Författare: Tard och Ullis

En galet bra föreställning

Förra lördagen hade vi lyckan att få gå ut och roa oss på tu man hand. Valet föll på Bounce föreställning av Gökboet som visades i Västerås den helgen. Det visade sig vara ett bra val. Högt tempo, bra story (ja, den känner man ju till sedan tidigare), snygga scener och tolkningar, skön musik och förbannat mycket cool dans. Stort tack Emmelie och Alex för barnvaktandet!

Ullis: Jag har sett Bounce tidigare, och kanske tyckte jag att den förra showen var något bättre rent dansmässigt än den här. Men man kan inte bortse från att Gökboet-storyn ju är så fantastiskt sorglig och hemsk att man bara inte kan låta bli att bli helt tagen av dess historia, oavsett hur den framförs. Här framfördes den dessutom riktigt bra, på ett snyggt, skönt och annorlunda sätt. Och nog för att jag är extra gråtmild nu som gravid, men den här föreställningen var värd många tårar även för en icke-gravid Ullis.
Tård: För mig var det premiär för Bounce och jag tycker verkligen att det var grymt. De hade fruktansvärt smarta och coola lösnigar för att få till häftiga scener. Dock märkte man att de ordinarie medlemmarna var väldigt mycket mer samspelta än de som var inhyrda för just Gökboet. Lite synd, showen skulle vunnit på att alla var supersynkade. 

Bounce hemsida »

Dag 14-16 – Baddagar och hemresa

Dag 14 – (070125) Stranddag
Idag åt vi frukost själva och mötte upp mamma och pappa nere på stranden. Jag smet iväg och tog en massage idag igen, och det var lika skönt som förra gången. Mamma passade på att ta manikyr och pedikyr samtidigt. Sedan var det sol och bad och pappa förhandlade friskt med strandförsäljarna. Han dealade om en massa ringar som skulle inhandlas, och fick deala om en ring till mig med till slut. Han fick den till superpris och försäljerskan log och sa ”happy hour” när den blev så billig (kan även ha att göra med att han redan hade köpt tre ringar). Ringen fick jag av mamma och pappa som ett minne från Thailand. Den är superfin J. Mamma och pappa gick iväg sedan och åt lunch på tu man hand, och jag och Tård låg kvar och solade en stund till, och gick sedan upp till hotellet och åt lunch i poolbaren. Tård fick äntligen sina mexican ribs som han tänkt på sedan första dan, och jag åt en god sweet and sour fläskkött med ris). Barnen fick vila en stund uppe på rummet sedan, och Moltas fick raka sig för första gången, efter att ha tjatat friskt efter att ha tittat på när Tård rakat sig. Ser han inte cool ut så säg?!

På kvällen kom mamma och pappa upp till oss och var barnvakt så att jag och Tård fick gå ut och äta på tu man hand. Det blev ett återbesök på Stars med en helt ok pepparstek med bruschetta till förrätt. Till efterrätt blev det frukt (åh vad god frukten är här) och te. Sedan strosade vi lugnt hemöver och bytte av mamma och pappa vid elvatiden. Moltas var fortfarande vaken men somnade ganska snart efter att vi kommit hem.

Bilder från dag 14 »

Dag 15 – (070126) Pooldag
Idag tog vi lite sovmorgon, och sedan blev det en pooldag. Moltas lekte med Ella och andra barn i poolen och åkte vattenrutschkana med morfar och pappa, och simmade några varv med mig i stora poolen (hängades i min fot). Vi åt lunch i poolbaren, jag var trist och åt en köttfärssås och spagetti och Tård en mexican ribs. Sedan var det sol och bad igen, och Tett badade också massor. När vi badat klart gick vi upp till rummet och ägnade nån timme åt att packa det mesta inför hemresan imorgon, och barnen vilade lite medan. Sedan var det dags för avslutningsmiddagen som blev på fin restaurang (där servitören inte kunde ett ord engelska). Det blev i alla fall tenderloin steak för oss alla, mums. Jag åt en cheesecake till efterrätt, men den var sådär. Tårds frukttallrik var både goda och nyttigare… För att smälta maten gick vi ut på en liten sen shoppingtur sedan, och jag hittade ett armband och Moltas fick köpa en röd leksaksvespa. Han var mycket nöjd. Han provade en risplockar-hatt med som han var gudomligt söt i, och flirtade med alla som kom i hans väg, innan det var dags att gå tillbaka till hotellrummet för en sista natts sömn i Thailand. Imorgon bär det av hemåt, snyft!

Bilder från dag 15 »

Dag 16 – Hemresan (070127)
Klockan tio över åtta skulle bussen komma och hämta oss på hotellet, så det blev en tidig morgon. Vid sex ringde klockan och vi masade oss upp och packade det sista och ringde bell boy som kom och hämtade våra väskor. Sedan gick vi ner och intog en sista frukostbuffé på Surin Beach Resort innan det var dags för utcheckning och avfärd mot flygplatsen. Framme vid flygplatsen fick man en smärre chock av kaoset som rådde bara för att få komma in på flygplatsen (lite puckat eftersom man borde räknat med det med tanke på hur organiserat (not) saker och ting verkar vara i det här landet). Vi fick veta att flyget skulle vara en halvtimme sent ungefär innan vi klev av bussen. Sen var det säkerhetskontroll för att ta sig in på flygplatsen, sedan checkade vi in våra väskor direkt och gick igenom passkontroll och nästa säkerhetskontroll. Sedan följde en evig väntan på att ens få veta vilken tid planet, som var försenat, skulle gå. Men nä, ingen information kom upp på skärmarna, och av en slump såg jag på en lapp vid incheckningsdisken att boarding skulle börja kvart i tolv. Det vill säg nästan en timme efter att planet skulle ha lyft. Inte direkt var man var sugen på med en 15 timmars flygresa framför sig. Ja, ja. Vi gick och kollade lite i butikerna på flygplatsen medan vi väntade, och käkade lite chips och väntade. Tett somnade gott i mammas famn och Moltas krälade omkring på det smutsiga golvet tills det var dags att gå ombord. Efter vi lämnat våra boardingkort så var det buss till flygplanet. Och gissa om Moltas blev helt förtvivlad när dörrarna på bussen stängdes mitt framför ögonen på oss, med mormor, morfar och Tett inne i bussen, och vi utanför. Han grät och grät och grät och ropade efter Tett. Han trodde nog att flygplanet skulle åka iväg utan oss. Vi försökte berätta att vi skulle åka en annan buss till flygplanet, men han grät hela vägen och pratade bara om hur den röda bussen hade stängt dörren och att Tett var i den. Inte utan att man blev lite tårögd över syskonkärleken… Väl inne på planet upptäckte vi att vi inte fått den spädbarnsplats som vi bokat, utan vanliga sittplatser. Suck. Flygvärdinnorna gjorde vad de kunde för att kunna möblera om, men det visade sig till slut, en timme senare (när alla kommit ombord) att det var spädbarn vid alla spädbarnsplatser. Vilket då innebar att vi hade en 15 timmars resa framför oss utan möjlighet att kunna lägga ifrån oss Tett. Ingen höjdare… Men sen visade sig resan trots allt inte bli så jobbig som vi förväntat oss. Tett och Moltas turades om att sova på golvet framför oss, och vi lyckades faktiskt få i oss två måltider mat var (Tett sov under 1,5 av de måltiderna, och Moltas tittade på film under båda (thank you God för den bärbara DVDn). Vi gjorde en mellanlandning i Dubai i Förenade Arabemiraten efter 6,5 timmar. Mellanlandningen innebar i stort sett bara att vi hann kliva av planet, åka buss i 20 meter, gå in på flygplatsen, gå en väldigt snabb sväng i taxfree-butiken för att sedan bli inropad till planet igen (och åka buss i 20 meter tillbaka till planet). Men mellanlandningen var nog bra för småkillarna som fick sträcka på benen och se något annat än ett flygplan en stund.

