Overallen vägen? Traktorn vägen?

I förra veckan så kom jag på ett bus. Man kunde gömma saker och gå till fröken på dagis och säga att saken var borta. Det började när jag och Karin på dagis spelade innebandy ute i skogen. Jag hittade ett litet hål där man kunde gömma bollen jättebra. Jag stoppade ner den där när Karin inte såg och gick till henne och sa ”bollen borta Karin”. Karin letade och letade, ända tills hon såg hur jag stod och log och såg busig ut vid hålet där bollen låg.

Idag busade jag lite med pappa med. När han tagit av mig overallen när jag kom hem från dagis så ramlade den ner på golvet. Då frågade jag pappa ”var overallen vägen pappa”? Och sen gömde jag traktorn i soffan och frågade mamma var traktorn tagit vägen.

Sen när vi skulle städa upp innan jag skulle gå och sova så höll pappa på att plocka undan min tågbana och hittade inte tåget. Då gick jag och sa ”borta”, ”tog tåget vägen”, ända tills jag var snäll och plockade fram det ur bagageutrymmet på min bil där jag lagt det. Jag gillar att busa.

Jag gillar Pippi med. Jag kom på att jag var sugen att se på Pippi när Bettan var här, och sen dess har det bara varit Pippi som gäller. Pippi på de sju haven, för jag gillar de stora båtarna som är med där. Och jag sitter och ropar på Herr Nilsson när han har gömt sig för Pippi, då kommer han alltid fram till slut.

När jag kom hem från dagis idag så ropade jag efter Bettan. Hon har ju varit här i flera dagar nu, så jag trodde att hon skulle vara här nu med. Men då påminde pappa mig om att jag ju sagt hej då till Bettan på dagis i morse när hon och pappa var och lämnade mig. Då kom jag ju ihåg att Bettan skulle åka hem idag, till min mormor. Så jag sa ”Hej då Bettan, Bettan borta, Bettan hemma min mormor”. Fast jag längtar redan efter Bettan, jag gillar att ha en alldeles egen kompis här, hoppas hon kommer snart igen.

Du har väl anmält dig till donationsregistret?!

86% av Sveriges befolkning kan tänka sig att donera sina organ för transplantation och/eller forskning efter sin död. Endast 15% är anmälda till donationsregistret. Om man inte är anmäld som donator när man dör så får anhöriga ta beslutet om hurvida dina organ ska doneras, och då blir svaret oftast nej.

Så om du tillhör de 86% som kan tänka dig att donera men inte är anmäld till donationsregistret surfa in på livsviktigt.se och anmäl dig nu direkt.

Om du tillhör de 14% som inte kan tänka dig att donera, eller om du tillhör de som kan tänka dig, men inte får tummen ur att göra det någon gång, så kan du ju leka med den här tanken:

”Borde inte de som är anmälda till donationsregistret ha förtur på organ om de själva hamnar i en situation där de behöver ett.”

Så är inte fallet, och det är väl varken realistiskt eller helt rättvist att det blir så heller. Men tanken borde göra att de flesta blir angelägna om att hjälpa sina medmänniskor, eftersom man troligvis själv hoppas få ett organ om man själv hamnar i den situationen att man behöver ett.

När du har anmält dig så kan du också passa på att tipsa en vän.

Källa och inspiration: Dokumentär i P3

Hos Wilma på försenat 3-årskalas

Idag när mamma hämtade mig på dagis så berättade hon att vi skulle åka hem och äta, och sen skulle vi åka till Wilma och ge henne present eftersom hon fyllde tre år för ett tag sedan. Jippie sa jag och blev jätteglad.

Vi åkte hem och när vi kom hem så höll Bettan på att baka tekakor. Det luktade ljuvligt gott i hela lägenheten. Då bestämde vi oss för att vi skulle fika nybakta tekakor istället för att äta den maten vi planerat att äta, och att vi skulle äta sen när vi kom hem från Wilma istället. Pappa kom också hem efter en stund och fikade med oss.

