Kategori: TWUM

Halvtidsrapport i min ytliga önskelista från september förra året. För er som inte orkar klicka på länken så innehöll listan följande: bärbar Mac, AppleTV, 42" platt-TV och Iphone.

Den platta tvn parkerade sig på tv-bänken strax innan jul, och nu har äntligen en MacBook Pro fått ersätta mitt sex år gamla tröskverk till PC.

Kvar på listan har vi då dessa två ting (fascinerande nog, har listan inte begåvats med fler önskningar sedan september):

AppleTV. Redan som "musikspelare" kändes den mysig och smidig i sann Apple-anda, och den kommer att bli oumbärlig när även vi svenskar erbjuds filmuthyrning den vägen, likt de lyckliga amerikanerna.

Iphone. Läckrare menysystem får man leta efter, och såklart Apples oklanderliga koppling till Itunes. Nu fattas bara en version med svenskt ordförråd, lite bättre kamera och turbo-3G för att motståndskraften ska vara lika med noll. Mitt messande med Iphone-ägaren Torsten förvärrade dessutom suget än mer, då han efter en tids användande aldrig skulle kunna tänka sig en "vanlig" mobil igen.

Vad har du för ytliga önskningar just nu (behöver inte vara prylar)?

Swedbank (och kanske andra banker med) har sedan några år tillbaka erbjudit möjligheten att beställa ett bankkort med valfri bild på.

Efter en liten olycka på den lokala pizzerian som slutade med att mitt kort gick i två bitar så bestämde jag mig för att beställa ett nytt på detta sätt.

Det blev såklart en bild på barnen, klyschigt men också praktiskt då jag har en så liten plånbok att jag inte får plats med foton på dem i den på nått annat sätt.

Vi tänkte att det inte bara var schlagerstjärnorna som skulle få bo på hotell och leva lyxliv under melodifestivalfinal-helgen. Nädå, vi lämnade tre bråkiga barn till mormor och morfar (tack!) och tog tillfället i akt att lyxa till det med en loftsvit på Knaust Hotel i Sundsvall på självaste finaldagen, och checkade in oss efter en dag på tu man hand fylld med shopping, lunch och fika.

 

Vi gjorde oss hemmastadda och drack lite vin och gjorde oss iordning för en tidig restaurangmiddag (så vi skulle hinna hem i tid för finalen). Klockan 18.00 stegade vi in i hissen för att promenera till restaurangen där vi bokat bord.

 

Vi var först på plats på restaurangen, så även middagen var i allra högsta grad på tu man hand. En martini till fördrink och en god grilltallrik med vin följt av mörk chokladtryffel, sedan var vi mätta och belåtna och gick tillbaka till hotellet.

 

Eftersom Tård har ett oifrånkomligt begär av smågodis och te och tar alla festliga tillfällen i akt för att få avnjuta detta smög vi oss in på hotellets restaurang för att fråga om det gick att få med sig en kanna te upp till rummet. Mannen vi frågade tittade lite märkligt på oss och svarade "jovisst, men det tar nog en minut". Konstigt, vi som hade räknat med att han skulle stå klar med tekannan just där och då, så vi kunde få den direkt 😉

 

Efter ganska bra precis en minut (eller två) kommer te-mannen tillbaka med vårt te, och tittar än mer märkligt på oss och ställer frågan "bor ni här på hotellet?". Vi visste inte riktigt hur vi skulle vända oss för att han inte skulle tro att vi faktiskt klivit in rakt från gatan för att sno hotellet på en kanna te. Men vi svarade lydigt att "jovisst bor vi på hotellet, i rum 412". Jag passade även på att fråga om han ville ha betalt direkt eller om det skulle skrivas upp på rummet. Han tittade då för en tredje gång misstänksamt på oss och svarade "nä, jag bjuder på den här, men ni måste verkligen LOVA att lämna tillbaka kannan, för den måste jag ha tillbaka". Vi tog vår kanna med te och småfnittrade på väg upp i hissen. Eller ok då, vi storfnittrade. Hysteriskt fnittrade ju mer vi tänkte på den märkliga te-mannen. Och inte hjälpte det av att jag hade en te-man mitt emot mig i hissen heller. I keps, jacka och med en silvertekanna under armen.

 

Vi hade i alla fall en himla mysig final, och tyckte nog att rätt låt vann. Eller i alla fall att årets final hade så många rätta låtar att det inte spelade så stor roll vem som vann.

 

Morgonen efter hade vi en välbehövlig sovmorgon, avnjöt en härlig hotellfrukost och passade på att ta lite shopping på tu man hand även då. Och en varmkorv till lunch.

 

Vad tyckte du om årets final?

Det är inte bara brorsan och hans band som börjar synas på de stora webbshopparna. Svärdas dokumentär "En plats som den här", som tidigare sänts på SVT, går nu att beställa på DVD. Grattis till det 🙂

Beställ på t ex Discshop >>
…eller på Lovefilm >>

Vi gör ungefär en gång i veckan en sats med kycklingfiléer som vi steker i ugnen. Det är toppen att ha i kylen och går att använda till en mängd olika rätter. T ex goda guacamole-mackor på grovt bröd med kyckling på, eller varför inte tillsammans med lite tzatsiki och ris/potatis och en god salsa? Den goda salsan får ni recept på här:

 

2-3 stjälkar selleri

1 burk krossade tomater

0,25-0,5 dl rödvinsvinäger (hellre för lite än för mycket, smaka av!)