När vi kom fram till Arlanda var det en väldig vä
ntan på väskorna, och Tård sprang iväg för att hämta bilen, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort, för den valde att inte starta. Jag försökte få tag i Emmelie och Alex (som skulle hämta mamma och pappa) medan Tård ringde parkeringsservice för att höra om någon där hade startkablar och kunde komma ut och starthjälpa. Men ingen hjälp kunde vi få därifrån, så när jag fick tag på Emmelie skickade hon iväg Alex att hjälpa Tård igång med bilen, och vi övriga fick till slut ut våra väskor och hann ta en snabb fika medan vi väntade. Tård och Alex lyckades få igång bilen i alla fall med hjälp av guidning över telefon av pappa, och vi andra slängde i oss en fika medan vi väntade.

När Tård och Alex sedan kom var Tård så genomfrusen som jag aldrig sett honom förut. Att komma från 30° värme till –15° kyla, utan jacka, och bli fast i ett kallgarage med en bil som inte vill starta är nog inte det roligaste. Men han fick värmas av en kopp te och en bulle i alla fall, och när väskorna var inpackade i respektive bil begav vi oss hemåt Västerås och mamma, pappa, Emmelie och Alex åkte till Uppsala.

Sent på natten kom vi hem, och pojkarna var överlyckliga att vara hemma igen. Men också jättetrötta liksom vi, så vi packade bara upp det mest nödvändiga, sedan gick vi och la oss i våra sängar och sov gott i några timmar. Borta bra men hemma bäst brukar man säga. Och visst är det så. Men värmen hade gott kunnat få följa med oss hem, och vintern flyga iväg till någonannanstans…

Morgonen efter vaknade hela familjen klockan fem på morgonen. Motsvarande klockan elva på förmiddagen i Thailand. Och vi var alla jättepigga… Vi försökte somna om men gav upp till slut,och så fort Hemköp öppnade (klockan åtta) sprang jag iväg och köpte en jättefrukost av svenskt slag. Yoghurt, fil, ost, knäckebröd, oboy, ägg… Mums. Och då kände vi, när vi satt och åt alla svenska (?) delikatesser att jo, hemma är nog bäst ändå (trots vintern).

Bilder från dag 16 »

Dag 13 – Utflykt till Phang Nga

Dag 13 – Jag och Tård utflykt till Phang Nga (070124)
I morse kom mamma och pappa och knackade på dörren vid halv åtta, och jag och Tård gick ner för att äta frukost på tu man hand. Och klockan halv nio gick bussen från korsningen mot dagens utflykt, som skulle ta oss till Thailands fastland och till Phang Nga-bukten. Bussen var full med turister och 99% av dem var svenskar. Och dagen till ära hade vi då fått en dansk guide, vilket innebar att nästan ingen av oss förstod nånting av vad som sades under färden. Trist… Första stoppet gjordes vid ett gummiplantage. Där fick vi en mycket snabb genomgång av hur gummit tas från träden, hur den sedan behandlas för att bli det som de sedan säljer som rågummi. Hade vi inte redan fått en kurs i det här i söndags när vi var ute i djungeln så hade nog inte det här stoppet gett så mycket. Men vi fick också se hur ananas växte och fick en snabbrepetition om kokosnötterna. Vad som var lite roligt var att man kunde köpa lite gummigrejor gjorda av gummit på plantagen, bland annat fina bollar, så vi köpte en var till Moltas och Tett. Dessutom köpte vi en kokosnöt-skål till våra grannar som vattnat våra blommor under resan, och en kokosnöt-mortel till mamma som samlar på små mortlar. Vi hittade även gummiträdsfrön som vi med glädje köpte. Utan att förstås tänka på huruvida vi skulle få gummiträd att växa i Sverige med tanke på att klimatet i norra Thailand är för kallt för att de ska överleva där…

Nästa stopp var vid grottemplet. Vi fick noggranna förhållningsregler om att täcka knän och axlar för att gå in där (munkarna får nämligen inte se kvinnors nakna ben eller axlar). Dessutom var vi tvungna att ta av oss skorna om vi skulle bli frälsta (man kunde bli frälst av en buddistmunk som satt inne i templet), och fick veta att de vilda aporna som höll till utanför templet kunde bli aggressiva när man matade dem. Vi matade inte aporna utan tittade på de underbara djuren på håll istället, innan vi gick in i templet. Där betalade vi inträdesavgift och stod sedan en stund och tittade på alla som stod i kö för att bli frälsta av buddistmunken som satt på sitt altare med bordsfläkt och evian vattenflaska… Vi gick sedan vidare och tittade på den liggande guld-buddha-statyn och lite andra fina statyer. Vi letade oss längre in i grottan i hopp om att se lite fladdermöss. När vi kom tillbaka till munken sedan satt han där alldeles ensam, och vi kände oss nästan tvungna att kliva upp och bli frälsta vi med, nu när vi hade chansen. Vi tog av oss skorna och ställde oss på knä framför honom, och försökte båda att hålla oss från att fnissa när han började skvätta vatten i våra ansikten och mumla nåt buddistiskt. Sedan fick vi ett varsitt fint armband av tre garntrådar, ett vitt, ett rött och ett rosa. Tårds band knöt han om hans högra handled, och mitt band la munken bara på min vänstra handled (munken får nämligen inte vidröra kvinnor, och kan därför inte riskera att knyta bandet till kvinnorna ifall han skulle råka nudda i kvinnan då (kan man påstå att just munkar är ett utdöende släkte?). Frälsta som fan hoppade vi sedan på bussen igen för färd ut till Mangrove-träsken och en longtailbåt som skulle ta oss ut till James Bond-ön och pålbyn som stod härnäst på besökslistan. Det var en fin båttur (om än blöt, eftersom det skvätte upp vatten som bara den) på ca 40 minuter innan vi var ute vid James Bond-ön. Vi åkte runt den och man kan väl lugnt säga att det var en besvikelse. Varken särskilt stor eller sevärd. Men, men. Sedan bar det av vidare till pålbyn. En by byggd helt på pålar i vattnet. Bara det är ju rätt beundransvärt. Även om man undrar hur man kommer på tanken att först bygga en sån by, och sedan, att välja att bo där? Ja, ja. När vi kom dit serverades vi en jättegod lunch bestående av en massa smårätter, och sedan fick vi en guidad rundtur i byn (på danska tyvärr). Vi hann mellan lunchen och guidningen med att bli anfallna av söta apor med ägare, för att fotograferas med dem mot betalning. Tård hade precis sekunden innan han blev anfallen påpekat att han nog inte skulle vilja kramas med en sån apa trots att de var gudomligt söta, för vem vet vilka bakterier de bär på. Så döm om hans stress när en svart lång hårig arm slänger griper tag runt halsen på honom strax efter. Han såg väldigt rolig ut om man säger så J Vi fick sedan veta, under guidningen, att man absolut inte skulle låta sig fotograferas med aporna, eftersom det för varje apa dog tre apor. Först dödade man fadern för att kunna ta den lilla bebisapan, sedan dödades även modern. Och när bebisen blivit fem år blev den aggressiv och avlivades då med, eftersom den inte bringade in mer pengar. Ja, ja. Hade vi haft möjlighet att avstå ap-kramarna så hade vi gjort det, men det var inte det lättaste vill jag lova.

Rundturen gick förbi pålbyns skola, där man fick gå in och titta på barnen som satt och hade lektioner. Snacka om apor i bur. Inte så lätt att inte tycka att det kändes lite obehagligt. Feta, rika, vita turister som står och tittar på små thailändska elever som sitter och försöker lära sig nåt. Vi fick även se hur folket i byn levde, och besökte deras moské (pålbyn var muslimsk). Vi fick även berättat för oss att män och kvinnor har olika bönerum eftersom männen inte får titta på kvinnorna när de ber, eftersom de ligger med rumpan uppåt då. Och jag undrade igen, är måntro även muslimer ett utdöende släkte? Eller hur har de tänkt föröka sig? Vi hann med lite snabb shopping sedan innan båten gav sig av mot fastlandet igen, och det blev en hel hög med halsband och en elefant-pyjamas till Moltas (en röd med en elefant som spelade fotboll, det ni). Båtturen hem gick snabbt och snart satt vi på bussen igen på väg mot Phuket. Vi stannade till vid en cashew-fabrik där vi shoppade loss (och fick se hur mycket jobb det var med att skala cashew-nötter, och fick även förståelse för att det är världens dyraste nöt).