Sen bar det av till Wilma. Jag fick hålla i paketen och ge dem till Wilma. Det var bra det, eftersom det var jag som valt det ena paketet till och med (ett princess-kit med tiara, halsband, armband och örhängen bland annat, jättefint). Jag var lite blyg först men Wilma var glad och öppnade paketen. Jag fick två kramar av Wilma med, men eftersom jag var lite blyg så kramades jag knappt inte tillbaka först. Sen så fick vi leka med ballonger, och då försvann min blyghet. Då busade och busade vi med ballongerna ända tills det var dags att fika.

Det var chokladtårta med grädde, saft, te och kakor. Mums! Wilma fick blåsa ut ljusen på tårtan, jag ville äta tårta. Men jag åt bara lite, sen fick mamma äta upp resten. Men kakor åt jag massor, och drack en massa saft. Sen busade jag och Wilma med ballongerna igen jättelänge. Och papporna busade med oss också, och gjorde illa-ljud med ballongerna, och släppte dem så att de pruttflög över hela rummet.

Sen visade Wilma mig en säng som vi kom på att vi kunde hoppa i. Det var jättekul. Vi hoppade och hoppade och gick ut och ropade på mammorna att de skulle komma och kolla. Vet ni förresten, Wilmas mamma har också en bebis i sin mage, lika som min mamma. Knasigt va?

När klockan var långt efter sängdags för både mig och Wilma så kom mamma och pappa och hämtade mig när jag hoppade och lekte som bäst i sängen med Wilma. Åh vad sur jag blev. Men sen kramades jag tillbaka med Wilma när hon kramade hej då, också lovade mamma att vi snart skulle hälsa på igen. Men vad typiskt det är att man alltid alltid måste åka hem just när man har som allra roligast…


Farmor och farfar hos oldemor och oldefar och shopping

Idag vaknade jag inte förrän halv åtta. Det var skönt tyckte mamma och pappa. Jag kollade på Noddy och åt välling medan mamma, pappa och Bettan sov en stund till. Sen åt vi en jättefrukost med risgrynsgröt, smörgås och ägg och jos.

Efter frukost klädde vi på oss varma kläder för att ta en promenad till oldemor och oldefar. Det var ju snö ute idag. ”Titta här ja” sa jag till pappa när vi kom ut och det var vitt på marken.

Hos oldemor och oldefar var farmor och farfar. Jag lekte med bilarna medan jag var där, kul. Sen gick vi hem och hämtade bilen och åkte till Jakobsberg och shoppade lite. Sen hem, för jag skulle sova. Somnade, men sov inte så länge. Men tillräckligt för att vi skulle missa julbasaren där oldefar skulle sälja lotter. Typiskt tyckte mamma och pappa. Sen åt vi lite snacks och tittade på film, och efter det åkte vi till Kista och handlade lite till.

När vi kom hem så åt jag mat, och till efterrätt fick jag ett jättepäron. Och efter det en flaska välling. Sen åt mamma, Bettan och pappa i köket medan jag tittade på Pippi (klockan var ganska sent). Jag blev så trött att jag drog filten över mig och somnade gott i soffan. Vaknade knappt ens när mamma försökte byta blöja och få på mig pyjamasen. Åh vad jag nog kommer att vara trött på dagis imorgon.


Till Motala

I dag vaknade jag jättetidigt till mamma och pappas stora förtret, eftersom de lagt sig så sent igår. Men jag kollade på tv så fick de sova vidare lite i alla fall. Men egentligen behövde alla kliva upp tidigt idag, för jag, Bettan, mamma och Alex skulle åka till Motala och hälsa på Emmelie. Och pappa skulle åka till Daniel och redigera mamma och pappas bröllopsfilm.

När alla äntligen vaknat så dukade vi fram grötfrukost och ägg och nybakt bröd och en massa pålägg. Mums! Alex kom när vi satt och åt, då blev jag jätteglad. Han fikade lite med oss, sen gav vi oss av mot Motala, och lämnade av pappa hos Daniel på vägen.

Jag och Alex satt i baksätet och mamma och Bettan satt fram. Vi grabbar passade på att ta oss en liten lur på ett par timmar, och sov oss igenom hela bilresan. Vi vaknade båda precis när vi åkte in i Motala. Vilken tajming!

