TWUM.com

Mamma berättar:

I morse åt vi frukost själva igen, vi fyra. Björn och Malin hade gett sig av tidigt för att hinna med Madame Thaussauds som öppnade klockan nio. Vi tog det lugnt och hade en slapp morgon, och det var sååå skönt. Sedan packade vi oss iordning och bestämde oss för att ta en snabbtur till Camden för att köpa skor till mig och lite palestina-sjalar till Tårdan.

Vi hann egentligen bara med det vi skulle i Camden, dvs att göra ett snabbt inköp av ett par Martens till mig och fyra sjalar eller nåt till Tård innan det var hög tid att ge sig tillbaka till hotellet igen för att möta upp Björn och Malin där för att åka vidare till Kings Cross för att ta tåget ut till flygplatsen. Vi blev fem minuter sena till mötestiden, och Björn och Malin stod utanför hotellet och väntade när vi kom. Vi packade på oss alla väskor och gick direkt tillbaka till tunnelbanan. Oj vad mycket packning…

Framme i Kings Cross försökte vi hitta var tåget till Luton gick ifrån. Efter att ha stått i kö i en kvart eller nåt för att köpa biljetter visade det sig att det var på fel ställe, och att vi ändå inte kunde köpa biljetter dit. Vi blev hänvisade till rätt ställe och köpte våra biljetter och hoppade på tåget. På tåget blev det blöj- och byxbyten på barnen (byxbyte på Moltas som hade råkat kissa i byxorna). Sen framme i Luton fick vi byta till buss, och sen var vi äntligen framme på flygplatsen. Vi fick vänta ett tag på att incheckningsdiskarna skulle öppna, och medan vi väntade delade jag och Tård på en macka, eftersom vi inte fått i oss någon lunch, och vi hittade portionsförpackningar av Ben och Jerry som vi provade på med, mums! När incheckningen öppnat lämnade vi in våra väskor, och från London var säkerheten hög, så man fick slänga allt i ”flytande” form man hade i väskan, så jag blev av med både läppstift, läppglans, coverstick och lypsyl. Suck. I säkerhetskontrollen fick jag dessutom smaka på alla barnens vällingflaskor, och lämna ifrån mig de två vällingtetrorna jag hade packat ner för resan.

Sen var det tajt om tid för att hinna med att köpa mackor och ta oss till gaten i tid. Vi hastköpte med oss en varsin macka som vi slängde i oss vid gaten, och Moltas passade på att spela bilspel samtidigt. Sen gick Tård och Moltas på toaletten medan vi andra ställde oss i kö för att kliva på planet. När Tård och Moltas var tillbaka öppnade de dörrarna och vi fick gå på planet först eftersom vi hade barnen.

Flygresan hem var jättelugn. Moltas somnade direkt efter vi lyft, och Tett likaså. Tett vaknade mot slutet och satt och jollrade i mitt knä, men Moltas sov med huvudet i Tårds knä ända tills det var dags att sätta på sig säkerhetsbältena igen för landning.

Vi väntade till sist med att kliva av för att slippa köa oss ut ur planet. Moltas halvsov så Tård bar honom ner från flyget, och sen fick vi ändå köa lite inne för att komma igenom passkontrollen. Det var skönt att vara hemma igen, även om det varit en jättekul resa. Extra skönt att vi bor så nära flygplatsen, så vi skulle vara hemma i ett kick… Tård och Moltas gick och skulle köra fram bilen medan vi andra väntade på väskorna. Vi försökte ringa Tård några gånger för att höra var han tagit vägen, men sen kom en upprörd Tård springandes och jag trodde att han hade tappat bort bilnycklarna (eller bilen). Men det var mobiltelefonen som var borta och Tård var lagom irriterad och förbannad. Vi gick in och anmälde att den var borta, sen skjutsade Tård hem mig och barnen och åkte sen tillbaka och hämtade Björn och Malin. De åkte och köpte mat på Max på vägen hem, och tog en tur till Enköping för att Tård körde fel mitt i all förvirring över att telefonen var borta…

Barnen somnade fort hemma i sina egna sängar och vi andra åt hamburgare och nachotallrik innan vi gav oss på 3-kilos-godispåsen som stått här hemma och väntat hela veckan. Sedan somnade vi gott allihop när vi väl gick och la oss, sent om cider…

Mamma berättar:

Idag efter frukost (på rummet igen) åkte vi till Hyde Park för att Moltas skulle få springa lite igen, och vi andra få en skön promenad, innan vi skulle avsluta dagen med en sista shoppingtur.