Vid halv fem-tiden var vi hemma igen och gick och hämtade pojkarna som var hos mamma och pappa i deras rum. Sedan var det en stunds vila för pojkarna och jag och Tård satt och pratade på balkongen. På kvällen åt vi på den berömda pizzerian där vi åt när jag var sjuk. Jag bara måste ju få prova de omtalat goda pizzorna jag med. Och ja, min ruccolapizza med körsbärstomater och riven parmesan var GUDOMLIGT god. Pappa körde en repris hela vägen och fick även den här gången vänta ofantligt länge på sin pizza (alla vi andra hade hunnit äta upp innan han fått sin mat, i Thailand serverar de inte f&au
ml;rdigt per bord, utan delar ut en pizza per bord innan de ger nästa man vid samma bord sin mat). Som tur var räddades besöket upp av makalöst goda irish coffees (snyft, jag som inte får smaka såna goddrycker nu), så pappa var trots allt nöjd och belåten när vi gick därifrån. Och vi andra med, för pizzorna var ju faktiskt bland de godaste man ätit…

Dag 9-12 med elefantridning

Dag 9 – Sol och bad vid poolen (070120)
Idag hade vi en lugn hemmadag vid poolen. Vi solade och badade, och Tett badade massor och skvätte mest av alla på hela hotellområdet. Moltas lekte med sina kompisar som han fått igår. Vi beställde lunch till poolen, och det blev en Sa Tay för Tård och en grönsaker i pitabröd för min del (ska försöka äta vegetariskt resten av tiden eftersom det är större chans att få vara frisk då kanske)… Moltas åt korv och pommes frites, men hade inte direkt tid att äta så mycket.

När vi badat färdigt gick vi upp till rummen och bytte om och gav lilleman mat, sedan tog vi en tuk-tuk till Kamala för att gå på en lokal marknad där. Det var helt sjukt billigt på marknaden, och vi köpte flera t-shirts till Moltas för 8 kr styck och en hög med t-shirts till Tård för 20 kr styck (snygga dessutom). Jag handlade lite dyrare, och hamnade på ca 40 kr per plagg.

Efter vi fyndat färdigt begav vi oss hemåt med tuk-tuk igen, och stannade till för middag på en pizzeria inte allt för långt ifrån hotellet. Jag åt en god pasta med nötter och tomatsås, och Tård och Moltas åt nån tortellini som var jättegod också. Mitt i maten kom det värsta åsk- och regnovädret jag någonsin varit med om, och vi blev sittandes bra länge på restaurangen för att slippa bli genomblöta i regnet, och som tur var lugnade det ner sig efter en stund, och vi kunde gå hem och sova. När vi kom till hotellet var Nalle Puh där och hälsade på, och Moltas kom på efter en stund att han nog måste krama Nalle Puh, så lyckliga Nalle Puh fick en godnattkram innan det var dags att krypa till kojs. Imorgon är det ju äventyrsdags igen, elefantridning må ni tro!

Bilder från dag 9 »

Dag 10 – Elefantridning, halvdags djungeltur (070121)
Vi klev upp sjukt tidigt idag, eftersom vi skulle träffas tjugo i åtta vid bussen som skulle ta oss till djungeln och elefanterna. För att hinna göra barnen klara och få med oss packning och i oss frukost hade vi ställt klockan på halv sex. Hu!

Efter frukost gick vi till bussen, som visade sig vara en liten minibuss (utan säkerhetsbälten såklart). Vi packades in i den tillsammans med några andra som hämtades upp vid andra hotell. Sedan åkte vi i drygt en halvtimme innan vi var framme vid Siam Safari och djungeln. Där möttes vi upp av en svensk guide som hette Martina, som delade ut klisterlappar med sitt namn, och berättade att vi snart skulle få åka en liten tur i jeepar, upp till djungeln. Medan vi väntade på jeepar och att alla skulle samlas så stötte vi på en enorm spindel som gjorde att vi var livrädda för vad vi skulle hitta i barnvagnen sen när vi kom tillbaka (den skulle nämligen stå parkerad där medan vi var ute på tur).

Snart var det i alla fall dags för jeepturen, och Moltas tyckte att det var mycket spännande. Det bar av upp i bergen, och utsikten var helt underbar. Vatten och trädklädda berg från höga höjder, åh vad fint! Vi stannade uppe i lägret, och där stod två vattenbufflar och kikade. Alla sprang fram och ville titta på dem, men vi blev snart ihopkallade av guiden som ville ha oss sittandes på bänkar en bit bort. Där fick vi sitta medan en skön apa hade uppvisning om hur duktig den var att hämta kokosnötter, och vi fick lära oss hur det går till när aporna skolas för att bli kokosnöts-plockare.

Efter ap-uppvisningen var det dags för vattenbufflarna att bli presenterade, och de om ville fick ta sig en sittning på dem, alternativt åka kärra efter dem. Tård med Tett i selen klättrade upp och satt på tjuren, och Moltas vågade sig också på en sittning. Jag, mamma och Moltas åkte en tur i vagnen dragen av en vattenbuffel efter Moltas ridtur.

Sedan var det dags för lite uppvisning av hur man knäcker, gröper ur och använder en kokosnöt. Allt tas till vara i Thailand, och guiden berättade om vad de olika sakerna användes till. Vi fick smaka på kokosvatten, riven kokos, kokosolja och någon chokladkokos (mycket god). Moltas sprang omkring som en vilde mest hela tiden och lekte med alla andra barn som var med på utflykten.

Efter kokoslektionen tog vi oss vidare upp i djungeln till gummiträden, och fick en lektion i hur man utvinner gummi, samt hur den efterbehandlas för att till slut bli de gummimattor som exporteras för att användas till allt från gummidäck till kondomer. Gummiexporten är Thailands näst största inkomstkälla, näst efter turismen, och det ser man väl i Thailand, eftersom gummiträd finns ÖVERALLT.

När gummiträden var avklarade gick vi upp till ett litet djungelkök där vi fick lära oss om ingredienserna i curry, och fick se hur det går till när man gör curry. Vi fick även provsmaka en currygryta som en thailändsk tant lagat till. Den var ganska smaklös tyckte jag, och inte fanns den där styrkan som det pratades om att det fanns i currypastorna som såldes. Vi köpte med oss några pastor i alla fall, och gick vidare till ELEFANTERNA. Moltas blev eld och lågor när han fick syn på elefanterna, och kunde inte nog fort gå och sätta sig för att titta på dem. Tett blev oturligt nog ofantlig hungrig just under elefant-showen, så jag satt mest och matade, så det blev tyvärr inte så många foton från showen. Men det var tre söta elefanter som höll show i alla fall tillsammans med sina skötare, och visade bland annat att de kunde spela instrument, måla tavlor, sparka boll och dansa. Moltas var MYCKET imponerad. Tett var mest hungrig… Efter showen fick man köpa frukter att ge elefanterna, och Moltas var tuff och vågade sig faktiskt på att stoppa in frukt i de stora snablarna, även om han var ganska så reserverad till en början.

