarsnitt totalt, och det är ju nu det tredje blir, när du ska komma. I Stockholm sa de att fyra inte var några problem, men så resonerar de tydligen inte här. Ja, ja, vi får väl höra vad de säger i maj. Vi längtar massor tills du kommer i alla fall.