Vi promenerade lugnt, och Moltas sprang omkring som en vilde (såklart). Vi turades om att jaga/bli jagad av honom och han skrattade så att han kiknade. Tett låg i vagnen och myste hela tiden. Sen fick Moltas syn på en liten kille som flög drake och tog direkt sikte på det och sprang över hela parken rakt mot draken. Han tyckte att det var mycket spännande och sprang omkring nere på marken för att jaga draken. Han pratade massor med den lille engelske killen som såklart inte förstod ett skvatt av vad Moltas sa 🙂

När vi stått och tittat på Moltas jagande av draken tillräckligt länge så försökte vi ropa honom till oss. Men nä, han ville då rakt inte följa med oss. Spelade ingen roll att vi började gå heller, han hade bara ögonen på draken. Tård gick för att hämta honom, och när Moltas såg att han höll på att bli fångad tog han sats och sprang iväg allt vad han kunde. Och han blev inte nådigt arg när pappa trots allt hann ikapp honom. Desto gladare blev han när Tård lyfte upp honom på sina axlar. Sen var han nöjd och vi gick mot en restaurang vi tagit i sikte mitt i parken för att kolla om de hade något gott till en picknick-lunch. Och jo då, de hade de allt. Vi köpte med oss mackor och sallader och gick och satte oss på en lugn plätt i den stora parken och åt. Åh vad mysigt, man kunde knappast tro att man satt mitt i en 8-mils och 8-miljonersstad…

Sedan gav vi oss av genom resten av parken för att så småningom komma in till stan. När vi började närma oss slutet av parken stod där en karusell med bilar som åkte runt runt. Såklart måste Moltas få åka, och han sprang raka vägen fram till en rosa blommig bil. Hm… Han hoppade in och satt nöjt och åkte runt runt. När karusellen stannat hoppade han snabbt ur och in i en lastbil istället på samma karusell. Vi betalade ytterligare en tur och Moltas sken som en sol. Ända tills åkturen var över och han hade spanat in ytterligare en bil att åka. Då sa vi stopp, och Moltas var ledsen i säkert en timme efteråt. Dumma, dumma oss som inte förvarnade innan att han bara fick åka lastbilen också och att det var slut sen. Moltas tjatade om den bilen han inte fick åka hela eftermiddagen sen, och jag kände mig alldeles elak i hjärtat. Usch att man är så klantig ibland…

Vi promenerade i alla fall den lilla biten som var kvar in till stan sen, och gick och shoppade lite. Malin coh Björn stack iväg till Carnaby street där Malin skulle prata med nån släkting om att sälja sina smycken i hennes butik, och vi i familjen gick och kikade i lite affärer och gick till Debenhams på deras fina toaletter när Moltas bad om det. Sen mötte vi upp Björn och Malin igen och gick en sväng på Top Shop. Sedan stack Moltas, Tård, Björn och Malin iväg till Madame Thaussauds för att kolla om det var öppet fortfarande, och jag och Tet gick till ett par barnaffärer till innan de stängde. Sen gav vi oss också av mot Baker street, bara för att få veta att Madame Thaussauds var stängt. Där hade jag burit Tett och vagn och allt alldeles själv i alla trappor alldeles i onödan. Pjuh!

Ja, ja. När vi ändå var på Baker Street gick vi och hälsade på Sherlock Holmes, och sen gick vi vidare för en promenad i Regents park. Åh vilken fin park. Så många gånger jag varit i London och aldrig sett den fina parken. Knasigt.

Vi promenerade i parken tills det blev mörkt, då gick vi tillbaka till Baker Street och tog tunnelbanan till Leicester Square för att hitta någonstans att äta. Det blev efter mycket letande Pasta House. Vi åt god pasta hela gänget och Moltas fick låna kameran och fotografera alla. Sen åkte vi hem till hotellet igen och mötte välbäddade sängar som vi bara längtade att få krypa ner i.

Mamma berättar:

Idag var det frukost på rummet igen, innan vi gav oss av på tunnelbanan mot Camden Town. Idag skulle vi gå på marknad hela dagen lång!

Framme i Camden delade vi på oss, så vi gick med barnen och Björn och Malin fick springa fritt bland alla klädstånd (det är inte helt lätt med två barnvagnar), också bestämde vi tid vi skulle ses för lunch. Vi strosade lugnt på i Camden Market, som är den första marknaden, och vi hittade lite smått och gott både jag och Tård. Moltas och Tett satt/låg snällt i sina vagnar. Moltas fick syn på två stycken som stod och demonstrerade jättesåpbubblor och var mycket imponerad, och ville helst inte gå därifrån.