Sedan var det äntligen dags för elefantridningen. Vi fick först en lektion om elefanterna, och om dess skötare. Tydligen så lever skötaren och elefanten ihop i hela sitt liv. Pojkarna får vanligtvis en elefant när de föds, och elefanterna har ungefär samma livslängd som en människa, dvs ca 90 år. Skötaren pratar med sin elefant via hummanden, och det vill jag lova att vår skötare gjorde. Jag skulle inte vilja påstå att man blir helt normal av att ha en elefant som bästa vän i hela sitt liv kanske, för vår skötare hummade i allt han sa, även när han försökte prata med människor, skratta eller göra något annat (mycket roande att lyssna på)… Ja, så var det äntligen dags för ridturen. Vi fick hoppa på elefanten efter mamma och pappas, och fick sitta hela familjen på samma elefant. Moltas var supertuff och klev upp på elefanten utan att tveka. Mer otäckt tyckte nog jag och Tård att det var, med inte bara oss själva utan även två barn att hålla reda på uppe
på en ostadig (?) elefantrygg. Vi lunkade iväg så snart vi satt oss till rätta, och Moltas tyckte nog att det var bra coolt. Snart efter vår början stannade elefanten, vände sig tvärs över vägen och uträttade lite behov. Vi hamnade därför efter de andra, men vi kom ikapp såsmåningom eftersom de andra elefanterna också gjorde pauser för att äta eller göra andra saker. Det lunkade på i stilla takt och gungade skönt, och när vi kom upp på en höjd där vi såg vattnet långt nedanför tyckte Moltas att elefanten skulle gå ner dit för att bada lite med oss. Vi är elefanten evigt tacksam att han inte förstod svenska och att han inte gjorde som Moltas ville 😉

När det var färdigridet köpte vi frukt till våra elefanter, och Moltas matade både den och mormor och morfars elefant. Han blev också erbjuden att sitta på elefantens huvud, men då tyckte Moltas att vi faktiskt hade ridigt färdigt på elefanten. Men han matade den vidare tills frukten var slut, och sen gick vi vidare till souvenirshopen där jag köpte ett fint halsband, innan vi gick och satte oss till bords vid en härlig lunchbuffé. Buffén bestod av diverse grytor och woker, och friterade grönsaker med sås. Mycket gott. Ris till förstås och frukt till efterrätt. Tett åt tre bananer och såg ut som en kladdig banan hela han. Moltas åt mest ris och rischips. Sedan kom jeeparna tillbaka och körde oss tillbaka till lägret, där vi hämtade upp vår vagn (efter noggrann genomgång att inte några jättespindlar byggt bo i den), och åkte sedan hemåt i minibussen igen.

Vi var lagom varma, svettiga och dammiga när vi kom tillbaka till hotellet och bestämde oss för att vi skulle ta oss ett bad eller två i hotellpoolen, så det gjorde vi. Det var gudomligt skönt! Sedan vilade vi en stund och tog en tuk-tuk till Patong för shopping på marknad där. Marknaden var dock stängd, men vi lyckades shoppa några t-shirts till Tård ändå. Sen åt vi middag på en fin restaurang vid havet, utomhus. Där åt vi den godaste pepparstek (det gick åt skogen med mina vegetariska tankar) vi någonsin ätit (antagligen gjord på vattenbuffel) och jag lyxade till det med flamberade bananer till efterrätt (men fick bannor av Tård då det visade sig vara sprit i såsen, så sen fick pappa äta upp resten). När middagen var över hann vi med lite shopping till, och jag hittade lite fina smycken som följde med mig hem. Tuk-tuk-färden hem i sena natten var något av det vidrigaste någon av oss varit med om, och vi tackade vår lyckliga stjärna när vi stod utanför hotellet att vi kommit hem helskinnade. Nu var det slut med tuk-tuk-turer för oss för den här resan kände vi, åtminstone under kvällstid. Huah!

Bilder från dag 10 »

Dag 11 – Mamma och pappa på utflykt, bad vid poolen & roomservice-lunch (070122)
I morse tog vi sovmorgon och hann knappt med frukosten (som serverades till halv elva). Åh vad skönt! Mamma och pappa var ute på utflykt idag, så vi hade bestämt oss för att stanna vid poolen, för att slippa släpa barnen i sanden alldeles själva. Moltas och Tett var överlyckliga, de gillade poolen bättre än stranden. Moltas lekte med de andra barnen och Tett badade med oss emellanåt. Och Moltas och Tård åkte vattenrutschkana åtskilliga gånger. När det var dags för lunch gick vi upp till rummet och barnen fick mat, sedan beställde vi upp lunch via roomservice till oss, som vi åt på balkongen (jag åt en god Sa Tay med fläskkött och Tård åt köttfärssås och spagetti) medan småkillarna vilade. Senare framåt eftermiddagen ringde mamma och pappa från sitt rum och berättade att de var tillbaka, och att de skulle vila en stund. Vi passade på att vila en stund med innan vi mötte upp dem för middag senare. Idag blev det middag på restaurang Carmen, som låg nära hotellet. De serverade italiensk mat, och det var supergott. Jag åt en pastarätt med gratinerade grönsaker, och Tård åt en lasagne. Till efterrätt kostade vi på oss en varsin chokladmousse, som var helt underbart god!

Bilder från dag 11 »

Dag 12 – Stranden (070123)
Idag blev det en stranddag igen efter hotellfrukost. Jag och mamma började dagen med en varsin helkroppsmassage för 300 baht. Helt sjukt billigt. Och sjukt skönt. Jag berättade att jag var gravid och de var jätteförsiktiga med magen. Bebisen sparkade vilt där inne, den brukar göra det när jag blir avslappnad, så de lyckades väl bra med massagen 🙂 Efter massagelyx blev det sol och bad och lite pocketläsande, och pappa prutade till sig ett par tuk-tuk-prydnadsbilar till Moltas och Tett (som dock blev dyra trots prutande). Sedan intog vi en sen lunch vid tretiden på Mr Crabs beachclub. Det blev en sweet and sour fläskkött med ris för mig, och en hot röd currygryta med fläskkött för Tård (också med ris till). Pappa valde en grön mildare curry, men det visade sig vara helt fel, den var om inte starkare så minst lika stark som den röda (trots det vi lärt oss på curry-kursen i söndags).

När vi kom tillbaka till hotellet för lite vila var pojkarna jättetrötta och somnade på direkten. Moltas med sin nya röda tuk-tuk i famnen… Jag och Tård slappade på balkongen tills det var dags att göra barnen klara för kvällens middag. Den tog plats på Catch beach club ikväll som nog var Surins finaste ställe (på delad förstaplats med Weaves som vi åt på femte dan). Restaurangen hade både en inne- och en utedel, och vi satt i utedelen som låg på stranden. Det blåste friska svalkande vindar och man hörde vågorna slå mot stranden. Ljuvligt… Allt kändes mycket lyxigt, och maten var såklart lite dyrare än vanligt. Jag åt en rib eye steak som var sådär, med pepparsås och god potatis (jag är en sån som inte gillar senigt kött, även om jag vet att det är ”fint”). Tård åt en god tonfisk-stek med ris, och drog nog vinstlotten (trots att min mat kostade nästan det dubbla). Till efterrätt delade vi på en chockladbrownie och drack gott te. Moltas åt bara lite ris och roade sig resten av tiden med att leka i sanden. Innan det var dags att gå hem och sova gick vi och handlade lite på vår minimart och köpte en kycklingen-tandborste till Moltas, som han genast ville prova innan det var dags att sova. Det är bra med nyttiga leksaker J

Bilder från dag 12 »

Äntligen av med Volvon

Idag gör vi en liten paus i Thailandsdagboken för att rapportera att vi äntligen gör oss av med Volvon som vi aldrig har trivts med. Nu är vi tillbaka hos vårt favoritmärke Toyota. Vår Starlet från 1982 tog oss många mil utan bekymmer, så vi har goda förhoppningar om vår nya 7-sitsiga "snygging".

Vi behöver bara stå ut i 5 dagar till med Volvon. Efter det kan vi köra omkring med våra två (snart tre) barn och ändå få plats med ett par vuxna till. Mmmm… härligt 🙂

Dag 8 – Bamboo och Phi Phi Islands

Jag mådde inget vidare när jag vaknade i morse, men hade ändå gett mig den på att det inte skulle få förstöra dagens utflykt. Jag packade väskan med teer, bananer och vatten, och när mamma och pappa knackat på dörren och kommit och tagit över barnen (som fortfarande sov) så gick vi ner till frukost jag och Tård. Det blev en hyfsat torftig frukost för min del; två koppar te, en tallrik med rårivna morötter och ett antal minibananer.

När vi ätit klart gick jag och ringde till Ving servicetelefon för att höra om de hade några tips om vad man skulle äta. Också ville jag höra hur det var med toaletter på utflykten vi skulle ut på. Det skulle vara ungefär 1 timmes resor mellan öarna då man inte kunde få tag i toaletter, men annars fanns det toaletter (av varierande slag) på öarna. Hon tipsade om att äta vattenmelon eftersom det var mycket vätska i det, och även kokt ris skulle vara bra.

