Farmor och farfar kommer och hämtar mig på dagis

Vet ni? Idag kom pappa och hämtade mig på dagis. Och farmor och farfar!! Jag blev lite chockad först, men sen ropade jag ”faffa, faffa”. Vi var ute och lekte när de kom, men sen gick vi in så jag fick visa dagis för dem, de har ju aldrig varit där förut. Jag tror att de tyckte att det var fint!

Sen tog vi en promenad hem från dagis. Men jag ville inte att faffa skulle köra vagnen, det skulle pappa göra. Jag och pappa vinkade hej då åt farmor och farfar när vi kom hem till oss, för de skulle gå vidare hem till oldemor och oldefar, och jag skulle få lite mat hemma. Sen skulle vi också gå dit. Precis när vi var klara jag och pappa för att gå bort dit så ringde mamma och sa att hon var hemma, och att vi fick åka bil med henne dit om vi ville. Det ville vi.

Hos oldemor och oldefar plockade jag fram alla mina bilar förstås. Också hade jag fått en ny bil med. Eller en buss förresten var det ju, med lego i och en gubbe. Den hade farmor och farfar köpt till mig. Den var jätterolig. Sen kollade jag på barnprogram med, det var Nasse. Honom gillar jag, han är en knasig björn. Också var det en ritsaga med, den var också rolig. Mamma kom på när hon såg den att mormor och gammelmomma brukade berätta såna för henne när hon var liten, så hon har lovat att fråga dem om sagorna, så att hon kan berätta dem för mig sedan.

Sedan var det dags för mat. Jag hade ju redan ätit hemma, men alla de andra var jättehungriga. Farmor hade lagat en supergod soppa, så jag ville också ha. Gott bröd var det till med. Mums! Jag åt ganska mycket innan jag gick ner och lekte med mina bilar igen. Sen fick jag kolla på Pippi medan de andra åt klart. När mamma och pappa äntligen ätit färdigt så var klockan ganska sent och jag var jättetrött, så vi packade ihop alla grejor och gick hem så att jag fick sova. Åh vad skönt! Mamma och pappa satt uppe och kollade på Idol-finalen på tv, Agnes vann, det blev mamma och pappa glada för!


Magen växer…

Hej gosing… nu börjar det allt synas att du bor där inne. Magen går inte direkt att dölja längre, det börjar bli en liten kula nu. På jobbet var det en som kommenterade det idag, det är roligt att alla kan se nu att det bor nån där inne tycker jag 🙂

Puss från tjocka mamma

En tjuvkik på bebisen i magen

Så idag var det dags. Vi skulle få se vår lilla/e knärt i magen för första gången. Det är en så obeskrivlig känsla att man inte ens när man varit med om det flera gånger förut kan förstå eller föreställa sig känslan innan man ligger där och ser figuren som rör sig inne i ens mage.

Det här var en liten envis en som låg med ryggen mot ultraljudsapparaten, och ville inte vända på sig hur mycket vi än buttade och puttade. Den låg bra där… Men vi såg lite sparkar och lite vinkningar i alla fall. Den låg och gnussade sig på näsan och sprattlade till emellanåt när den tyckte att barnmorskan puttade lite för mycket. Men den vägrade att vända på sig.

Man kan inte låta bli att bli fascinerad över barnmorskorna som kan urskilja varenda liten del av kroppen på denna lilla varelse, allt från hjärtklaffar till hjärnhalvor. Helt otroligt. Själv ligger man där och tittar och tittar på den platta tv-skärmen på väggen (oj vilken utveckling, för två år sedan när vi kollade på Mojje så var det minsann inte platta skärmar) och ser bara en gröt av grått och vitt… kanske ett litet huvud och en söt liten näsa ibland, eller en hand som vinkar och ett hjärta som slår (men nästan bara ifall barnmorskan pekar ut det för en).

Men trots att det är ljuvligt att få se sin bebis för första gången så är det allra bästa med ultraljudsundersökningar ändå att man får veta ifall allt är ok. Och allt var som det skulle med knyttet i magen, så nu kan man pusta ut och bara längta. Datumet för födelsen blev framflyttat två dagar, så nu är det 3 maj som gäller… åh vad det känns långt dit. Men med tanke på att de första månaderna bara runnit iväg så kommer väl resten av tiden att gå fort också hoppas vi.

