Mamma berättar:
När vi vaknade i morse så var det ju fullt hus här. Vi klev upp och alla hjälptes åt att fixa frukost, sen började alla förberedelser för dagen. Tård åkte och hämtade smörgåstårtorna vi beställt, och jag stod och delade ut arbetsuppgifter till alla. Mamma och Bettan hjälptes åt att slänga ihop en god pannkakstårta till barnen, och Emmelie och Alex övade sång. Pappa underhöll Moltas och mamma tog Tett när han gnällde. Jag fixade med uppdukning och alla hjälptes åt att blåsa upp ballonger och fixa. Sen närmade sig klockan ett när alla skulle komma, och en efter en ramlade in. Moltas utbrast glatt ”ALLA kommer mamma” när han insåg att inte bara att mormor, morfar skulle hälsa på, utan även farmor, farfar, oldemor, oldefar, Karin och Erik, Tedde och Jenny och många många fler. Moltas blev vild av glädje när en efter en dök upp. När klockan var runt halv två kom familjen Möller med ett stort guldpaket som Moltas slängde sig över. Det var en polismotorcykel som Moltas blev jätteglad över. Men trots sin glädje över nya leksaken så lydde han oss när vi sa att vi skulle gå ut och skåla lite på altanen innan han fick leka med den.
Sagt och gjort. Vi hällde upp champagne och alla samlades ute på vår lilla altan (som i vanliga fall känns ganska stor, men den var lite småtrång när fler än 30 personer skulle trängas på den). Jag hälsade alla välkomna och sedan skålade vi. Jag berättade lite om barnens namn och sedan sjöng Jenny ”Det vackraste” och ”Miraklet” till tonerna av Teddes gitarrspel. Åh så fint! Jag läste en dikt när Jenny sjungit klart, och vi delade ut våra fadderbrev till Emmelie och Elisabeth som fick delat fadderskap för pojkarna tillsammans med våra bröder (som tyvärr inte var med någon av dem). Därefter tog Emmelie och Alex plats i sånghörnan och Emmelie sjöng ”Handens fem fingrar” och ”I mitt paradis på jorden”. Moltas utbrast glatt ”Kogänget” när han hörde ”I mitt paradis”, eftersom låten kommer från den filmen. Moltas hängde för övrigt i mormors famn under hela ceremonin, och Tett han myste hos farmor. När alla torkat tårarna efter Emmelies fina sång så sa vi varsågoda till smörgåstårta och vin, och Moltas undrade om han fick gå och leka med sin nya leksak nu? Det fick han, men det behövdes lite skruvande och fixande först för att sätta ihop motorcykeln, så han fick ta hjälp av morfar.
Sedan var det alltså dags att inta lite smörgåstårta. Det fanns inte sittplatser för alla på samma ställe, men alla lyckades hitta ställen att sitta på i alla fall, och det kändes härligt spontant och mysigt, precis så som vi ville att det skulle vara. Moltas han lekte med Lukas och Rebecka, och Tett låg på golvet och bekantade sig med tre veckor gamla Nike. De var nästan jämnstora Tett och Nike trots att det skiljer drygt tre månader mellan dem.
Smörgåstårtan var supergod, men högst poäng fick nog pannkakstårtan som även alla som inte var barn ville smaka på. Det dracks vin och åts tårta, och sedan var det kaffe och brownie till efterrätt. Ute på altanen utfärdades en geting-dödar-tävling, och ett par ej särskilt estetiska geting-fällor byggdes. Efter kaffet sa vi hej då till mamma och pappa och Bettan som var tvungna att åka hem eftersom de skulle jobba morgonen efter, och när vinkat till dem så öppnade vi barnens doppresenter. De fick massor med fina saker, och Moltas hjälpte glatt till att öppna alla paket.
Efter presentöppningen sa vi hej då till Bettan och Jennifer som skulle åka hem, och till familjen Möller som hade långt att åka med alla barn, och sedan började vi planera för kvällen med alla som var kvar. Det skulle grillas hamburgare med tillbehör till alla och vi plockade och fixade och alla hjälptes åt. Vid sjutiden var bordet dukat på altanen, och nu fick alla plats att sitta tillsammans. Hamburgarna var supergoda tyckte alla, och vi satt och pratade, drack vin och myste till sent på natten. Moltas och Tett var snälla och sov mest hela tiden, med undantag för ett par besök ute på altanen. Efter hamburgarna var smälta var det dags för drinkar och snacks, och sen blev det seeeent innan vi packade ihop allt och gick in. Då hade Kjell, Birgitta, Gerd och Ove sagt hej då för en stund sedan och blivit skjutsade till hotellet där de skulle sova. De som var kvar skulle samsas om våra sängar, men som tur var hade vi precis så att det räckte. Tedde och Jenny hade tagit med sig egen uppblåsbar madrass som de bäddade upp inne hos Moltas, Emmelie och Alex tog bäddsoffan på kontoret, Karin och Erik tog gästrummet och Daniel och Åsa sov i våra fällsängar nere i vardagsrummet. Finns det hjärterum finns det stjärterum heter det ju… Sent var klockan när vi kom i säng, och vi somnade alla gott. Det hade varit en händelserik och mysig dag. Och innan vi somnade konstaterade vi att det blivit precis en sån namngivning som vi ville ha för våra pojkar, trots att vi inte haft en aning om innan hur vi ville ha det.
Inbjudningskort