Vi gick till bussen efter samtalet och möttes där upp av en mysko reseledare vid namn Henrik. Han började så fort vi kommit in i bussen att köra reseledarsnack på en blandning av svenska, norska och danska. Oerhört frustrerande, då han översatte varenda småord. Dessutom sa han väldigt få intressanta saker. Ja, ja…

Bussresan till hamnen var alldeles underbar. Det var så vacker natur att man inte ens trodde att det var verkligt. Massor med mulliga berg som reste sig runt om en, med härlig soldis runt. Det var magiskt. Ända fram till vi närmade oss hamnen och mr Henrik tog över och störde oss mitt i all magi med sin inrepade repertoar. Han berättade noggrant hur vi skulle hitta in i hamnbyggnaden, var vi skulle få våra flytvästar etc. Jag höll på att börja fnissa när vi väl kom fram till hamnbyggnaden sen och såg hur fel jag haft i min föreställning. Det var knappt att man kunde kalla det för byggnad, och särskilt stort där var det inte. Och att han ens stått och bemödat sig med att säga var vi skulle ta höger eller vänster var helt oförståeligt, då man bara gick rakt in och såg allt vad hamnbyggnad hette runt sig. Jag hade på hans förklaring föreställt mig en hangarbyggnad a la hamnen i Fort Lauderdale, men det här var så långt ifrån det man kunde komma…

Vi fick våra flytvästar och blev fotograferade så fint i dem, sedan fick vi vårt båtnummer (555) och tog oss ombord på båten vi skulle åka med. Sedan drog vi iväg i vår speedboat, och såg vackra berg runt oss i havet. Vi satt långt bak i båten då man som gravid blivit beordrad att göra det då det slog väldigt mycket i fram. Det blåste skönt i håret och vi satt mest och njöt av utsikten och vinden under hela båtturen.

Första stoppet gjordes efter ungefär 45 minuter, på Bamboo Island. Det var en liten fin ö som var en nationalpark, med kritvit sand och illturkost vatten. När vi gått iland där bjöds det på frukt och vi besökte läskiga djungeltoaletter (huah!). Sedan badade vi lite och gick och strosade på ön och tittade på koraller. Vi stannade bara en timme på ön, sedan var det dags för en båttur igen till nästa stopp, Phi lay lay, som var den mindre av de två Phi Phi-öarna. På vägen dit åkte vi förbi Vikingagrottan, som hette så för att man hittat målningar inne i grottan som såg ut som vikingamålningar. Grottan var nu privatägd och användes till att samla saliv från svalor i (som bodde där). Knasigt men sant. Saliven såldes dyrt och användes i bland annat soppor (liknande gelatin). Blä!

Efter en titt på vikingagrottan åkte vi in i en fin lagun, där vattnet var klarblått och det låg en liten sandstrand nere vid en av klippsluten. Så himla fint. I träden i bergen hängde stooora fladdermöss och det kändes som att man var i en saga (i alla fall om man bortsåg från alla de andra turistbåtarna som åkte omkring också).

Sedan var vi äntligen framme vid nästa badstopp, som var på Maya Bay, där filmen ”the Beach” spelats in. Där gick vi iland, och vi tog en promenad till andra sidan ön. Det var sand över hela ön, men trots det förbannade jag mitt beslut att lämna skorna i båten, för det sprang ödlor och annat otäckt i den djungel-skogen som man var tvungen att gå igenom för att komma till andra sidan. Jag kände mig sjukt rädd när jag gick där alldeles barfota bland (kanske) en massa giftiga djur. Framme vid andra sidan hittade vi en myr-karavan som gick på ett sjukt långt led på väg hem till sitt träd där de tydligen bodde.

När vi tagit oss till andra sidan ön, och sen tillbaka igen, hann vi precis med ett snabbt dopp innan det var dags för båten att åka vidare till stora Phi Phi-ön (eller jo, jag hann förresten ta ett kort åt tre tjejer med som övat LÄÄÄNGE på sin ”the BEACH-pose” för kortet jag skulle ta. Vi kom på i efterhand att Tård borde fotat med vår kamera samtidigt, för de såg så roliga ut att det hade varit skoj att visa er med)…

Då vi kom till stora Phi Phi-ön väntade lunch där på en hippie-restaurang. En buffé som var sådär enligt Tård. Själv åt jag bara lite ris och en banan, och drack te. Och efter middagen fick de som ville (och som hade bra kondition) följa med reseledar-Henrik upp till ”view point”, som var ett utsiktsställe på ön, ca 350 trappsteg rakt upp. Jag hade jättegärna hängt med på det, men kände att läget kanske inte var helt rätt när man är matförgiftad och dessutom är gravid (och utöver det inte har någon vidare kondition). Men nästa gång, då jäklar…

Vi andra, som inte följde med dit, fick gå i samlad tur över hela jäkla ön för att få se var båten skulle hämta oss en timme senare. Sedan var det bara att skynda sig att knata tillbaka till början av ön igen och ta sig över ön på egen hand. Det fanns en jäkla massa shopping och fina små bungalows överallt och ön var vacker och pittoresk. Toaletterna vi hittade däremot var något av det vidrigaste jag sett, och efter att ha fått syn på en närmare 10 cm stor kackerlacka som sprang och gömde sig inne på en av damernas-toaletterna insåg jag att nä, så kissnödig skulle jag aldrig bli att jag skulle sätta mig på den toaletten…

Vi hann med att handla lite smågrejor innan det var dags att rusa till båten där vi skulle mötas kvart i fyra. Vi var där ganska prick i tid, men ingen båt syntes till. Vi kollade runt omkring oss, men nä, inte en människa vi kände igen heller. Vi började fundera om vi verkligen kunnat missförstå mötesplatsen. Men nä, vi insåg snart att vi blivit lämnade på ön. Jag tog snabbt upp min telefon och ringde till Vings servicetelefon (och tackade min lucky star att jag varit d&a
ring;lig så att jag lagt in deras nummer för att kunna ringa dem i morse). Jag berättade hur det stod till och de var ganska snabba med att försöka kontakta en av reseledarna som var med på vår tur. Innan de hade fått tag i dem kom dock vår båt farandes, och ut från båten hängde mr Henrik himself. Han var hyfsat stressad och bad om ursäkt typ 1000 gånger. De hade helt enkelt åkt ifrån oss, eftersom alla var på båten (trots att tiden inte var inne för avgång). Som tur var hade en av passagerarna saknat oss när de kommit en bit (tack!). Henrik skyllde dock ifrån sig på den thailändska reseledarhjälpen han hade med sig och sa att det var hon som räknat in fel antal. Men han fjäskade rätt hårt för oss ändå under resten av resan och kom och bjöd på frukt och var väldigt trevlig.

När vi närmade oss hamnen därifrån vi skulle åka bussen tillbaka till hotellet visade det sig att tidvattnet gjort sig påmint, och vi kunde inte köra in med båten till stranden pga det låga vattnet, utan fick vada in från båten. Ganska rolig syn när alla kom med lyfta kjolar och shorts och försökte ta sig in till land utan att blöta ner sig allt för mycket. Ja, sedan bar det av med buss tillbaka till hotellet igen. Vi gick upp till vårt rum där mamma, pappa, Tett och Moltas väntade. Klockan var drygt halv sju på kvällen, och vi gjorde oss iordning direkt för en gemensam middag ute. Vi hittade till en pizzeria längst ner på gatan, där de tydligen serverade sagolikt god pizza. Jag som gick på magonts-diet åt ris med lite grönsaker istället för pizza, så jag fick inte ta del av den goda pizzan. Inte i dag i alla fall, men jag har blivit lovad ett återbesök på pizzerian innan vi åker hem igen! Moltas vill nog också gärna ta ett återbesök, för han hittade ett fint akvarium med fiskar att sitta och titta på (och brydde sig inte ett dugg om att han satt mitt i vägen för alla servitriser där han satt på golvet och kikade på fiskarna).

