Hittade en intressant artikel på resume häromdagen, som visar på att kvällstidningarna (eller ja, i det här fallet Aftonbladet) tappar i upplaga. Det är ju helt underbart… Läs artikeln här och läs gärna kommentarerna under artikeln med. Och visst är det så att det är hemskare att folk köper och läser skiten än att Aftonbladet skriver det (de tjänar ju åtminstone pengar på sina lögner).
Inte ens när vi var i Thailand slapp vi undan dess hemska löp, se bild…
Man får sig ganska många goda skratt när ens barn har börjat prata. I morse innan vi skulle gå till dagis kom Moltas springande, drog upp tröjan och sa "Jag har nya tuttar".
Låter som något en nyopererad silikonstinn dokusåpa-blondin skulle kunna göra. Man undrar bara var han har fått det ifrån.
Ett annat exempel är när morbror Daniel skulle komma och hälsa på Tett för första gången. Moltas rusar till dörren när Daniel kommer, och när Daniel frågar var lillebror är så pekar Moltas på Tett och säger "Där. Vi har köpt honon".
Såhär i schlagertider när varenda person sitter bänkad framför melodifestivalen på lördagkvällarna (med final i lördags) så kan man bli fascinerad över hur få som faktiskt erkänner att de kollar på melodifestivalen. Särskilt när alla kan sjunga med i låtarna när de spelas på radion veckan efter… Läste en krönika av Emma Hamberg i City förra veckan. Den stämmer ju fasansfullt väl, och man undrar lite varför?
Läs den ni med: Emmas krönika i City
Jag är i alla fall galet förtjust i melodifestivalen, och är, trots att jag faktiskt gillar klassiska schlagers med, väldigt glad att festivalen tagit den vändning den gjort. Och jag undrar om det kommer att hjälpa upp melodifestivalens rykte. Kommer alla med stolthet nån dag säga att de ska ägna lördagkvällen åt att titta på melodifestivalen? Jag hoppas det.
Nu är lördagsunderhållningen över för i år (förutom stora finalen den 16 maj), och The Ark gick vinnande ur tävlingen. Bara det är bevis nog för mig att det inte bara är schlager-tanter som jag som tittar på melodifestivalen, för de röstar inte på The Ark. Själv höll jag Marie Lindberg och Sarah Dawn Finer som favoriter, och tror att Sarah hade sopat banan i Finland. Är inte lika säker på The Ark, men tycker ändå att det var roligt att de vann. Sebastian och Andreas Johnson låg bland mina favvisar med, medan Anna Book, Tommy Nilsson, Sanna Nielsen och Måns låg i absoluta botten, och hade inget där att göra. Men en före detta karriär som schlagerstjärna, vibrato på varenda ton eller en snygg näsa (?!) kan tydligen ge en finalplats.
Vad tyckte ni? Vann rätt låt? Står ni för att ni kollar på melodifestivalen, eller är ni smygare? För att alla kollar, det är jag övertygad om 🙂
En anledning till detta skulle väl kunna vara att par som diskuterar väldigt mycket (hmm… kan vi räknas som ett sådant?) får mer och mer lika åsikter. Detta eftersom den ena parten kanske har en mer genomtänkt åsikt i frågan (inte alltid samma part ska jag väl förtydliga ;-), och därför kan komma med bättre argument. Även om man inte alltid erkänner det direkt så ändrar man ju åsikt om man får de rätta argumenten serverade. Det är väl i princip hela syftet med en diskussion. Men så länge det finns nya ämnen att diskutera så växer ju båda personerna och även förhållandet.
…men det är klart, den dagen det tar slut på ämnen att diskutera (alltså att man har fått samma åsikt om allt) då kanske man kan räknas som en person – men än så länge känner jag mig inte så orolig för att de ska ske med oss.
Fotnot: Vi är väldigt glada att våra barn inte blev just den kombinationen av våra utseenden som bilden visar.
Det är väl kanske inte så jättekonstigt att det är så himla svårt att välja namn till sina barn. Ett namn ska ju hålla i evighet, och passa såväl en 3-månaders bebis som en 30-åring eller en 90-åring. Så hur gör man sitt val?