När mötestiden slog in så träffade vi Björn och Malin och gick för att leta reda på Kebabstället nr 1 i Camden. Jag hade nånstans på känn att det ju skulle kunnat slagit igen eftersom det var tre år sedan vi var här sist (men å andra sidan har det ju funnits i alla de andra 13 åren jag känt till Camden). Men tyvärr var min magkänsla rätt och kebaben låg inte där den skulle. Däremot låg en annan kebab ett par hus därifrån, och jag insåg efter att ha stuckit in huvudet där att det nog var samma ägare. Lite uppfräschat med sittplatser och lite ändringar i menyn bara.

Vi beställde en varsin kebab med ris och bröd vi vuxna och Moltas fick korv och pommes frites. Det var samma goda kycklingkebab som det alltid varit, men riset hade vi gärna skippat (det fick man inte när det låg på andra stället). Men oj vad gott med grillat kycklingspett i bröd med sambal och massor av grönsaker. Åh så starkt och åh så gott! Riset ville dock gärna Moltas ha, eftersom han är helt ris-besatt (vi börjar misstänka att han varit asiat i ett tidigare liv).

Mätta och belåtna gav vi oss av mot marknad nr 2 och 3 i Camden. Vi strosade på tillsammans genom nr 2, och sen tog vi en snabb fika med te/kaffe och pannkakor med nutella (mums!!!). Moltas passade på att springa av sig lite när vi fikade och sprang runt, runt, runt som en komplett galning. Vissa kollade lite snett på honom och oss när han sprang omkring, men vi visste att det var nödvändigt för honom att få röra lite på sig om vi skulle få lugn och ro att shoppa vidare på nästa marknad.

När vi gav oss in på marknad nr 3 var vi lite småtrötta allihopa (inte bara Moltas som sprungit som en galning). Vi blev kvar ganska länge och tittade på en cool snubbe som handritade tryck på tröjor. Björn blev fast och köpte en (eller var det två?). Coola tröjor i alla fall. Sen strosade vi vidare ganska lugnt och hittade inte så mycket att inhandla (just den här marknaden var ganska sig lik som den varit alla år, mycket småplock och ointressanta saker, medan första marknaden var förvånansvärt förnyad med trendiga kläder och så). Efter att ha trängt oss igenom halva marknaden eller nåt satte vi oss och tog en fika till, sen bestämde vi oss för att marknadsdagen var överstökad. Så efter en liten fotosession med Moltas framför Camden-bron så gav vi oss av hemåt igen mot Earls court (och fick bära vagnarna ner för ALLA trappor i Camden eftersom rulltrapporna var stillastående, är det inte typiskt så säg, när man väl hittat en station med rulltrappor (de är inte många i London vill jag lova) så stod de stilla, suck).

Vid Earls Court bestämde vi oss för att äta på en lokal pizzeria. Det kändes mysigt och var ett fint ställe, och menyn hade mycket gott att erbjuda. Vi snitslade oss in med två barnvagnar och trötta barn och gjorde vår beställning. Tyvärr var det inte lika mysigt när man väl satt där inne, för det var ett enda stort rum och därför väldigt hög ljudnivå. Dessutom var båda barnen rätt griniga efter en hel dag med shopping, så det blev ingen lugn matstund direkt. Men pizzan var GRYMT god, och trots bristen på matro var det nog det godaste åtminstone jag ätit under den här London-vistelsen…

Mamma berättar:

Idag skulle Björn och Malin ha en ”barnfri” dag och vi skulle ha en familjedag för oss själva. Vi hade sovit gott på natten allihop och sov ganska länge. Sen klev vi upp och åt en god scones-frukost, och efter frukost plockade vi fram Hula-hoops och cola light. Moltas tyckte det var knasigt att äta snacks och dricka cola mitt på eftermiddagen, direkt efter frukost, men han myste och tyckte att det var gott. Vi visade honom hur han kunde trä Hula-hoopsen på fingrarna och sedan äta dem från fingrarna, och det tyckte han var väldigt kul.