Vi packade ur bilen och gick upp och ringde på dörren i ett stort hus. Då kom Emmelie och öppnade. Vad knasigt! Men jag blev jätteglad, även om det dröjde en liten stund innan hon fick nån kram. Men när vi kom innanför dörren sa jag ”hemma” och såg jätteglad ut 🙂

Efter att jag fått en macka och bytt blöja så tog vi en promenad ner till city. Det var bara en gata från där Emmelie bodde. Vi gick och kollade lite i affärer, och sen gick vi till en jätterolig lekplats, som hade massor med roliga saker. Bland annat en djungelbil som gungade massor, som man fick plats att sitta tre stycken i. Också en båt, ett tåg och ett Villa Villerkulla. Jag ville aldrig gå därifrån, men till slut så sa mamma att vi skulle gå och äta, så då var det väl ok ändå.

Vi hittade ett litet mysigt ställe att äta lunch på. Det första jag fick syn på när jag kom in var spelmaskiner, så de ville jag direkt spela på. Men mamma sa att man måste vara 18 år för att spela på dem. Då blev jag jättearg. Tills vi satte oss vid ett bord där jag fick sitta på kortänden i en mysig fåtölj, med en jättestor tv rakt framför mig. Då var jag nöjd och satt länge snällt och tittade på fotboll och petade under tiden i mig lite lunch.

Efter vi ätit klart hade jag mycket spring i benen efter att ha suttit stilla så länge, så då fick jag busa lite ute på torget. Jag sprang runt som en galning och busade, och Emmelie sprang efter och var lika busig hon med. När vi var jättetrötta båda två så hämtade vi bilen och åkte ut på en liten sightseeing i Motala. Vi fick se skolan som Emmelie går i, och en massa fina hus och vatten. Det verkar vara en jättefin stad… Sedan åkte vi och handlade lite fika. Jag sa att jag ville ha bulle när mamma sa att vi skulle handla fika, så det fick jag. Jag räknade bullarna när mamma la dem i påsen, och gissa om hon blev imponerad när jag kunde räkna från ett till tio och bara missa sex. Inte dåligt va när man bara är två år? Bettan hittade en rolig leksakshund på affären som hon visade för mig. Jag blev jätterädd när hunden gläfste till och tänkte bita mig i fingret när jag stoppade in det i vovvens mun…

När vi handlat klart så åkte vi hem till Emmelie och fikade. Jag höll på att ramla igenom stolen när jag ätit upp min bulle, men som tur var var Bettan snabb som en vessla och hann fånga mig i luften. Men oj vad rädd jag blev ändå. Och mamma, Emmelie och Alex satt och såg ut som frågetecken och fattade ingenting vad som hade hänt.

Sedan busade, busade och busade jag. Sa ”klara, färdiga, gå” och sprang som en galning fram och tillbaka. Jag snurrade Emmelie i hennes snurrfåtölj med, det var kul. Också sprang jag lite till. Mamma somnade en stund i soffan, stackars mamma ska ju köra hela vägen hem själv, och nu hade det ju hunnit bli mörkt och allt. Jag busade med Emmelie i alla fall ända tills mamma vaknade och sa att det var dags att åka hem.

Vi packade in oss i bilen jag, Bettan och mamma, och vi vinkade hej då till Emmelie och Alex. Jag somnade innan vi ens kommit ut ur Motala, och sov hela hela vägen hem. Tur för mig som slapp se snöstormen som mamma var tvungen att köra igenom mer än halva vägen hem. När vi var framme i Stockholm var det alldeles vitt på backen och vinterna har kommit för i år. Jag var lite för trött för att uppskatta det just ikväll, men imorgon då ska jag minsann ut och leka i snön, så det så.

När vi kom hem kramades jag med pappa och sen satt jag uppe till ganska sent och tittade på Noddy och åt lite innan jag till slut somnade i min säng. I morgon tror jag minsann att jag ska ta lite sovmorgon…


SJs reklam – bra men hycklande

Någon som har sett SJs nya reklamskyltar? De består helt enkelt av en prisskylt likt de som finns på mackar med dagens svindlande bensinpriser på. På de ställen där två reklamskyltar ligger intill varandra kan man på den intilliggande skylten se t ex ”Sthlm – Malmö med X2000 fr 267:-”.