Och oavsett om det är en pojkknärt eller en flickknärt där inne så är en sak säker, lik storebror är den i alla fall. Kolla in Moltas ultraljudsbild och jämför så får ni se två bebisar som är lika som bär, åtminstone i vecka 18-19…


Ultraljud

Hej bebis! Idag har din pappa och jag varit på ultraljud och sett dig för första gången. Åh vad obeskrivligt det är. Trots att jag har känt dig där inne i magen massor med gånger redan, så känns det inte riktigt verkligt att det faktiskt bor någon där inne förrän man får se det på bild… Du var såååå söt så det är knappt inte sant. Du är jättelik din storebror som han såg ut när han var lika gammal som du är nu. Du var lite envis där inne och ville inte riktigt vända dig så att barnmorskan såg allt så bra. Du låg med ryggen utåt mot min mage, och ville inte vända på dig trots att barnmorskan buttade på dig. Men du låg och boxade lite och gnuggade på näsan med handen. Åh vad vi längtar tills du kommer ut!!!

Puss och kram vår vackra bebis från mamma

Moltas trött (tjött)

Idag har det snöat ute hela dan. Det var lite snö när vi vaknade och skulle åka till dagis i morse, men sen har det snöat hela dan, så det har kommit massor med snö.

Vi var ute och lekte både på förmiddagen och på eftermiddagen. På eftermiddagen lekte jag med William. Vi busade i snön och hade jätteroligt. Jag tycker att det är kul med snö. Men mamma, när hon kom och skulle hämta mig, hon tyckte inte att det var roligt med snö. För hon tyckte bara att det var kallt och besvärligt. Jag ville helst inte åka hem, men sen när mamma lockade med välling i soffan så tyckte jag allt att det lät rätt så mysigt.

Mamma bar mig till bilen. Sen höll vi på att köra på tok på vägen ner för dagisbacken, och mamma lyckades få stopp på bilen bara 2 mm från ett järnstaket som skyddade mot ett litet stup. Usch vad otäckt tyckte mamma som blev alldeles skakis. Jag undrade mest hur mamma körde. Mamma kör Moltas bil sa jag då till mamma. Mamma sa att det var mammas och pappas bil också, så då höll jag med om det.

När vi kom hem till parkeringsplatsen blev jag först arg för att mamma körde till parkeringsplatsen. Jag hade hoppats att hon skulle ha kört runt till dörren, för jag gillar när bilen bump-bump:ar över bumparna som är den vägen. Men sen, när mamma tagit ur mig ur bilen, så ville hon att jag skulle gå in själv, för att hon var så trött att hon inte orkade bära mig. Men då blev jag jätteledsen och sa till mamma ”nä mamma, Moltas tjött, mamma bäja”. Så mamma gav med sig till slut och bar mig in. Sen försökte hon övertala mig att gå uppför trapporna själv, men jag sa bara att jag var trött och att mamma skulle bära mig uppför trapporna med. Vad skönt det är när man har någon som bär upp en för trapporna. De är ju sååå jobbiga att gå i när man har varit på dagis en hel dag och busat. Mamma skulle nog förresten tycka att det var ganska skönt om hon också fick bli buren uppför trapporna. Men det får hon ju inte, stackars mamma.

Vi klädde av oss alla snövåta kläder när vi kom in, sen fick jag välling i soffan och kollade på Pippi. Mormor ringde och ville prata med mig i telefonen, men jag ville bara prata i telefon om det var morfar i telefonen, och det var det ju inte. Så då fick det vara. När jag ätit upp vällingen sa jag till mamma att jag ville ha fika (gika). Mamma frågade om jag ville ha smörgås, men jag svarade att jag ville ha bulle. Som tur var hade vi två torra lussekatter kvar från igår, så jag fick en sån som jag åt. Mums!