Efter en lugn förmiddag i hotellrummet gav vi oss av mot stan. Vi valde att åka till en station som hade rulltrappor eller hiss, eftersom det är så jobbigt att bära vagnarna när vi var själva. Helt fantastiskt dåligt att de inte har fler stationer med rulltrappor eller hiss!!! Stackars handikappade London-bor! Vi hamnade i alla fall på Waterloo station (tror jag), och därifrån ser man London Eye väl. Vi passade på att fota Moltas framför London Eye, och försökte få honom och även Tett framför Big Ben. Bilderna blev väl sådär. Moltas poserade glatt framför Londonska telefonkiosker både med och utan lillebror, och vi fick många fina bilder…

När fotosessionen var avslutad gick vi till St James Park för att Moltas skulle få springa av sig lite. Han sprang omkring som en vilde och jagade duvor och ekorrar och lekte med pinnar och sprang runt träd. Tett låg nöjt i vagnen, och när han inte var nöjd fick han åka sele. Vi strosade på och tittade på djuren och fascinerades över hur nära city alla djur lever. Och hur tama och människovana de är. En ekorre sprang upp på benet till en matande farbror…

Vi gick sedan in mot stan och letade upp ”Rainforest caf

Mamma berättar:

Vi hade lite sovmorgon idag och hade sovit gott hela familjen efter den händelsefulla gårdagen. Eftersom det var Tårds födelsedag så grattade vi förstås honom med paket på sängen. Jag hade tänkt packa ner tårtljus och tändstickor för att kunna ge Tård en tårta på sängen, men stressigt som det varit innan den här resan så fick det prioriteras bort. Jag kollade även i affären igår om jag hittade nån god bakelse som kunde funka som frukost-på-sängen, men jag vet ju att Tård inte är så förtjust i det, så jag valde bort det med. Det fick bli paket och pussar och kramar från familjen helt enkelt.

Första paketet som öppnades var ett jeans-paket från Moltas och Tett. I det var det en massa kläder. Inte så många överraskningar för Tård eftersom han faktiskt varit med och provat ut mycket av det som var i paketet. Men några överraskningar var det i alla fall. Sedan fick han paketet som var från mig. Det var en Human-ring av Efva Attling och en tillhörande dikt tillägnad födelsedagsbarnet (nåja, barn och barn, 30 är väl knappast barn).

Mitt i paketöppningen ringde Kjell och Birgitta och grattade, och sen knackade det på dörren och in kom Björn och Malin sjungandes. Vi plockade fram scones, muffins och crumpets och dukade upp en god (och onyttig) frukost på våra sängar och smaskade i oss. Moltas roade sig idag (och andra dagar) även med att gå och spola på toaletten. Det var nämligen via ett snöre i taket (inte helt ovanligt i England) som man spolade, och det tyckte han var mycket ”tonsigt” (konstigt) och roligt…

Sedan var det dags att ge sig av för att göra stan… Vi hoppade av vid Green Park för att Moltas skulle få springa av sig lite innan han skulle vara tvungen att sitta i vagnen under shoppingen, men när vi kom fram till Green park ville han sitta i vagnen och äta äpple. Snopet. Men vi fick i alla fall med honom på en liten springtur med hjälp av att turas om att jaga och bli jagad av honom. Tett han låg och myste i vagnen. Det regnade emellanåt ganska kraftigt, så paraplyer var skönt att ha.

När vi ändå var i Green Park vandrade vi vidare till Buckingham Palace eftersom det var Björn och Malins premiärvisit i London. Dessutom har nog Tård inte blivit visad dit under våra tidigare Londonbesök heller, så alla (nästan) var sugna på att hälsa på drottningen. Efter att ha fotat och kikat lite på de fåniga vakterna gick vi vidare över till St James Park och tittade på fåglar, folk och ekorrar.

Väl inne i stan sen hade vi blivit vrålhungriga, och det Wennerborgska hungerhumöret började ta överhand, så efter att ha kollat ut en restaurang för kvällens middag så hoppade vi in på första bästa Thaibuff

Moltas berättar:

Idag har det varit en händelserik dag må ni tro. I morse när jag vaknade var det första jag tänkte på att vi skulle flyga flygplan idag, för det hade mamma och pappa berättat. Mamma och pappa var redan uppe och grejade när jag vaknade, och efter frukost så åkte pappa iväg med Björn och Malin till flygplatsen. Sen kom han tillbaka och hämtade oss, mig, mamma och Tett. Vi hade en massa väskor med oss, och jag tänkte att nu ska vi nog flytta igen. Till nåt som heter London tydligen.

När vi hade lämnat in alla våra väskor till en tant, och min och Tetts vagn, så fick vi gå igenom en säkerhetskontroll, och sen så stod jag mest och väntade på att flygplanet skulle komma. Jag visste precis var det skulle komma. Men jag var lite pirrig och nervös med, så det fick bli några toalettbesök under väntan. Sen till slut så kom flygplanet äntligen, lite försenat. Åh vad spännande.

