Författare: Tård

Jag tänkte skriva en lista på 10 prylar som man inte kan klara sig utan. Men ju längre jag kom på listan desto mer insåg jag att det egentligen bara borde vara tre prylar.

[b]1. Mobiltelefon-digitalkamera-mp3-spelar-handdator-trådlös telefon[/b]

Det är ju en bit kvar tills mobilen fullvärdigt kan ersätta digitalkameran och mp3-spelaren även om det är på god väg. Den trådlösa hemtelefonen kan ju snart ersättas med Skype eller dylikt i w-lan-mobilen.

[b]2. HTPC[/b]

…den självklara ersättaren för mediastreamer och hårddiskvideo som jag först tänkte nämna. Tyvärr är det ganska dyrt med en HTPC än så länge, framför allt om den ska vara tyst, vilket nästan är en förutsättning för att man ska vilja ha den i vardagsrummet. Dessutom behöver man ju en plasma- eller tft-tv för att få en tydlig bild från datorn. Men om du har 25-30 laxar liggande och skräpar så slå till på både dator och en rejäl skärm.

[b]3. Bärbar dator[/b]

Här är inte mycket att orda om. Den behöver man och det är nog väldigt långt kvar tills den går att baka in i mobiltelefonen på ett vettigt sätt 😉

Den som orkat räkna kommer fram till att det bara åtta prylar som är sammanpusslade ovan. De två sista är bredbandsabonnemang och W-lan. Det är ju inte riktigt prylar, men man kan ju inte vara utan det om man bockat av resten av listan.

Det här året har inneburit ett flertal händelser som inte går att tolka på annat sätt än att man ska börja oroa sig.

Det började i våras när vi i godan ro planerade vår underbara bröllopsresa till Karibien. [b]BOOM [/b]- som ett kraftig högerkrok slog informationen om klädkod som kom tillsammans med biljetterna andan ur halsen på mig. Mörk kostym om du vistast utan för rummet efter kl 18 på båten.

Efter lite letande och velande efter kostym så fick jag snällt låna Eriks och resan var räddad – [i]bortsett från att kostymen var tvungen att bäras då[/i].

Någon vecka efter jag börjat på IDG: [b]KRASH[/b], som en 42″ widescreen-TV som landar i en tom container – du kommer väl på företagets julfest? Mörk kostym krävs. Den här gången körde jag den bruna sjuttiotalskostymen i sammet som jag hade på bröllopet. Kanske inte helt korrekt i sammanhanget, men det var ju bara folk från företaget så det kändes ok – [i]förutom att kostymen var tvungen att bäras då[/i].

En vecka efter julfesten: [b]BANG[/b], som en röd och vit Tintin-raket som krockar med en amerikansk TV-satellit på tiotusentals kilometers höjd – under CIO Awards är det mörk kostym som gäller. Men vid närmare undersökning så får jag ok på att använda min beige manchesterkostym. Så det funkar ju – [i]förutom att kostymen var tvungen att bäras då[/i].

Om den här skrämmande trenden håller i sig även under nästa år så måste jag starkt börja fundera på att köpa en mörk kostym – [i]det värsta är ju att den är tvungen att bäras då[/i].

TV-reklam har bidragit med många klassiska citat genom tiderna. Här kommer en liten quiz för att kolla hur lyckade reklamsnuttarna egentligen varit. Kommer man ihåg vem avsändaren är, eller kommer man bara ihåg reklamen i sig?

1. ”Till topps bestefar”

2. ”Du har ju hela helgen på dig”

3. ”…en cab, d

…svaret är röd (jag trodde svart). I lördags uppkom en liten diskussion, eller kanske snarare gemensam fundering, kring hur många de är i familjen Barbapappa och vem som har vilken färg m m.

Nåväl, efter lite snabb research fann jag detta: Barbapappa kom till på sjuttiotalet i Frankrike och namnet härstammar från franskans ord för spunnet socker. Barbapappa och Barbamamma har sju barn som alla har olika färger. Läs mer på Wikipedia eller officiella hemsidan.

Tyvärr så tackade vi ju inte nej till Nobelmiddagen, någon av oss, för att lösa ovanstående problem utan för att lösa framtidens försörjning och val av bostadsort. Och i de frågorna är vi fortfarande ovissa… så om man bortser från det trevliga sällskapet och den välpepprade Taco-färsen så får man nog säga att kvällen var ganska misslyckad 😉

Det stod en dam framför oss i kassan på Clas Ohlson häromdagen. Hon höll ett storpack med AA-batterier i handen. När det väl blev hennes tur så ställer hon den helt underbara frågan till kassörskan:

”Hur länge räcker de här batterierna?”

Kassörskan försöker förklara att det beror på vad hon ska ha dem till. Att i en radio kan de räcka flera månader, men i en digitalkamera kanske bara några dagar. Damen blir lite upprörd:

”Men ska det vara så svårt att få reda på hur länge de här batterierna räcker!?”

Efter en kortare diskussion bestämmer hon sig i alla fall för att chansa och köpa batterierna trots att hon inte har fått veta hur länge de räcker av den okunniga Clas Ohlson-personalen 🙂

E-post är väl i princip den enda tjänsten som man förväntar sig att komma åt oavsett var man är bara man har en internetuppkoppling i dagsläget. Dels genom rena webbmailtjänster som Hotmail och Gmail, men också genom webbklienter till sin jobb- eller webbhotellsmail.