När pappa kom hem så åt vi risgrynsgröt och smörgås och ägg, och jag åt två hela ägg och tre portioner risgrynsgröt. Oj vad jag älskar risgrynsgröt. Och ägg. Mamma och pappa trodde att jag skulle spricka, men det gjorde jag ju såklart inte. Men jag sov gott sen när det blev sängdags, mycket mätt och belåten med fulla magen med risgrynsgröt.

Första advent

Idag när mamma och pappa äntligen vaknat (grannarna under hade vaknat långt innan mamma och pappa, för jag hade kört omkring på bilen som en galning hela morgonen för att få mamma och pappa att vakna, men icke) så plockade vi fram adventsljusstakar och adventsstjärnor. Idag är det nämligen första advent. Så när vi äntligen åt frukost (sent) så tände vi första ljuset i ljusstaken. Det finns fyra ljus i ljusstaken, det vet jag, för jag är jätteduktig att räkna.

Efter frukost fick jag bada, det var skönt det. Och efter badet så var det nästan vila-dags för mig. Mamma och pappa jobbade och tittade på film medan jag sov, och när jag vaknade åt vi mat. Sen busade och lekte vi på eftermiddagen, och innan jag skulle gå och sova för kvällen så adventsfikade vi must, glögg, pepparkakor, lussebullar och russin. Mums!


Handlar julklappar

Idag försökte jag väcka mamma och pappa tidigt för de hade sagt att vi skulle åka in tidigt till stan idag för att handla julklappar, innan alla andra också skulle handla julklappar. Men även fast jag var vaken tidigt så sov mamma och pappa länge. Typiskt. Men vi åkte in till stan ändå efter frukost, till Gallerian. Där gick vi och shoppade i flera timmar. Sen fikade jag lussebulle medan mamma och pappa åt lunch (jag hade redan fått varmkorv till lunch då). Det var roligt att fika, jag var jättesnäll och satt på soffan bredvid mamma. När vi kom hem hade vi handlat jättemycket grejor och hade fulla bilen med påsar…

Karin och Erik hälsar på på kvällen

Idag kom både mamma och pappa och hämtade mig på dagis. Det är kul tycker jag. I vanliga fall är det bara mamma. Eller pappa, fast bara ibland.

Vi åkte direkt från dagis till Konsum och handlade mat. Jag fick köra kundvagn, det tycker jag är kul. Sen åkte vi till Solna och köpte indisk mat till mamma och pappa, som de skulle äta till middag.

När vi kom hem så kollade jag på barnprogram, och då ringde det på dörren. Det var Karin och Erik som kom och hälsade på. Vad kul! De kollade på Combo med mig medan mamma och pappa dukade fram och fixade. Karin och Erik hade med sig sushi som de skulle äta till middag, men det får mamma inte äta nu, eftersom hon har en bebis i magen. Stackars mamma. Jag åt välling och popcorn i soffan, och sen fick jag gå och lägga mig när de andra skulle äta, för jag var så rörig och välte ut mina popcorn och allt. Men det gjorde inget, för jag var ganska så trött.

En sladd är skit, två är ett helvete

Scenario: Dags för en ny resa till jobbet. Lite musik i öronen på vägen är aldrig fel. Plockar upp de trådlösa hörlurarna från väskan och knäpper igång mobiltelefonens mp3-spelarläge. Musiken tonas ned – *Rrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring* Ah, vad kul, mobilen ringer, bara att trycka på svarsknappen på hörlurarna och börja prata.

Verkligheten: Dags för en ny resa till jobbet. Lite musik i öronen på vägen är aldrig fel. Men jäklar, hörlurssladden till mp3-spelaren har trasslat ihop sig igen – dessutom med handsfree-sladden till mobilen. Nåja, efter fem minuters trasslande kan jag äntligen njuta av musik. *Rrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring* Men vem fan är det som inte svarar i sin mobil. *Rrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring* Jävlar, det är min telefon som ringer!? Ut med mp3-hörlurarna ur öronen och fram med mobil-handsfreet. Men vad i helvete, har handsfree-sladden lyckats trassla till sig igen, jag trocklade ju just upp den för att få på mig hörlurarna. ”Ja, det är Tård”, ”Oj, då har jag nog ringt fel”, ”#&%