2 tsk strösocker (eller farinsocker)

1 tsk kapris

salt & peppar

 

Skölj och strimla sellerin. Häll de krossade tomaterna i en kastrull. Tillsätt selleri, vinäger, socker och kapris. Låt koka på svag värme under lock i ca 10 minuter. Ställ i kylen och servera kall tillsammans med t ex tzatsiki till kyckling och klyftpotatis. En riktig festmåltid, och ändå så nyttigt!

Så för nio månader sedan så fick jag en dotter till sist. Jag fick höra under min senaste graviditet att jag var "besatt av tanken på en dotter". Det var jag inte, men jag stack väl inte heller under stolen med att jag gärna ville ha en dotter. Men inte mest för att jag så gärna ville ha just en tjej, utan för att jag ville ha en bland-familj med både pojkar och flickor. Men jag är enormt tacksam över att Vila var den som låg i min mage, och jag hoppas innerligt att hon kommer att ha samma möjligheter till karriär och löner som våra söner, och inte på något vis, i något fall i livet, bli sämre behandlad för att hon är av det kvinnliga könet.

 

Vila, till dig vill jag bara säga att jag hoppas att jag inte kommer att hålla i dig hårdare än i dina bröder. Att jag kommer att låta dig göra allt du vill göra, och inte kommer att göra någon skillnad på er syskon på grund av att ni är olika kön. Och om jag gör det, skäll på din dumma mamma och berätta för henne hur illa hon alltid tyckt om att bli sämre belönad för att hon är tjej.

 

Grattis på 9-månaders-dagen älskade flickebarn!

Säkert fick pris som årets textförfattare på Grammisgalan för några veckor, och tro mig när jag säger att det lätt är det pris som varit mest rätt nånsin i hela Grammisgalans historia.

 

Jag har tänkt länge att jag ska lägga ut en av hennes fantastiska texter här, men har haft så enormt svårt att välja vilken, eftersom nästintill varenda text är mirakulöst underbar. Skulle jag välja "Allt som är ditt", "Vi kommer dö samtidigt", "I ditt kvarter" "Stetoskop" eller kanske "Det här är vad som dom säger"? Valet föll till slut på "Stetoskop" (trots att titeln borde varit "Mikroskop" enligt Tård), men jag har lagt in länkar till alla de andra med här ovan. Har ni inte lyssnat på Säkert tidigare så är det hög tid nu. Vill ni ha känslostormningar, rysningar och kärlek så är hon så rätt, det är en sak som är säker. Och om ni av någon anledning inte vill lyssna till henne så vill jag be er att åtminstone läsa hennes texter, börja med den nedan. Så ärlig, så sann, så hemsk (men lyssna hellre, hon sjunger orden härligt lekfullt):

 

Stetoskop

Korten från Kreta, kom vi ser så glada ut
Jag blir så snygg när jag har fått lite färg
Vi plockar svamp i skogen med andra par
Och vi går genom daggstänkta berg fallera
Varför faller vi aldrig fallera
Bara lite i taget, våran lägenhet vi har precis lagt om golvet
Det tog så lång tid, jag orkar inte riva upp det

Det är fest, vi har kräfthattar på oss
Det gör allt värre, du dricker en snaps
Var blir du alltid så full säger jag, jag är fullare
Världens mest långsamma kollaps
Jag såg en annan, vid en busshållsplats

Fallera, varför faller vi aldrig fallera
Bara lite i taget, våran lägenhet vi har precis lagt om golvet
Det tog så lång tid, jag orkar inte riva upp det

Jag har synat oss, genom ett stetoskop
När det kommer så nära, är det bara sådär
Jag har synat oss, genom ett stetoskop
När det kommer så nära, är det bara sådär

Solen går ner nu, det är nästan helt mörkt
Augusti ska bli brittsommar, brittsommar, höst
Jag älskar dig säger du tveksamt
Varför är det ett frågetecken i din röst
I min också, men jag skyller på dig
I min också, men jag skyller på dig

Jag har synat oss, genom ett stetoskop
När det kommer så nära, är det bara sådär
Jag har synat oss, genom ett stetoskop
När det kommer så nära, är det bara sådär

Man kan väl inte direkt påstå att det har varit en massa möjligheter till att göra snögubbar i år. Men några stycken har vi i alla fall hunnit med. Ovanstående tre blev till på förra årets sista dag, uppe i fjällen. Men vi har allt hunnit med att göra en snögubbe här nere med, för er som kollat mob-loggen. Men de tre ni ser här är en varsin gubbe till våra tre barn. Nån som vill gissa vilken som är vilken?

Jag skrev hösten 2006 om mitt/vårat hemska cola-beroende. Som tur är så har vi åtminstone vett att inte låta våra barn dricka cola mer än en gång per vecka (till fredagsmyset). Men dessvärre verkar de ändå inte klarat sig undan det maniska begäret.

/>