När vi kom upp till hotellrummet igen efter middagen var både Tett och Moltas tämligen lättsövda efter en heldag med mormor och morfar vid poolen. De hade båda badat massor, och Moltas hade lekt med nya kompisar. En svensk jämnårig kille som hette Harry och en söt liten australisk-turkisk tjej vid namn Ella. Också hade Moltas och morfar såklart åkt en massa vattenrutschkana med…

Bilder från dag 8 »

Fortsättning följer…

Dag 5-7 Strand och tand

Dag 5 – Stranden (070116)
Idag var det stranddag igen och vågorna gick höga även idag. Moltas var utrustad men nyinförskaffade simglasögon och var redo att möta vågorna. Eller nja… Men morfar och pappa lekte friskt i vågorna i alla fall tillsammans med luftmadrassen som inhandlats samtidigt som simglasögonen.

Vi åt lunch på hotellet idag och tog sedan en stunds vila innan kvällens middag. Pojkarna sov medan jag och Tård myste och åt godis på balkongen. Middagen sedan avnöjts på en riktigt lyxig restaurang med inredning som hade kunnat vara plockad ur senaste numret av hippaste inredningstidningen. Rätt förvånande för att vara här om man säger så. Det märktes förstås på prislappen, men var väl värt besöket ändå. Jag åt en god kyckling med cashew-nötter och ris, och Tård och mamma och pappa åt teriyaki-lax. Lyxade till det med en dessert idag med, med chokladmousse för mig och en mastig chokladkaka för Tård. Mums. Oj förresten, höll på att glömma. Idag gjorde vi en massa strandfynd… alla strandförsäljare fick visa vad de gick för och vi prutade hej vilt. För mig blev det bland annat en fin klänning. Eller förresten, det blev ju två. Det är roligt att handla när det är billigt 🙂

När vi kom in i vårt rum efter middagen fick vi en obehaglig överraskning. En liten äcklig ödla hade letat sig in i vårt rum och satt och häckade precis ovanför dörren. Jag sprang ut och ner till pappa som fick komma till undsättning och skrämma bort ödlan från vårt rum. Han hade prutat till sig en ofantligt billig sop under stranddagen, så han hade vapen. Imorgon blir en sån sop det allra första jag ska inhandla, ifall vi nu skulle stöta på några mer otäcka djur och pappa inte skulle finnas i närheten…

Bilder från dag 5 »

Dag 6 – Tuk-tuk till Karon beach (070117)
Idag tog vi efter många funderingar (igen) en tur med tuk-tuk (efter att med säkerhet kollat så att det inte fanns säkerhetsbälten i minibussarna). Det bar av till Karon beach, där vi ägnade oss åt sol och bad. Det var skönt såklart, även om det var lite fiskar i vattnet (som jag inte är så förtjust i) och lite småstickig känsla emellanåt när man badade (ingen förstod vad det var men alla kände det). Självklart blev det idag även ett inköp av en geckoödle-kvast på stranden (inte lika billig som den pappa köpte igår, men 10 kr för ett oumbärligt vapen kändes helt ok). Vi köpte goda ananasklubbor på stranden, och sedan blev det lunch på Buffalo Steak där mamma och pappa ätit när de var här för tio år sedan. Tård åt gott kött och potatis med bearnaise, och Moltas och jag åt köttfärssås och spagetti. Efter en liten shoppingrunda gav vi oss av hemåt mot Surin igen, och mamma upptäckte Tetts första tand i tuk-tuken. När vi kom hem vilade vi en stund och jag kände mig lite halvdålig, så på kvällen blev det middag på hotellet. Jag höll mig till en trist (och rätt äcklig) nudelsoppa på grund av magont, och sen blev det tidig sänggång.

Bilder från dag 6 »

Dag 7 – Stranden, lunch på strandrestaurangen, roomservice (070118)
I morse tog vi sovmorgon och mötte upp mamma och pappa nere vid stranden. Jag kände mig lite sådär i magen idag med, så jag låg mest i skuggan och läste, det var skönt. Moltas lekte i sanden som vanligt och Tett satt i vagnen och jollrade och sov om vartannat. Jag envisades med att försöka känna hans nya tand emellanåt, men det gillades inte direkt… Lunchen idag intogs på en av strandbarerna. Tård käkade pizza och jag nöjde mig med en portion kokt ris. Men den var Moltas högst aspirant på, så han fick äta upp det istället, jag hade ändå så ont i magen att jag inte var nåt vidare sugen på att äta nåt alls.

 

Efter lunchen gick vi upp till hotellet och vilade en stund, och Tård ringde Birgitta för att få tips om vad jag kunde stoppa i mig för nåt för magen. Eftersom jag är gravid får jag nämligen inte äta några magmediciner. Hon tipsade om banan, blåbär, morötter, ris och te. Vi hade med oss vätskeersättning köpt till barnen, men jag ville inte riskera att göra slut på det ifall barnen skulle komma att behöva det senare under resan… När kvällen kom och det var dags för middag kände jag mig för dålig för att gå ut, så vi stannade inne och beställde middag via roomservice, medan mamma och pappa gick bort till Stars och käkade. Tård åt Sa Tay och jag åt en soppa idag med, och lite bröd fick jag i mig också. Bananer hade jag lyckats beställa via roomservice med (trots att det inte stod på menyn och trots att hon som tog emot beställningen inte pratade engelska), så jag tryckte i mig några sådana och typ 100 koppar te. Lite senare kom mamma och pappa och knackade på dörren och lämnade in isteer de köpt till mig och berättade att de träffat svenskar från hotellet på restaurangen, som visst hade någon vätskeersättning som jag skulle kunna ta när jag är gravid. Tård gick och knackade på hos dem och fick låna tabletterna ifall jag skulle bli sämre. Med kylskåpet och väskan laddad med teer, bananer och vätskeersättning gick vi och la oss för kvällen och hoppades på att jag skulle må bättre imorgon. Då var det nämligen dags för min och Tårds första utflykt på tu man hand (eller ja, med resten av alla turister, men utan barn i alla fall)!

Bilder från dag 7 »

Fortsättning följer…

Resedagbok, dag 1-4

Ja, här kommer första delen av vårt Thailandsäventyr. Vi har gjort en uppdelning där vi här skrivit lite om varje dag, med länk till bilder för respektive dag. För de dagar där vi gjort utflykter eller haft extra äventyrliga dagar kommer egna inlägg som följer de kommande dagarna.

Men lite kort kan vi väl säga att väderprognoserna för tiden vi var i Thailand inte stämde något vidare. Mestadels moln, åska och stor risk för regn visade sig vara ständig sol, ett och annat litet moln som rusade förbi och ett par nätter med kraftigt regn och nån åskboll. Helt perfekt med andra ord.

Vi har förutom att såklart njutit av det vackra vädret (30° varmt i skuggan varje dag, och som lägst 28° varmt i havsvattnet) hunnit med att åka vattenbuffel och tuk-tuk, rida elefant, mata apor och att bli frälsta av en buddistisk munk (oreligiösa som vi är så hade vi båda svårt för att hålla oss från att fnissa när munken i fråga skvätte vatten i våra ansikten och mumlade nåt oförståeligt i sin frälsning).

Det har i alla fall varit en toppensemester, och de fyra första dagarnas dagbok följer här nedan (obs! det är i vissa fall låååång läsning). Bilderna i mapparna är lösenordsskyddade, men det är samma namn och lösen som gäller som tidigare. Har ni tappat bort dem så hör av er till mig eller Tård så får ni dem på nytt.

Dag 1, avresedagen (070112)
Idag vaknade barnen oväntat och ovanligt tidigt. Kanske var de som vi lite spända på resan. I alla fall Moltas som har gått i flera veckor och räknat dagarna tills han ska få åka flygplan med mormor och morfar… Kanske var det lika bra det, för dagen blev lagom stressig trots att vi packat och haft allt klart i god tid dagen innan. Det tar ju alltid sin lilla tid att få barnen iordning, få i dem frukost och att fixa alla de där sista smågrejorna man glömt, som bara måste fixas när man ska vara borta i två veckor. Men strax innan tolv bar det i alla fall av mot Arlanda. Inte mer än tio minuter senare än vad vi räknat med att åka, så fortfarande i god tid för att hinna innan incheckning. Både jag och Tård blev iskalla när bilen rasslade till och stannade när vi körde ut från parkeringen. Och sen inte ville starta igen. Jag hann tänka tusen tankar… hur får vi med oss all packning på buss, hur ligger vi till i tid om vi ska ta oss dit med buss, och så vidare. Som tur var startade bilen i alla fall efter många försök, och vi drog iväg mot flyget. Framme där mötte mamma och pappa upp oss och hjälpte till att forsla ur packning och barn ur bilen, och Tård åkte vidare och långtidsparkerade bilen. Vi andra försedde all packning med adresslappar, fixade påsar till barnvagnarna och flyttade över alla vätskor etc som vi skulle ha med oss i handbagaget till återförslutbara plastpåsar. Efter att Tård åkt på sightseeing runt flygplatsen nåt varv så mötte han upp oss och vi gick och ställde oss direkt i incheckningsdisken. Vi funderade lite över hur dyr överviktsersättningen på barnens väska skulle bli och räknade med ca 750 kr. Som tur var så kommenterade kvinnan i incheckningsdisken bara att det var på gränsen att den fick följa med överhuvudtaget, eftersom de hade en maxvikt på 32 kilo per väska, och vår väska vägde 32,1 kg… pjuh. Inte behövde vi betala nåt heller, snälla människa!