Helt klart en rolig och lyckad reklamkampanj OM det inte vore för SJs otroliga prishyckleri. Hur – jag undrar hur – lyckas man få en resa på X2000 från Sthlm till Malmö för 267 kronor!?????

Billigt för studerande pensionär under 26?

Måste man vara en studerande pensionär under 26 år som bokat en icke ombokningsbar biljett 3 månader i förväg till en av de två platser som är reserverade för lågt pris kl 04:13 en onsdag morgon?

En just nu-biljett (ej avbokningsbar) på ovan nämnda rutt en fredag eftermiddag för en vuxen bokad en vecka i förväg kostar 954 kr. Samma resa för ungdom, pensionär eller studerande kostar 809 kr.

Jag förstår att fredag och söndag eftermiddag är den tid då SJ har flest kunder. Men är svårt att ekonomiskt försvara att man ska ta ledigt två dagar från jobbet för att kunna åka en torsdag och komma hem en måndag. Dessutom kan du inte ens då åka för lägre pris än drygt 500 kr enkel resa.

Sänk priserna på riktigt eller ta ned reklamskyltarna NU!

Bettan kommer!

Idag kom mamma och hämtade mig på dagis som vanligt. Hon berättade att Bettan var hemma hos oss nu, pappa hade hämtat upp henne på centralen. Jag blev jätteglad och ropade på Bettan i brevinkastet. Jag busade med Bettan en massa direkt, och märkte knappt att mamma och pappa åkte och handlade medan jag och Bettan lekte (vi spelade trummor och busade). När de kom hem lagade de lasagne, och Bettan gav mig ett bad. Det är jätteroligt att bada tycker jag! Sen åt vi och jag kollade på Combo och Pippi med Bettan, och fick en tablettask av Bettan, som jag satt och mumsade i mig innehållet i framför tv:n.

När jag somnat så gick mamma och pappa över till oldemor och oldefar en sväng eftersom oldemor var lite sjuk och oldefar fyller år idag. Bettan kollade på film medan, och när mamma och pappa kom hem tittade de på Idol som de spelat in, och var vakna till jättesent. Knasigt när vi ska upp tidigt imorgon och allt…

Familjen Wennerborg/ Martinsdotter i Southpark-världen

Var inne och surfade lite på vår vän Andreas återsläppta sajt www.leijon.tv igår. Hittade då en rolig länk där man kan göra sin egen Southpark-figur. Jag som inte sett ett enda helt avsnitt av Southpark blev ändå lockad att klicka på länken för att göra mina egna figurer. Och då måste ni ju så klart också få ta del av dem. Here you are, familjen Southpark/Wennerborg/Martinsdotter 🙂

Fram för färst

Kommer inte ihåg hur, när eller med vilka det här började diskuteras i umgängeskretsen. Men vi saknade i alla fall den sista börjningen av ordet ”Få”. Få, färre… och vad?

Jag minns att vi skämtade om ”färst” och det är också det ord som åtminstone jag och Ullis har använt sedan dess. Men självklart med en lite skämtsam underton eftersom det låter så urbotat dumt.

Men vet ni vad? Språknämnden påstår att det är korrekt, och att det bör användas istället för ”lägst antal” eller liknande bökiga omskrivningar.

[Läs Språknämndens förklaring]

Ny familjemedlem = ny flik

Oj, oj, oj, vad spännande. Nu är det på väg en liten familjemedlem till. Och en ny familjemedlem betyder en ny flik på TWUM. Meningen är såklart att vi alla i familjen ska ha en varsin flik vad det lider, men goda föräldrar som vi är så prioriterar vi såklart våra barn i första hand 😉

Så här kommer en ny flik för ”i magen”, där vi smyger igång en liten dagbok om vad som händer knyttet i magen. Men så småningom så kommer så klart en riktig hemsida även för denna lilla plutt… när vi vet vem det blir 🙂

Bebisens dagbok som RSS-feed

https://www.twum.com/rss/i_magenRSS.asp