Vi gjorde väl egentligen inget medvetet val att våra barn skulle ha "ovanliga" namn. Vi hade hört namnet Moltas långt innan vi planerade barn, och bestämt att det skulle vår son heta om vi skulle få någon sådan. Så att Moltas fick heta Moltas var rätt självklart. Men om han hade varit en flicka så skulle det ha blivit en Cornelia, dvs ett inte alls så ovanligt namn. När Tett föddes hade vi egentligen också bara ett pojknamnsalternativ, och det var Tett. Då hade vi ju liksom ramlat in på spåret "ovanliga namn", och det skulle ha känts helt fel att döpa nästa barn till Lars eller Peter. Flicknamn hade vi också ett på lut då, ifall det skulle ha blivit en lillasyster (dock var Cornelia vid det här laget ratat som namn, så vi får väl vara glada att det inte blev en tjej första gången med tanke på hur snabbt vi tröttnade på det namnet 😉
Nu är det tredje gången gillt, och ja, med tanke på ovanligheten på våra namn hittills är det kanske inte så konstigt att fantasin börjar tryta. Nu ska det ju inte bara vara namn som passar en pojke oavsett ålder, utan namnet ska ju dessutom passa ihop med storebrorsornas namn. Och helst vara lika ovanligt. Om det blir en tjej har vi kvar namnet från när Tett låg i magen, men pojknamnet, ja, det känns svårt…
I dagens VLT hittade jag en artikel om ovanliga namn på bebisar. Jag blev jätteglad och satte mig ner för att hoppas få inspiration. Men som vanligt med "ovanliga namn"-artiklar så var det varken ovanliga eller roliga namn som var med i artikeln. Som vanligt upptogs dessutom lika stor del av artikeln av de mest vanliga namnen. På pojklistan där toppar nu Lucas och Oscar som vanligaste namn. Och visst vore det lättare om vi skulle välja ett namn från den listan. Men nä, nu när vi börjat vårt namngivande som vi gjort så vill vi nog avsluta det i samma anda. Med andra ord så tar vi hemskt gärna emot tips på udda, roliga och fina (eller "knarkiga" som mr Leijon väljer att kalla dem) namn som passar på en Wennerborgspojke.
Lycka till och tack på förhand för era tips…
Hörde nåt dumt på radion idag. Som trots att det var så dumt garanterat kommer att få rubriker i tidningarna. Någon undersökning hade nämligen visat att ungdomar som spelade bilspel (på dator/tv-spel) kör fortare när de kör bil i verkligheten än de som inte spelar dataspel. Och jag skulle bra gärna vilja veta hur de ens kan förvänta sig att en sådan undersökning ska kunna ge något som helst relevant resultat.
För det första. De som väljer att spela bilspel är antagligen intresserade av bilar = benägna att köra lite fortare än gemene man.
För det andra. Undersökningen hade gjorts på unga män. Det är känt sedan tidigare att unga män är de som kör fortast i trafiken. Därav sjukt höga försäkringspremier för unga män (eftersom de orsakar flest olyckor).
För det tredje. Om de nu gjort undersökningar bland unga män som spelar spel. Hur vet de att medelålders män som inte spelar bilspel kör långsammare? Eller tanter i min ålder som heller aldrig hållit i en spelkontroll? Eftersom jag får räkna mig till en av de "fortkörare" som finns så känns deras undersökning helt missvisande. Framför allt eftersom jag, för att jag gillar att köra bil/känner mig säker på vägen/kör fort, tveklöst skulle välja just ett bilspel om jag någon gång skulle komma på tanken att spela dataspel. Bara för att jag gillar att köra fort. Jag har dock väldigt svårt att se att det skulle vara åt andra hållet. Dvs att en person som alltid kör laglydigt och kommer på att den ska testa att spela dataspel efter det börjar köra som en vettvilling. Nä, jag köper inte det.