Innan vi klev på flyget hann vi med en fika/lunch vid gaten, och jag åt en osannoliktgod räk- och äggmacka. Moltas bad om en chokladboll och fick en sån, det är ju ändå semester! Sen var det dags att kliva på flyget. Moltas var mycket uppspelt. Vi fick som tur var en spädbarnsplats med plats för en vagga/säng till Tett (vi hade bokat det, men inte fått bekräftat att vi skulle få det ändå). Sen lyfte planet och Moltas kom väl ihåg från flygningen till London att det var välling som gällde när planet skulle lyfta… Tett fick sig en slurp han med, och sen var det fullt sjå med att försöka få Tett att sova. Men han stenvägrade. Trots att han var jättejättetrött var det alldeles för spännande att flyga för att han skulle kunna sova. Jag, Tård och mamma turades om att vagga honom och försöka hålla honom på gott humör, men nä, han bara vägrade sova. Moltas fick mat sedan, och åt med ganska så god aptit. Sedan visade de filmen Bilar på tv:n, och Moltas var helt lyrisk och satt som ett ljus och tittade på filmen. Efter filmen var slut somnade Moltas gott på golvet under Tetts vagga (nedanför våra fötter), och efter ytterligare nån timme somnade äntligen Tett till i sin vagga (då hade vi lyckats fått i oss mat trots en besvärlig Tett, inte helt lätt om ni betänker hur smidigt det brukar vara att äta på ett flygplan utan en gnällig unge i famnen). Jag och Tård passade på att sova en stund då med, och fick väl ett par timmars sömn innan det var dags för frukost. Klockan sex på morgonen Thailändsk tid, men bara klockan ett på natten svensk tid. Så tidigt hade ingen av oss ätit frukost förut… Det var korv, rösti och ägg. Mycket gott faktiskt.
Klockan halv tre svensk tid landade vi i Phuket. Men i Phuket hade en ny dag tagit sin start, och klockan var där halv nio på morgonen. Med 24 graders värme och soldis. Äntligen framme!

Bilder dag 1 »

Dag 2, första dagen i Thailand (070113)

Så fort planet landat så började Moltas tjata om att bada. Jo, han var inte ensam om att vilja hoppa i poolen vill jag lova… Men det var några timmar tills dess… vi väntade tills de flesta gått ur planet och tog oss ut vi med. Sen var det lång väntan i passkontrollen, och alla skulle fotograferas och få typ sjuttioelva stämplar var i pass och överallt. När vi äntligen tagit oss igenom den kön så stod våra väskor och väntade på oss, och vi tog ett snabbt toabesök innan vi tog med oss våra väskor och gick ut för att leta redan på rätt buss. Värmen som slog emot oss när vi kom ut kändes helt ljuvlig. Och inte var det så vidare disigt heller utan gassande sol. I bussen var det om möjligt än varmare, men som tur var behövde vi inte vänta så länge innan vi gav oss iväg. En svensk guide kom in och berättade lite om Phuket och gav lite tips, sedan lämnade hon över till en thailändsk herre som blev vår guide. Han pratade ganska oförståelig engelska (var nästan bättre på svenska faktiskt), men det man förstod av vad han sa var intressant i alla fall. Vi åkte förbi där filmen ”Goodmorning Vietnam” är i
nspelad, och han berättade om omgivningarna. Vi fascinerades över trafiken (vet ni förresten att det är vänstertrafik i Thailand?), och insåg snart att trafiksäkerhet inte är något de vet så mycket om. Vi såg alldeles för många flakbilar fullastade med barn på flaken, och hjälmarna på mopedisterna var lätträknade. Jag såg förresten en hjälm, på en pappa som körde sin fru och son bakpå. De hade dock inga hjälmar…
Framme vid hotellet mötte en svensk guide upp och och instruerade oss att fylla i papper för att få våra rum. Mamma och pappas (och många andras med dem) rum var inte klart och de skulle inte få det förrän klockan två. Men som tur var var vårt rum klart, så vi tog med oss väskorna dit och packade upp lite och gjorde oss iordning för ett dopp i poolen. Moltas var vedervärdigt trött (och antagligen hungrig) och skrek mest att han ville bada, medan vi sprang omkring och försökte fixa allt för ett bad. Solskyddsfaktorer, solhattar, badkläder, handdukar, mat till barnen och allt sånt som skulle med.
När vi kom ner till poolen hoppade jag och Moltas i och Tård och pappa gick och kollade menyn i poolbaren. Det fanns mycket gott där, och de bestämde sig för att det fick bli en brunch först och främst. Jag hoppade upp ur poolen och fick efter mycket om och men med Moltas på att vi skulle äta lite först innan vi skulle bada mer (och åka vattenrutschbana). Vi fick en snabb invänjning vid Thailändarnas tempo, och både väntan på menyer, luncher och sedan att få betala tog overkligt lång tid. Men lunchen var god, jag stoppade i mig en grillad ost- och skinkmacka med pommes och den ljuvligt goda milda löken som bara finns utomlands. Tård käkade hamburgare och Moltas korv. Pappa drog vinstlotten med mexican ribs… Tett vilade gott i vagnen medan vi andra åt.
Efter lunchen var det vattenrutschbanan som gällde, och Tård, pappa och Moltas åkte väl typ 100 gånger. Vi solade och badade en liten stund till, sedan gick vi upp till rummet för en välbehövlig lång vila. Vi hade väldigt lättsövda barn vill jag lova, och Moltas somnade gott trots att han var på ett nytt ställe, i ett eget rum med egen säng. När vi vaknat och tagit en dusch klädde vi oss för en thailändsk sen middag. Mamma och pappa kom och knackade på dörren vid åtta-tiden och vi gick till en restaurang i närheten. Alla åt thailändskt såhär första kvällen (utom Moltas som åt kycklingnuggets och pommes). Jag åt en rätt så god kycklingrätt med nudlar, och Tård åt kyckling med cashewnötter (som var lite hot med hela chilipeppar i). Sen tog vi en promenad neråt stranden och kollade in alla strandbarer och hittade en liten strandbutik. Där blev det ett par croc-kopie-skor till Moltas. Pappa prutade loss på dem och en hink med spade till Moltas. Jag för min del tyckte att det kändes lite onödigt att pruta på ett par skor som kostade 30 kr 😉 Sedan handlade vi lite på minimarten vid hotellet innan vi gick upp till våra rum igen. Tett somnade snabbt i sin säng efter lite gröt och blöjbyte, och Moltas som inte åt så mycket på restaurangen gjorde vi iordning en syltmacka och lite yoghurt till som han åt i sängen medan han tittade på Cartoon-kanalen på tv (Scooby-doo och Flinta på thailändska, det ni) till klockan var över tolv, då vi stängde av tv:n och Moltas slocknade direkt. Jag och Tård myste och fikade lite te och godis i sängen innan vi skulle släcka. Och just nu ligger Tård och sover gott bredvid mig här i sängen medan jag ligger och skriver. Nu väntar några timmars sömn, och imorgon blir det frukostbuffé och sedan stranden för hela slanten. Mmmm, jag kommer att sova gott inatt…

Bilder dag 2 »

Dag 3 – Stranden och middag och shopping i Patong (070114)