Det här kommer troligtvis att sprida sig till andra tjänster så att man så småningom kommer åt det mesta man använder sin dator till via internet.

Några tjänster som finns redan nu (som dessutom är gratis):

MSN Web Messenger och eMessenger – messa med MSN, ICQ mfl

MeetWithApproval – Boka möten/träffar på ett smidigt sätt

Goffice – Ordbehandla (presentationer och kalkyler är på gång)

PDF Online – Skapa PDF:er från olika filformat

Pxn.com – Redigera bilder direkt på nätet

Känner du till fler bra online-program/tjänster?

Scenario: Dags för en ny resa till jobbet. Lite musik i öronen på vägen är aldrig fel. Plockar upp de trådlösa hörlurarna från väskan och knäpper igång mobiltelefonens mp3-spelarläge. Musiken tonas ned – *Rrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring* Ah, vad kul, mobilen ringer, bara att trycka på svarsknappen på hörlurarna och börja prata.

Verkligheten: Dags för en ny resa till jobbet. Lite musik i öronen på vägen är aldrig fel. Men jäklar, hörlurssladden till mp3-spelaren har trasslat ihop sig igen – dessutom med handsfree-sladden till mobilen. Nåja, efter fem minuters trasslande kan jag äntligen njuta av musik. *Rrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring* Men vem fan är det som inte svarar i sin mobil. *Rrrrrrrrring… Rrrrrrrrrring* Jävlar, det är min telefon som ringer!? Ut med mp3-hörlurarna ur öronen och fram med mobil-handsfreet. Men vad i helvete, har handsfree-sladden lyckats trassla till sig igen, jag trocklade ju just upp den för att få på mig hörlurarna. ”Ja, det är Tård”, ”Oj, då har jag nog ringt fel”, ”#&%

86% av Sveriges befolkning kan tänka sig att donera sina organ för transplantation och/eller forskning efter sin död. Endast 15% är anmälda till donationsregistret. Om man inte är anmäld som donator när man dör så får anhöriga ta beslutet om hurvida dina organ ska doneras, och då blir svaret oftast nej.

Så om du tillhör de 86% som kan tänka dig att donera men inte är anmäld till donationsregistret surfa in på livsviktigt.se och anmäl dig nu direkt.

Om du tillhör de 14% som inte kan tänka dig att donera, eller om du tillhör de som kan tänka dig, men inte får tummen ur att göra det någon gång, så kan du ju leka med den här tanken:

”Borde inte de som är anmälda till donationsregistret ha förtur på organ om de själva hamnar i en situation där de behöver ett.”

Så är inte fallet, och det är väl varken realistiskt eller helt rättvist att det blir så heller. Men tanken borde göra att de flesta blir angelägna om att hjälpa sina medmänniskor, eftersom man troligvis själv hoppas få ett organ om man själv hamnar i den situationen att man behöver ett.

När du har anmält dig så kan du också passa på att tipsa en vän.

Källa och inspiration: Dokumentär i P3

Någon som har sett SJs nya reklamskyltar? De består helt enkelt av en prisskylt likt de som finns på mackar med dagens svindlande bensinpriser på. På de ställen där två reklamskyltar ligger intill varandra kan man på den intilliggande skylten se t ex ”Sthlm – Malmö med X2000 fr 267:-”.

Helt klart en rolig och lyckad reklamkampanj OM det inte vore för SJs otroliga prishyckleri. Hur – jag undrar hur – lyckas man få en resa på X2000 från Sthlm till Malmö för 267 kronor!?????

Billigt för studerande pensionär under 26?

Måste man vara en studerande pensionär under 26 år som bokat en icke ombokningsbar biljett 3 månader i förväg till en av de två platser som är reserverade för lågt pris kl 04:13 en onsdag morgon?

En just nu-biljett (ej avbokningsbar) på ovan nämnda rutt en fredag eftermiddag för en vuxen bokad en vecka i förväg kostar 954 kr. Samma resa för ungdom, pensionär eller studerande kostar 809 kr.

Jag förstår att fredag och söndag eftermiddag är den tid då SJ har flest kunder. Men är svårt att ekonomiskt försvara att man ska ta ledigt två dagar från jobbet för att kunna åka en torsdag och komma hem en måndag. Dessutom kan du inte ens då åka för lägre pris än drygt 500 kr enkel resa.

Sänk priserna på riktigt eller ta ned reklamskyltarna NU!

Kommer inte ihåg hur, när eller med vilka det här började diskuteras i umgängeskretsen. Men vi saknade i alla fall den sista börjningen av ordet ”Få”. Få, färre… och vad?

Jag minns att vi skämtade om ”färst” och det är också det ord som åtminstone jag och Ullis har använt sedan dess. Men självklart med en lite skämtsam underton eftersom det låter så urbotat dumt.

Men vet ni vad? Språknämnden påstår att det är korrekt, och att det bör användas istället för ”lägst antal” eller liknande bökiga omskrivningar.

[Läs Språknämndens förklaring]