Det är lite som att ta för givet att alla som spelar krigsspel vill åka till Bosnien och kriga. Eller att alla som dödar sina fiender i spel kommer att gå ut med skjutvapen på gatorna. Jag kan förstå en rädsla för dataspel för barn, barn som inte har förmåga än att skilja på verklighet och saga. Men jag tror ändå att de flesta vuxna har förståndet att avgöra skillnad mellan spel och verklighet. Och jag hoppas att de som försöker få dataspel att vara något farligt ändå gör en mer övergripande undersökning nästa gång. Och kanske försöker se det positiva i att fortkörarna ägnar sig åt att spela spel istället för att vara ute på vägarna, där de kanske skulle vara ännu oftare om de inte hade möjlighet att köra racer på datorn…
Eftersom diskussionen angående lagar eller inte lagar har blivit så het här på twum så släpper jag ännu ett diskussionsunderlag. Here you go!
Apropå tidigare diskussioner på twum gällande valfrihet ang snus, fett, socker och alkohol, så tar jag nu upp en annan fråga som visar tydligt på hur folk är för dumma för att fatta sina egna beslut.
Den handlar om bilbälten. När vi var små fanns det inte bilbälten i alla bilar i baksätet. Och då satt vi alla lösa och fria i bilarna. Hade vi krockat hade vi kanske inte levt idag. Och kanske inte de andra i bilen heller. Jag minns när lagen om bilbälte i baksätet kom (I know, I am OLD!). Folk var upprörda som fan. Inte skulle nån jävla myndighet bestämma om "jag" skulle ha bilbälte på mig i bilen eller inte. Man måste väl få välja själv, tyckte folket. Och ja, när du sitter i framsätet så skulle jag kanske kunna hålla med (men det gör jag inte). Men då kan du välja själv om du hellre far igenom rutan vid en eventuell krock och tvärdör eller om du hellre vill sitta fastspänd i bilstolen. Men jag tycker jävligt synd om den som eventuellt kör bilen och får ett dödsfall på halsen, eller kanske föraren i den bilen du krockade med som kanske överlevde medan du dog bara för att du "skulle välja själv om du skulle sitta fast i bilen eller inte".
Men i baksätet är det en helt annan sak. Där dödar eller skadar du genast personen som sitter framför dig om du väljer att inte ha bilbältet på dig. Och det valet tycker jag inte att du ska ha. Och jag vet att de allra flesta människorna (av egen erfarenhet) inte är intelligenta nog att förstå det. Jag får alldeles för ofta be de som åker med mig i bilen att ta på sig bilbältet i baksätet. Därför är det underbart att myndigheter har förstått att folket är så dumma att den lagen behövs. För med lagen så oroar sig folket för en böter på 700 kr ifall de stöter på polisen när de "valt själva att inte sitta fastspänd i bilen". Och om den rädslan för de 700 kr kan rädda mitt eller andras liv, då räcker det.
Sedan finns en rad andra lagar som skulle behövas för att rädda liv. T ex att även andra föremål (inte bara människor) som ligger i baksätet behöver spännas fast. Eftersom såna saker också blir livsfarliga vid en eventuell krock. För chansen att människan själv skulle ha den intelligensen att spänna fast dessa saker ändå, utan lag, den är tyvärr minimal. Det krävs en risk för böter eller annat straff för att folk ska lyssna (för förstår gör de tyvärr sällan ändå, trots lagen). Samma med rökning eller alkohol vid graviditeter. Det borde också vara förbjudet, eftersom många helt tydligt är alldeles för puckade för att inse att de utsätter sina foster för en enorm risk. Skulle de däremot riskera att få en böter när de tar en cigg, ja då kanske de skulle tänka sig för en eller två gånger.
Så! Så länge folk är så jävla dumma så är jag för myndigheter som sätter lagar som skyddar det dumma folket. Och de andra…
Ps. Jag räknar naturligtvis även mig själv som en av de dumma människorna (kör för fort och oroar mig för böter, äter onyttig mat som tar livet av mig och dricker alkohol som får mig att tappa förståndet). Så det här inlägget är inget påhopp. Det är ett konstaterande. Och en åsikt jag "prackar på er" för att jag tycker det är viktigt med lagar och att ha säkerhetsbälte på sig i bilen. Om inte annat så för alla andras skull.