Idag letade vi oss ner till stranden efter hotellfrukost. Vi skulle hitta mr Crabs beachclub för att få låna gratis solsängar och parasoller där genom hotellet. Mamma och pappa gick före och vi traskade ner efteråt, efter att ha bokat lite utflykter och frågat vingguiden om ditt och datt. När vi hittade igen mamma, pappa och barnen och lagt oss till rätta kom en madame och menade att vi inte låg på Crabs solstolar, så hon ville ha betalt eller så fick vi flytta oss. Efter mycket om och men hittade vi lediga stolar hos Crab (färg på parasollerna var det som skiljde dem åt). Sedan var det sol och bad som gällde. Och vid varje kallsup första dan blev man lika förvånad och äcklad av saltvattensmaken… Det gick lagom stora vågor och Moltas lekte både i vattnet med oss och i sanden med hinken och spaden som mamma och pappa köpte till honom igår. Efter några timmar kände vi oss ganska strandnöjda och gick upp till hotellet för en lunch. Jag och Tård tog en varsin grillad ost- och skinkmacka med pommes, och Tård kände sig hyfsat snuvad på konfekten när pappa istället valde en Sa tay som visade sig vara små grillspett av kyckling, nedstuckna i en ananas, med jordnötssås till. Pappa var å andra sidan mycket skadeglad åt Tårds nerköp 😉 Än en gång hade han dragit vinstlotten vad gällde matval…

Efter lunch och lite vila tog vi en tuk-tuk in till Patong. Tuk-tuk blev det efter mycket om och men. Det känns inte helt säkert att åka i en liten självihopsnickrad plåtbil med flak med barnen, utan säkerhetsbälten eller nåt. Men alternativen är tyvärr inte så många, det finns tydligen inte säkerhetsbälten i bilarna heller, och de går ju betydligt fortare än tuk-tuk:arna. Pest eller kolera med andra ord. Pojkarna spändes fast i selar på oss, och sen bar det av. De däremot, pojkarna, njöt i fulla drag. Både av den roliga turen och av att det fläktade skönt i värmen. I Patong blev det en del shopping och middag med underhållning av falskspelande thailändskor och en livsfarlig eld-lekare. Vi satt alldeles för nära mannen med elden för att man skulle känna sig helt trygg, och leksakerna han tände eld på och slängde runt med såg högst hemmagjorda ut… Middagen idag blev i alla fall några vårrulle-liknande piroger med ris, de var helt ok, men inget särskilt. Efter vi fyllt på matförrådet blev det shopping igen och vi kom hem två Ullis-linnen, en Ullis-klänning, två Moltas-t-shirts (varav en en gräslig Cars-t-shirt som Moltas bara ÄLSKAR) och ett par Tett-shorts rikare (och knappt några baht fattigare) och kände oss mycket nöjda. Och desto mer nöjda med att även tuk-tuk-färden tillbaka förlöpt utan problem. Sent var det när vi kom hem till hotellet igen, och trots att småkillarna somnade ovaggade blev jag och Tård liggandes till halv fyra på morgonen efter en kväll där vi sett alldeles för många snuskgubbar. Vi dis
kuterade äckliga gubbar som kommer hit och köper thailändskor, prostitution som helhet och huruvida porr borde vara tillåtet eller inte. Vi var rörande överens på de flesta punkterna men kunde naturligtvis inte låta bli att äcklas av vad vi sett. Hua!

Bilder dag 3 »

Dag 4 – Stranden (070115)
Trötta masade vi oss upp när klockan ringde och gav oss iväg ner mot frukosten för att träffa mamma och pappa där. De tog Tett med sig och gick ner till stranden medan jag, Moltas och Tård åt frukost, och sedan följde efter. Idag gick vågorna höga i havet, och när vi kom ner till stranden och mamma och pappa hoppade i för att svalka sig så blev de snabbt överraskade och översköljda av en stor våg. Jag och Tård gick ut och lekte lite i vågorna, och hade även med oss Moltas och Tett några gånger, men bara med följden att de båda blev lite småskraja av de höga vågorna. Några timmar senare blev det en lunch på en av strandrestaurangerna. Jag åt en god kyckling med peppar och rostad vitlök, med sweet chili-sås och ris. Tård åt en Sa tay som visade sig vara lite sämre än den pappa ätit på hotellet (även om jag gillade den här jordnötssåsen bättre, men kanske för att jag inte är någon älskare av traditionell jordnötssås).
Efter vila skulle vi leta en restaurang för kvällens middag, och stötte på ett äldre svenskt par på vår jakt, som tipsade om en fin restaurang med svenska ägare en bit bort. Vi tog vara på deras tips och knatade iväg några hundra meter bortåt Bang Tao (by) och hittade den mysiga restaurangen. Ägarna kom och pratade och berättade att de hade haft restaurangen i fyra år. Innan deras flytt till Surin (Phuket) hade de bott i 12 år i Hong Kong. De verkade ha ett skönt liv i Thailand, och gick mest omkring och minglade med gästerna hela kvällen (mestadels svenska gäster). Vi åt alla en god bruschetta till förrätt (förutom mamma som hittat Calamares på menyn för första gången under den här resan), och sedan blev det kyckling med cashewnötter för mig och en kyckling med peppar och vitlök (sån som jag ätit till lunch idag) för Tård. Moltas fick köttfärssås och spagetti och åt för första gången upp varenda smula på tallriken utan minsta gnäll. Antar att det ger toppbetyg till restaurangen…

Bilder dag 4 »

Fortsättning följer.

Lejonrädd i djungelhyddan

Vi tyckte vi hade en lysande idé när vår första son skulle få en riktig djungelhydda. Det började med en djungelgrön hemsida fylld med palmer, apor och annat djungligt. Sen blev det rummet. Det målades med gröna väggar, pryddes med bambuväggar- och stänger, hängdes upp djungellöv i taket, lianer, repstegar och fylldes med lejon, apor och andra djungliga djur (ja, ja, så djungligt nu ett lejon är). Ett stort lejonhuvud hängdes på väggen och en tigerfäll lades på golvet. Och ja, rummet blev riktigt riktigt djungligt och jättemysigt. Tyckte vi…

 

Moltas har nu, efter tre år i en djungelhydda, utvecklat en lejonskräck, och måste ständigt stänga dörren om sig i rädsla att ett lejon ska komma och ta honom. Och lejonhuvudet på väggen har fått plockas ner då Moltas blir livrädd när han ska sova med ett par lejonögon stirrandes på sig. Så bra var den idén med en egen djungelhydda.

 

Tetts planet

Tett ska få en egen planet och ett rymdrum. Undrar vilken som kommer att bli hans största fobi. Fallande meteorer? En sak lär vara säker, lillebror kommer nog inte att gå i Fuglesangs fotspår, inte om han reagerar på samma sätt över inredningen i sitt rum som storebror i alla fall…



Borta bra men hemma bäst

Jo, det känns som en passande rubrik (och ett bra ordspråk), för det är allt skönt att komma hem efter två veckor hemifrån. Men trots att det känns skönt att vara hemma, känns vissa saker med hemkomsten oerhört tunga. Till exempel…

 

– Att den heta sanden mellan tårna byts ut mot snöknaster under skorna

 

– Att 30° varmt i skuggan byts mot -10° kyla

 

– Att goda restaurangmåltider ska bytas ut mot trista matlådor

 

– Att hotellfrukostbuffén ska bytas ut mot havregrynsgröt med lingonsylt (även om det just idag var oerhört gott med "svensk frukost")

 

– Att baden i havet och den drygt 600 kvadratmeter stora poolen byts ut mot bad i ett halvsunkigt badkar i ett yttepyttebadrum (heta badkarsbad under vintern är i och för sig inte heller fy skam, men i jämförelse ter de sig ganska bleka)

 

Senare under veckan kommer det att komma resedagbok och bilder från resan. Och under 14 dagar med inte så mycket annat att göra än att svalka sig i havet mellan solstrålarna så har vi haft mycket tid att filosofera, undra och fundera kring olika saker som vi bestämt oss för att undersöka närmare. Dessa funderingar kommer att dyka upp här på twum framöver, under rubriken "fakta". Look forward… 🙂