Jag, mamma, pappa, Tett, Björn och Malin fick gå först ut till flygplanet. Gissa vad jag tyckte att det var spännande. Att få åka ett riktigt stoooort flygplan (fast mamma och pappa sa att de hade flygit ett ännu större flygplan, men det tror jag inte på). När vi kommit in och satt oss till rätta så ville jag helst inte bli fastknäppt, men pappa visade skyltarna som lyste och sa att medan den lampan lyste så måste man sitta fast, men sen fick man knäppa loss sig, så då satt jag snällt fast och tittade ut genom fönstret. Sen väntade och väntade och väntade jag på att vi skulle åka iväg. Jag skulle nämligen få min flaska med välling när vi skulle lyfta. Och till slut så åkte vi. Vi åkte runt en stund på marken först, och sen startade de motorerna och körde jättejättefort innan vi till slut lyfte från marken. Jag satt och kikade ut genom fönstret och tyckte att det var jättespännande. Sen satt jag hela resan, i nästan två timmar, och bara tittade medan vi flög. Jag såg andra flygplan med i luften, men de såg pyttesmå ut.

När vi närmade oss London så började lampan lysa igen som sa att vi måste sitta fastspända. Sen så skulle vi landa på marken igen, det var spännande med kan ni tro! Sen när vi landat så väntade vi kvar på flygplanet sist av alla för att vi inte orkade stå i kö för att gå ur flygplanet. Allt var så spännande!

Det var långt att gå inne på flygplatsen sen innan vi kom till stället där vi skulle visa våra pass. Vi fick stå i kö där, men eftersom vi kom sist så fick jag springa omkring fritt. Det var skönt, jag hade mycket spring i benen efter att ha suttit stilla i två timmar.

Sedan hämtade vi ut våra väskor och vagnarna. Det var skönt att få åka vagn. Också passade vi på att gå på toaletten med innan vi gick och köpte biljetter för att ta oss in till London från flygplatsen. Vi skulle åka buss först till tågstationen, och sedan tåg in till London. Jag tyckte att allt var mycket spännande! På bussen var jag sprallig som bara den, och medan vi väntade på tåget med. Men jag hann nästan bara sätta mig på tåget med mamma och Malin så somnade jag och sov hela vägen in till stan. Mamma väckte mig när vi skulle byta till tunnelbana för att komma till hotellet. Att åka tunnelbana är ju också spännande, så jag vaknade till fort! Mamma och pappa hade redan på den lilla stund vi varit i London förvånats över bristen av både rulltrappor och hissar, så de och Björn och Malin fick bära mig och Tett i våra vagnar upp coh nerför alla trappor. Plus all packning. Stackars dem!

När vi kom fram till hotellet blev det inte bättre precis. Våra rum låg allra högst upp i huset, det vill säga fem trappor upp, och självklart utan hiss. Smala, heltäckningsmatteklädda trappor, där vi skulle upp med två barnvagnar och en massa massa packning. Mamma, pappa, Björn och Malin började bära, och jag och Tett tittade på. Det var mycket stånkande och stönande vill jag lova. Men rummen var i alla fall finare än vad mamma hade förväntat sig, även om jag tyckte att de verkade lite väl små för att flytta till, nu när vi flyttat till ett så fint hus i Västerås, så jag frågade oroligt gång på gång ”vi bo här nu?”. Men mamma och pappa förklarade att vi bara lånat huset i London, och att vi skulle åka hem till Västerås om en vecka. Tur tyckte jag, och upprepade flera gånger att vi bara lånat huset, att vi inte skulle bo här.

Efter allt kånkande hade alla blivit hungriga så vi tog tunnelbanan in till stan och åt på Pasta Bella. Där åt vi mumsig pasta allihopa, och jag fick en fin meny och kritor att måla. Sen åt vi efterrätt med allihopa, och jag fick glass, mums! Sedan tog vi en liten promenad och gick till Picadilly Circus innan vi, trötta efter allt resande, åkte hem till hotellet och köpte med oss frukost till imorgon och lite pitabröd, hommous och tzatsiki, och godis att äta på vårt rum innan det var dags att säga godnatt. Jag hade fått en fin resesäng uppställd till mig på rummet, och Tett fick sova i sin vagnsinsats på golvet. Efter en stunds busande i min säng somnade jag gott utmattad efter en så spännande dag!